Om du säger upp dig för att starta eget inom samma bransch - var noga med att kolla igenom eventuella konkurrensklausuler. Sådana blir allt vanligare, och inte sällan allt mer omfattande. Klokt är också att läsa på om den nya företagshemlighetslagen.
Bli medlem som egenföretagare!Publicerad 14 feb. 2020
Som anställd omfattas du av lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare - men när din anställning avslutas upphör vanligen den plikten. Det blir dock allt vanligare att arbetsgivare vill reglera även tiden efter avslutad anställning i en vidare konkurrensklausul.
Den kan till exempel reglera hur lång tid efter att anställningen har upphört som du kan starta och driva konkurrerande verksamhet. Men varning, det är inte ovanligt att konkurrensklausuler skrivs betydligt mer omfattande än de borde.
– Man bör tänka efter innan man skriver under en konkurrensklausul, särskilt om man tycker att den verkar orimlig, säger Märta Lindberg, förbundsjurist på Unionen.
Utgångspunkten är att ingångna avtal gäller och ytterst är det bara en domstol som kan avgöra om en klausul är oskälig eller inte, förklarar hon vidare.
Om har frågor om en konkurrensklausul, hur den är skriven och vad som egentligen gäller - ring till Unionens fackliga rådgivning för råd och stöd. Helst redan innan du skriver under på klausulen!
En ny företagshemlighetslag trädde i kraft i juli 2018. Genom den har skyddet för företagshemligheter förstärkts bland annat genom att fler typer av "angrepp" på företagshemligheter nu är otillåtna.
Företagshemlighetslagen gäller under hela tiden du är anställd, men även under vissa förutsättningar även en tid därefter - till exempel du då dragit igång eget.
En företagshemlighet är information om affärs- och driftförhållanden i en näringsidkares verksamhet som inte är allmänt känd, som arbetsgivaren har "vidtagit rimliga åtgärder" för att hemlighålla och som skulle medföra skada i konkurrenshänseende om den röjdes.
Det kan innebära sådant som kundlistor, marknadsplaner och detaljerade prislistor. Med den nya lagen kan det räcka att du tar med dig sådana dokument hem, att du kopierar över från din jobbdator till din privata, laddar över på usb-minne eller liknande för att det ska anses som ett angrepp på företagshemligheter.
Du behöver alltså inte ha använt dig av uppgifterna för att du ska kunna ställas inför domstol, enligt den nya företagshemlighetslagen.
En arbetstagare som efter att anställningen har avslutats utnyttjar eller röjer en företagshemlighet kan ställas till svars, men endast om det föreligger synnerliga skäl - till exempel att det går att visa att den anställda redan under sin anställningstid har förberett och planerat att använda information direkt efter att anställningen avslutats.
En arbetsgivare har i dag stora möjligheter att gå igenom dina arbetsverktyg som mobiltelefon och dator och kontrollera hur du hanterat eventuella företagshemligheter.
Även filer som raderats kan hittas och återskapas genom en så kallad IT-forensisk undersökning, vilket inte är ovanligt att arbetsgivare låter göra om de har skäl att misstänka ett brott mot lojalitetsplikt eller företagshemlighetslagen. Då söks digitala lagringsmedia igenom för att hitta raderad och dold information, som sedan kan användas som bevis i en rättsprocess.