21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige automatiseras inom de närmaste tio åren. Även om lika många, eller fler, nya jobb kan komma att skapas kommer den artificiella intelligensens framfart skapa identitetskriser i många yrken. Där kommer chefer få en viktig roll, menar Futurions VD Ann-Therese Enarsson.
Att AI kommer påverka svenskt arbetsliv i grunden är enkelt att konstatera. Men exakt hur många är svårare att säkert veta, även om många försöker beräkna exakt hur många jobb som kommer ersättas, kompletteras och utvecklas.
Enligt till exempel Arbetsförmedlingen kan 21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige automatiseras fram till 2035, vilket motsvarar drygt 1 miljon jobb.
Automatisering av arbetstimmar innebär dock inte nödvändigtvis att jobb försvinner. Olika yrken har olika stor andel automatiseringsbara timmar och nya arbetsuppgifter tillkommer.
Samtidigt kommer också minst lika många nya jobb också skapas – 1,3 miljoner enligt vissa beräkningar.
Osäkerheten som omgärdar AI och arbetslivet känns igen från andra tekniksprång, som när internet etablerades. Ann-Therese Enarsson, VD för tankesmedjan Futurion, tar en annan, kanske ännu mer samhällsomvälvande teknikrevolution som utgångspunkt.
jag brukar betona att det i första rummet handlar om att innehållet i våra jobb förändras – inte att de försvinner
– Jag brukar jämföra det som händer med AI nu med det som hände när elektriciteten slog igenom – förutsättningarna för alla jobb förändras, men jag brukar betona att det i första rummet handlar om att innehållet i våra jobb förändras – inte att de försvinner.
Enarsson är själv jurist i grunden och tar sitt eget yrke som exempel.
– Det finns beräkningar på att uppemot 44 % av innehållet som jurist kan kompletteras av en AI-modell. Vad händer då? Om nästan hälften av det jag gör försvinner och förändras – är jag fortfarande ens jurist då?
Att yrkesroller och arbetsuppgifter förändras kan lätt leda till en lätt identitetskris. Delar av den utbildning man lagt flera år på kanske kommer tas över av AI och då känner en del kanske att de slösat bort tid eller att delar av yrket som man verkligen har uppskattat inte längre kommer vara en del av det.
– Många funderar säkert på att byta yrke. När AI-verktygen är lika vassa och snabba på det som du själv är bra på blir det lätt så.
För chefer, och även HR-avdelningar, kommer man därför behöva vara beredd på att hantera de kompetenshierarkier som rubbas i och med AI. Man behöver också vara medveten om att AI inte förändrar alla yrkesroller i samma tempo eller hastighet, det sker i olika hastighet både mellan och i olika branscher.
– Som chef behöver man vara både en bra lyssnare och våga agera i det läget. Man behöver kunna förmedla till medarbetarna att AI inte säkert kommer ersätta dig – men den förändrar hur du skapar värde för arbetsplatsen.
Man behöver kunna förmedla till medarbetarna att AI inte säkert kommer ersätta dig – men den förändrar hur du skapar värde för arbetsplatsen.
Artificiell intelligens (AI) kan förenklat sägas omfatta datorsystem som har en hög grad av autonomi från den mänskliga användaren och som samtidigt har en förmåga att successivt förbättra prestationsförmågan. Det är viktigt att komma ihåg att AI är maskinell, i motsats till mänsklig intelligens.
Kognitiva tjänstemannayrken hör till de yrkesgrupper påverkas mest av språkmodeller som till exempel ChatGPT. Yrkesroller där en stor del av arbetsuppgifterna går ut på att analysera, skriva, förklara eller förhandla har tidigare setts som "trygga", men utmanas av AI nu.
– Det kommer självklart skaka om. Just därför behöver vi prata om AI som en mänsklig fråga. Det handlar om ledarskap, lärande och mod. Det handlar om att skapa en miljö där människor får växa med tekniken – inte känna sig utbytta av den. Vi behöver fler modiga ledare som säger: "Jag kan inte allt – men jag är beredd att lära."
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar mötesexperten Micke Darmell och Unionens ombudsman Jesper Wiklund med sig av konkreta råd för hur du kan skapa möten som faktiskt tar verksamheten framåt.
Steg 1: Börja med ett tydligt syfte
Om det finns en sak som återkommer genom hela samtalet är det vikten av syfte.
– Grunden för ett möte är ett tydligt syfte, säger Micke Darmell.
Micke Darmell har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt en fråga som de flesta har starka åsikter om: möten. Som föreläsare, utbildare och författare har han i över 30 år hjälpt organisationer att utveckla sin möteskultur, och ett tydligt syfte är en grundsten som förvånansvärt ofta saknas, menar han.
Alla deltagare ska förstå varför mötet finns, redan innan det börjar. Syftet ska framgå i inbjudan och upprepas när mötet startar. Det handlar inte bara om att veta vad som ska diskuteras, utan också om vilken effekt mötet ska leda till.
När syftet är tydligt blir det lättare att avgöra vilka som behöver vara med och vilka frågor som faktiskt hör hemma där.
Steg 2: Gör mötet till en dialog
Många möten präglas fortfarande av envägskommunikation. Chefen informerar och deltagarna lyssnar.
Men enligt både Jesper Wiklund och Micke Darmell går organisationer miste om en enorm resurs när möten används på det sättet.
– Använd kraften i medarbetarna under de här mötena, säger Micke Darmell.
De personer som arbetar närmast verksamheten sitter ofta på värdefulla perspektiv, idéer och lösningar. För att fånga upp dem krävs tid för dialog.
Jesper Wiklund lyfter arbetsplatsträffar som ett exempel.
– Det handlar om att vi ska lyssna på de medarbetare som är engagerade och kan verksamheten.
När fler deltar aktivt ökar både kvaliteten på besluten och känslan av delaktighet.
Steg 3: Lämna mötet med ett beslut
Ett möte utan tydlig avslutning skapar lätt frustration. Därför behöver deltagarna veta vad som har beslutats, vem som ansvarar för nästa steg och vad som ska hända efteråt.
När människor lämnar mötet med tydlighet minskar behovet av uppföljningsmöten och diskussioner som upprepar sådant som redan borde vara avgjort.
Små förändringar kan ge stora effekter
Bättre möten handlar inte alltid om stora omorganisationer eller nya verktyg. Ibland räcker det med enkla förändringar. Fler pauser. Tydligare spelregler. En agenda som faktiskt följs.
Micke Darmell lyfter också vikten av energi.
– Vi har inte kul tillsammans på mötena längre, säger han.
Möten handlar inte bara om beslut. De bygger också relationer, tillit och samarbete. När människor trivs tillsammans blir det lättare att lösa problem tillsammans.
Börja redan i morgon
För den chef som vill förbättra möteskulturen finns ett enkelt råd. Mät hur mötena fungerar i dag. Fråga medarbetarna vad som fungerar och vad som inte fungerar. Och börja med att säkerställa att varje möte har ett tydligt syfte.
Som Micke Darmell uttrycker det:
– Att sitta på ett möte utan ett tydligt syfte är precis som att sätta sig i en taxi och säga: Kör.
Det kan bli en spännande resa. Men risken är stor att den blir både dyr och att ni hamnar helt fel.
Lyssna på hela avsnittet här.
