Plötsligt sitter du på andra sidan bordet. Människor du nyss delade lunchrum, frustration och skämt med är nu dina medarbetare. Du har fått ett nytt mandat – och en ny roll. I det här avsnittet av Jobblivet pratar Nicklas Hermansson med Josefin Akmar, team manager på Toyota Material Handling Sweden, och Unionens Dag Bremberg om hur du blir chef över dina gamla kollegor utan att förlora förtroende och relationer på vägen.
Att bli tillfrågad om ett chefsjobb tolkas ofta som ett kvitto på att man gjort ett bra jobb. Och det är det ofta också. Men Dag Bremberg på Unionen varnar för att blanda ihop skicklighet i yrkesrollen med vilja att leda människor.
– Det är klassiskt att den som är bäst på jobbet blir chef. Men det är helt andra egenskaper som krävs för att vara en bra chef, säger han.
Chefskap handlar mindre om expertis och mer om relationer, ansvar och att stå stadigt när förväntningarna går åt olika håll. Därför räcker det inte att vara kompetent – du behöver vilja något mer.
Innan du svarar ja (eller nej) behöver du stanna upp och vara ärlig mot dig själv. Dag uppmanar blivande chefer att granska sina drivkrafter:
Varför vill jag bli chef?
Är det lönen, titeln eller förväntningarna från omgivningen?
Eller är det viljan att påverka, leda och utveckla människor?
– Att vilja göra mamma stolt eller följa i någons fotspår räcker inte. Du måste verkligen vilja leda, säger Dag.
Just den reflektionen kan vara avgörande för om chefskapet blir hållbart – både för dig och för dem du ska leda.
När Josefin Akmar fick frågan om att bli chef var hon bara 22 år. Hon var långt ifrån säker på att hon var redo, men hon var tydlig med vad som lockade.
– För mig handlade det om möjligheten att påverka verksamheten, men framför allt människor. Jag tycker om att leda och hjälpa andra i den riktning de vill, säger hon.
Det är också den typen av drivkraft som ofta gör skillnad över tid. För när vardagen som chef fylls av svåra samtal, motstånd och beslut du inte själv valt, är det viljan att leda som gör att du orkar stå kvar.
Att fundera över sina drivkrafter kan också leda till insikten att chef inte är rätt väg – just nu eller alls. Och det är inget misslyckande.
– På en schysst arbetsplats ska det vara helt okej att säga att man trivs i sin roll som specialist och inte vill ha personalansvar, säger Dag.
Chefskap är inte nästa steg i alla karriärer. Det är ett annat steg. Och ibland är det mest professionella beslutet att tacka nej.
Att bli chef förändrar relationer, vardag och ansvar. Därför är det viktigt att beslutet inte bygger på yttre förväntningar, utan på inre motivation.
När du vet varför du vill bli chef – eller varför du inte vill – blir det också lättare att stå för ditt val, oavsett vilket det är.
Lyssna på hela avsnittet för fler resonemang om drivkrafter, chefsrollen och hur du fattar ett beslut som håller över tid.
Nästa artikel
När så många av oss har vant sig vid att arbeta hemifrån, spara in på både kostnader och restid, vilka anledningar har vi då att åka till kontoret? Annika Holmberg sätter fingret på det: “När vi träffas så händer någonting annat.” Idéerna föds i friktionen, relationer byggs i vardagssnacket och komplexa frågor löses snabbare när vi möts. Samtidigt påminner Unionens Mirjam Olsson om något minst lika viktigt: fokus. “Det är inte rimligt att man ska behöva gå hem för att kunna koncentrera sig.” Om hemmet ger medarbetare bättre arbetsro måste kontoret uppgraderas – tysta zoner, mötesdisciplin och rätt rum för rätt jobb.
Flexibilitet ska inte ses som en förmån, det är en produktionsstrategi. Mirjam Olsson varnar för den “illusoriska känslan av kontroll” som uppstår när alla är på plats – närvaron i sig säger inget om värdet som skapas. Det gör däremot tydliga mål, gemensamma principer och aktiv uppföljning. Unionens ser positivt på distansarbete när det går att förena med uppgifterna, samtidigt som vi värdesätter kontorets kraft där den behövs.
I podden landar samtalet i ett tänkbart “kontoret 2.0”: “Jag drömmer om att vara hemma måndag och fredag… superproduktiv. Sen tisdag, onsdag, torsdag till kontoret… då får vi vara kreativa ihop… tekniken finns där, den är ganska osynlig,” säger programledare Nicklas Hermansson. Poängen är inte exakt vilka dagar, utan vad som passar bäst för just det vi vill uppnå.
Flexibilitet fungerar när den är saklig och transparent. ”Ingen modell passar alla, olika roller kräver olika lösningar – men kraven ska vara tydliga,” säger Annika. Mirjam fyller i att avsteg och undantag måste prövas mot gemensamma kriterier, annars uppstår godtycke och stress. Med rätt principer kan vi korta arbetstiden över tid, och ändå höja träffsäkerheten i när vi ses.
Lyssna på hela avsnittet för konkreta exempel på hur ni gör hemmet mer digitalt, kontoret mer samarbetsdrivet och ledarskapet mer aktivt – utan att bli mer kontrollerande.
Börja med uppgiften: Kartlägg flöden som kräver samproduktion (idéarbete, onboarding, svåra beslut) vs. flöden som kräver djupfokus. Matcha plats efter behov.
Designa kontoret för människor: Tysta zoner, bra mötesrum, sociala ytor och tydlig mötesdisciplin.
Standardisera det digitala: Gemensamma verktyg, filstruktur och klara riktlinjer för kommunikation när ni arbetar hemifrån.
Mät output, inte närvaro: Veckorytm med mål – leverans – lärdomar. Synliggör vad som gav värde, inte var någon satt.
Principer före tyckande: Dokumentera kriterier för distans/kontor per roll/uppgift. Tillämpa lika för lika – hantera undantag öppet.
Ta bort för att lägga till: Om ni ökar kontorsdagar, minska mötesmängd och rapportbrus så att vinsten i samvaro märks.
Iterera ofta: Testa under en persiod, följ upp samarbete, fokus och leverans – sen justera efter behov.
