Regler om systematiskt arbetsmiljöarbete gynnar alla

Systematiskt arbetsmiljöarbete, även kallat SAM, syftar till att alla arbetsgivare ska arbeta förebyggande och genomföra åtgärder så att de anställda inte skadas, blir sjuka eller på annat sätt far illa. Det ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten i en organisation.  

Det mesta som sker eller planeras i en verksamhet har eller kan få påverkan på arbetsmiljön. Eftersom verksamheter skiljer sig åt mellan branscher och företag, så måste det praktiska arbetsmiljöarbetet anpassas efter de förhållanden som råder på varje specifik arbetsplats.  

Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2001:1 är ett lagkrav som alla måste följa. 

Faktorer som kan påverka arbetsmiljön:

• Arbetsledning och arbetsorganisation 

• Arbetsmängd 

• Arbetsställningar och arbetsrörelser 

• Arbetstempo och arbetstid 

• Arbetsuppgifternas innehåll

• Handlingsutrymme 

• Möjlighet till inflytande, samarbete 

• Lika eller olika möjligheter och villkor för kvinnor och män 

Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete ger möjlighet att:

• Upptäcka och åtgärda risker i tid 

• Främja goda arbetsförhållanden, motverka stress och förebygga onödiga sjukskrivningar 

• Bidra till bättre ekonomi i organisationen  

• Skapa ordning och reda i organisationen 

• Främja trivsel, engagemang och goda prestationer 

För att lyckas med det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktigt att arbeta förebyggande och regelbundet. Vänta inte tills någon blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Reagera genast på diskriminerande och kränkande handlingar. De är ofta ett tecken på att något inte är bra i arbetsmiljön. 

Vad innebär systematiskt arbetsmiljöarbete? 

Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden. 

De fyra stegen i SAM är: undersök, riskbedöm, åtgärda och uppföljning. 

1. Undersök arbetsmiljön 
   Börja med att undersöka arbetsmiljön för att upptäcka risker för att någon skulle kunna bli sjuk eller skadas på jobbet. Det gäller både fysiska, sociala och organisatoriska risker. 
2. Riskbedöm 
   Alla risker ska bedömas och riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt. Samma sak gäller inför ändringar av verksamheten. Riskbedömning är nödvändigt för att kunna sätta in rätt åtgärder. 
   
   Bedömningen ska avgöra om någon i personalen, både anställda och inhyrda, riskerar att drabbas av ohälsa eller olycksfall på jobbet. 
3. Åtgärda 
   Risker som inte kan åtgärdas på en gång ska skrivas in i en handlingsplan där det står vad som ska göras, vem som är ansvarig och när det ska kontrolleras. 
4. Uppföljning 
   Följ kontinuerligt upp vilka åtgärder som genomförts och vilka effekter de har haft. Om åtgärderna inte varit tillräckliga, behöver de kompletteras. 

För att systematisera och integrera arbetsmiljöarbetet behöver det finnas rutiner för det. Arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning och årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet ska skriftligen dokumenteras på alla företag som har tio anställda eller fler. 

Arbetsgivarens ansvar 

Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt har arbetsgivaren. Medarbetarna ska också medverka i arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetsmiljöombudet. Mer om ansvaret för att skapa en bra arbetsmiljö

Vad har medarbetaren för ansvar? 

Medarbetaren är skyldig att kommunicera risker, problem och möjliga förbättringar. Det gäller alla delar kopplat till arbetsmiljön, även när det kommer till exempelvis stress och arbetsbelastning. Frågor och svar om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Utbildning är viktigt 

Chefer, arbetsmiljöombud och anställda ska utbildas för att bättre klara av arbetsmiljöarbetet. Unionen erbjuder flera kurser och aktiviteter om arbetsmiljö.