21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige automatiseras inom de närmaste tio åren. Även om lika många, eller fler, nya jobb kan komma att skapas kommer den artificiella intelligensens framfart skapa identitetskriser i många yrken. Där kommer chefer få en viktig roll, menar Futurions VD Ann-Therese Enarsson.
Att AI kommer påverka svenskt arbetsliv i grunden är enkelt att konstatera. Men exakt hur många är svårare att säkert veta, även om många försöker beräkna exakt hur många jobb som kommer ersättas, kompletteras och utvecklas.
Enligt till exempel Arbetsförmedlingen kan 21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige automatiseras fram till 2035, vilket motsvarar drygt 1 miljon jobb.
Automatisering av arbetstimmar innebär dock inte nödvändigtvis att jobb försvinner. Olika yrken har olika stor andel automatiseringsbara timmar och nya arbetsuppgifter tillkommer.
Samtidigt kommer också minst lika många nya jobb också skapas – 1,3 miljoner enligt vissa beräkningar.
Osäkerheten som omgärdar AI och arbetslivet känns igen från andra tekniksprång, som när internet etablerades. Ann-Therese Enarsson, VD för tankesmedjan Futurion, tar en annan, kanske ännu mer samhällsomvälvande teknikrevolution som utgångspunkt.
jag brukar betona att det i första rummet handlar om att innehållet i våra jobb förändras – inte att de försvinner
– Jag brukar jämföra det som händer med AI nu med det som hände när elektriciteten slog igenom – förutsättningarna för alla jobb förändras, men jag brukar betona att det i första rummet handlar om att innehållet i våra jobb förändras – inte att de försvinner.
Enarsson är själv jurist i grunden och tar sitt eget yrke som exempel.
– Det finns beräkningar på att uppemot 44 % av innehållet som jurist kan kompletteras av en AI-modell. Vad händer då? Om nästan hälften av det jag gör försvinner och förändras – är jag fortfarande ens jurist då?
Att yrkesroller och arbetsuppgifter förändras kan lätt leda till en lätt identitetskris. Delar av den utbildning man lagt flera år på kanske kommer tas över av AI och då känner en del kanske att de slösat bort tid eller att delar av yrket som man verkligen har uppskattat inte längre kommer vara en del av det.
– Många funderar säkert på att byta yrke. När AI-verktygen är lika vassa och snabba på det som du själv är bra på blir det lätt så.
För chefer, och även HR-avdelningar, kommer man därför behöva vara beredd på att hantera de kompetenshierarkier som rubbas i och med AI. Man behöver också vara medveten om att AI inte förändrar alla yrkesroller i samma tempo eller hastighet, det sker i olika hastighet både mellan och i olika branscher.
– Som chef behöver man vara både en bra lyssnare och våga agera i det läget. Man behöver kunna förmedla till medarbetarna att AI inte säkert kommer ersätta dig – men den förändrar hur du skapar värde för arbetsplatsen.
Man behöver kunna förmedla till medarbetarna att AI inte säkert kommer ersätta dig – men den förändrar hur du skapar värde för arbetsplatsen.
Artificiell intelligens (AI) kan förenklat sägas omfatta datorsystem som har en hög grad av autonomi från den mänskliga användaren och som samtidigt har en förmåga att successivt förbättra prestationsförmågan. Det är viktigt att komma ihåg att AI är maskinell, i motsats till mänsklig intelligens.
Kognitiva tjänstemannayrken hör till de yrkesgrupper påverkas mest av språkmodeller som till exempel ChatGPT. Yrkesroller där en stor del av arbetsuppgifterna går ut på att analysera, skriva, förklara eller förhandla har tidigare setts som "trygga", men utmanas av AI nu.
– Det kommer självklart skaka om. Just därför behöver vi prata om AI som en mänsklig fråga. Det handlar om ledarskap, lärande och mod. Det handlar om att skapa en miljö där människor får växa med tekniken – inte känna sig utbytta av den. Vi behöver fler modiga ledare som säger: "Jag kan inte allt – men jag är beredd att lära."
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar gruppchefen Halsho Rostam och Unionens centrala ombudsman Gunilla Krieg med sig av sina erfarenheter av svåra samtal.
Tydlighet och empati hör ihop
Många chefer oroar sig för hur den andra personen ska reagera. Blir det ilska, tårar eller försvar?
– Det handlar sällan bara om själva budskapet. Oftast är det ovissheten kring hur det kommer att tas emot som känns svårast, säger Halsho Rostam.
Förberedelsen börjar därför långt innan mötet. Det första steget är att vara klar över syftet. Varför ska samtalet hållas? Vad behöver personen förstå när mötet är slut?
Samtidigt behöver chefen vara mentalt förberedd på olika reaktioner. Att tänka igenom möjliga scenarier kan göra det lättare att behålla lugnet när känslorna väl kommer.
Våga stanna kvar i känslan
När en medarbetare reagerar starkt är det lätt att vilja lösa situationen direkt. Men det är oftast fel väg att gå.
– Om någon blir arg så försöker jag lyssna lugnt utan att gå i försvar. Om någon blir ledsen behöver man våga stanna kvar i stunden, säger Halsho Rostam.
Tystnad kan också vara en naturlig del av processen. Alla behöver inte svara direkt. Ibland är det viktigaste att ge personen tid att ta in det som sagts. Målet är inte att ta bort känslorna. Målet är att skapa ett samtal där personen känner sig hörd och bemött med respekt.
Var rak – men mänsklig
Många chefer tror att tydlighet och empati står i konflikt med varandra. I själva verket är det tvärtom. Empati handlar inte om att undvika det obehagliga. Det handlar om att ta ansvar för situationen tillsammans med den som berörs.
– Det handlar om att vara rak med budskapet men mjuk i sättet man förmedlar det, säger Halsho Rostam.
Gunilla Krieg känner igen bilden.
– Det allra sämsta är att inte ta samtalet alls. När chefer undviker svåra frågor kan konsekvensen bli att medarbetaren aldrig får en rimlig chans att förstå vad som förväntas eller förändra sitt beteende, säger hon.
Arbetet börjar efter mötet
Ett svårt samtal är sällan avslutat när mötesrummet töms. Uppföljningen är minst lika viktig.
Halsho Rostam menar att många chefer underskattar betydelsen av att finnas kvar efteråt.
– Det viktigaste är att följa upp och se hur personen har tagit emot samtalet. Ett svårt samtal får inte bara bli ord i stunden, utan måste följas av handlingar och tydlighet.
När människor känner sig respekterade, även i jobbiga situationer, blir det också lättare att gå vidare. Det gäller oavsett om samtalet handlar om utveckling, förändring eller i till och med att en anställning avslutas.
