AI, LAS och kollegor som riskerar att utvisas. På SVT finns det en oro för framtiden. Där kliver Guidaí de Mello in, som fackligt förtroendevald och medmänniska. För henne är solidaritet ingen slogan, utan ett sätt att vara.
När Guidaí de Mello berättar om sitt jobb som teckenspråkstolk på SVT i Stockholm lyser hon upp.
– Jag är språknörd, säger hon. Jag älskar teckenspråk. Älskar att tolka. Älskar kollegorna och att bidra till att döva får samma information som alla andra.
Hon fascinerades tidigt av teckenspråket. Redan som barn hittade hon och en klasskompis på egna tecken. I Härnösand, dit familjen senare flyttade från Uruguay, fanns sedan en skola för döva och språket fick fäste. Sedan 2019 arbetar hon på SVT, där hon tolkar hörande program för döva tittare. Under pandemin kastades hon in i direktsända presskonferenser och akuta nyhetsinslag.
– Jag fick en riktig rivstart.
När hon blev tillfrågad om att sitta i Stockholmssektionens styrelse för Unionen-klubben tackade hon ja direkt.
– Jag har alltid gillat den fackliga idén. Solidariteten. Att vi inte bara driver våra egna frågor, utan lyfter och tar hand om varandra.
Hon ler när hon pratar om sin tidigare bild av facket.
– För mig var facket Ådalen 1931. Arbetare som står upp mot makt, mot orättvisor. Det låter dramatiskt, men kärnan är densamma: att jämna ut den obalans som alltid finns mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Guidaí är född in i samhällsengagemang.
– Min pappa var politisk flykting. Min mamma arbetade med bistånd. Det är klart att det har präglat mig. Rättvisa är viktigt. Människors värdighet är viktig.
I den fackliga gruppen känner hon en värme, vilket underlättar när man är ny.
– Det finns en prestigelöshet där, inga frågor är för dumma. Och jag behöver inte känna att jag ska kunna allt, jag kan ta saker vidare. Det viktiga är att hålla i tråden och se till att ingen tappas bort.
På Guidaís avdelning jobbar även textare, både de som textar svenska program och de som översätter från andra språk. Med AI-verktyg som blir snabbare och billigare ökar oron.
– Människor undrar om de kommer ha kvar sitt jobb om något år.
Guidaí försöker inte lova mer än hon kan.
– Jag kan inte stoppa digitaliseringen, men jag kan se till att ingen står ensam i den. Att deras oro blir hörd i samverkansråd och i Unionens möten med HR. Det betyder något. Och ibland behöver man bara få berätta hur det känns, att någon faktiskt lyssnar.
Medlemmar kommer till henne med allt från lönetransparens till hur LAS egentligen fungerar.
– Och så frågade någon om vi kunde få laktosfri mjölk i kaffeautomaten. Det var en viktig fråga för den personen, och då är den viktig för oss.
Just nu är hon extra engagerad i en fråga som ligger nära hjärtat: kollegor utan svenskt medborgarskap som riskerar utvisning, trots att de arbetar, försörjer sig och behövs.
– Det är både sorgligt och oklokt. Vi förlorar ovärderlig kompetens. Och människor rycks ur sin vardag, sitt liv.
Hon och andra i klubben vill starta en särskild facklig arbetsgrupp för att stötta dem.
– Vi måste hjälpa medlemmar som hamnar i kläm. Att människor som gör rätt för sig riskerar att utvisas av rent tekniska skäl… det går rakt in i hjärtat. Det är här solidariteten blir konkret.
1. Du växer
Du får större koll på rättigheter, skyldigheter och hur arbetslivet faktiskt fungerar. Det gör dig tryggare i allt du gör.
2. Du ser hela arbetsplatsen
Plötsligt förstår du maktbalanser, strukturer, varför vissa beslut tas. Det utvecklar dig både som kollega och människa.
3. Du gör skillnad
I små som stora frågor. Du hjälper någon att förstå sin situation, navigera ett regelverk eller känna sig mindre ensam. Det är värt allt.
