De är inte ovanligt att man börjar tvivla på sitt yrkesval i medelåldern. Tyvärr känner sig många då också för gamla för att börja plugga igen. Det gjorde Andreas också. "Sedan kom jag på att jag har halva arbetslivet kvar", säger han, som nu studerar till personalvetare.
Publicerad 21 sept. 2023
Det var när Andreas Lundqvist, 42 år i Gävle, insåg att han hade halva arbetslivet kvar som han bestämde sig för att återvända till högskolan för att studera till ett nytt yrke.
– Oavsett ålder är du aldrig för gammal för att börja plugga. Det här är inte bara en investering i mig själv, utan också en energi-injektion där jag njuter av att utvecklas och utmanas.
Som ung hade Andreas en idé om att bli journalist, men planerna omkullkastades när han blev pappa i slutet av utbildningen.
– Jag föll in i papparollen och fokuserade på försörjning istället för min egen karriär . Så jag hoppade av studierna med en ofullständig kandidatexamen.
De senaste 13 åren har Andreas jobbat på ett e-handelsföretag som säljer fysiska spel. Han var en av deras första anställda, och har alltså fått vara med på hela utvecklingsresan.
– Det har varit spännande och roligt, men jag har samtidigt länge känt att jag vill något mer. Jag vill gå vidare i livet, inte bara sitta kvar på samma ställe.
Han säger att det finns vissa jobb, där det ena leder till det andra – och plötsligt tre jobb senare har man ”blivit något nytt”, kanske till och med bytt bransch.
– Men på mindre företag blir man specialiserad inom sin roll. Det är svårt att komma vidare.
Därför började han för ett antal år sedan fundera på att plugga vidare. Men det var inget lätt beslut att ta steget.
– När man kommer upp i åldern har man försörjningsansvar och måste räkna på kronor och ören. Då kan man inte plötsligt dippa tio femton tusen i inkomst per månad. Därför satte jag mig och tittade på: Om jag skuldsätter mig så här mycket för att studera i tre år, vad kan det innebära i termer av lönelyft?
Förra gången han pluggade, när han var ung, valde han utbildning på lust.
– Jag brann för att bli journalist, tyckte det verkade vara ett superkul jobb. Ja, den journalistiska banan var en passions-utbildning. Nu måste jag tänka mer praktiskt och fundera mer på lön och säkerhet i en framtida tjänst.
Så han började gå igenom vad han gillar att göra och vad han är vass på i relation till vad som kan ge en bra inkomst – och landade på Personal- och arbetslivsprogrammet på Högskolan i Gävle, där studenterna efter utbildningen framförallt jobbar med HR. Han är nu inne på sitt andra år.
Hur får du ihop det ekonomiskt?
– Jag har sökt omställningsstudiestöd , men det verkar ju ta evigheter att få svar på den ansökan. Jag kombinerar vanligt studiestöd från CSN med lån och extrajobb. Jag jobbar kvar hos min gamla arbetsgivare på 25 procent. De är schyssta och ger mig stor flexibilitet.
Förutom det ekonomiska funderade han mycket på hur det skulle vara att börja plugga efter 40, ”som gammal farbror.”
– Jag har barn på 19 och 17, och kliver befinner mig i ett sammanhang där många av mina klasskompisar är i princip jämnåriga med min son. Vi skrattade ganska gott åt det i familjen innan jag började.
Och hur är det att vara gammal i gården?
– Man anpassar sig efter situationen, det är inga problem att umgås trots 20 års åldersskillnad för man har ett gemensamt mål och syfte. Sedan har jag lite tur, inom mitt program är det lite blandade åldrar och jag är inte ens äldst, även om medelåldern hos studenterna kanske ligger på 23. Många är knappt torra bakom öronen, skrattar han.
Men de hittar varandra i nyfikenheten och lärandet – och han ångrar inte det minsta att han vågade ta steget.
– Visst tar det energi och resurser att studera, men den här omställningen har varit otroligt värdefull för mig. Istället för att släpa fötterna till kontoret, går jag med lätta steg till skolan varje dag.
Läs mer om att studera senare i livet: Allt fler 40-plussare pluggar.
Läs mer om dina möjligheter till kompetensutveckling.
Nästa artikel
Handelsbranschen har alltid varit föränderlig. Trender kommer och går, världsläget förändras liksom folks ekonomi – och allt det här har en direkt påverkan på handeln.
– Ett exempel är hur pandemin fick e-handeln att växa snabbt. Ett annat är de tider av inflation vi nu befinner oss i, där konsumenter direkt blir mer prismedvetna och mindre benägna att köpa de dyrare ekologiska produkterna, säger Unionens utredare Shadé Jalali.
Allt det här påverkar jobben inom handeln. Vissa jobb försvinner. De senaste åren har bland annat antalet administratörer minskat, när exempelvis fakturor inte längre behöver hanteras manuellt utan mejlas till företaget och scannas in av ett program. Man har också dragit ner på antalet butiksmedarbetare, när fler handlar på nätet och kunderna själva tar över kassan.
– Men det innebär inte att du inte har en framtid inom branschen, bara att många jobb förändras, säger Shadé Jalali.
Exempelvis är konsumenter mer pålästa än någonsin. De kan lätt hitta information på nätet, och kollar ofta upp prisläge och produktfakta innan de kommer till butiken.
– Kunden förväntar sig att de som jobbar i butiken är lika påläst och kan svara på initierade frågor, säger Mats Johansson på Handelsrådet.
Det cirkulära tänket har också vuxit sig starkare, vilket gjort att begagnathandeln gått från skam till glam och attraherar allt bredare grupper.
– Även det ställer nya krav på personalen. Jobbar du i en butik som säljer second hand, kanske du även behöver ha inköpskompetens. För när kunder kommer in med varor, behöver du snabbt kunna bedöma om det finns en affär däri. Vad är varan värd, och vad kan ni betala för den?, säger Mats Johansson.
Rena e-handelsföretag jobbar med stora lager eller dark stores långt ifrån stan, men när fler företag utökar sin digitala närvaro, kan det få effekt även på klassiska butiker.
– Det är inte ovanligt att man använder befintliga butikernas lager för leverans av ordrar som kommit in via nätet, så du som jobbar i butik kanske även måste vara lagerarbetare ibland, säger Mats Johansson.
Kundnöjdhet är ytterligare att viktigt spår.
– Vissa pratar inte ens om kunder längre, utan om fans, säger Shadé Jalali.
Och när färre kollar på teve och läser tidningar, blir influencer marketing viktigare.
– Influencers blir ambassadörer för företaget som skapar en viss image, sedan förväntas man som medarbetare kunna bära den imagen, säger Shadé Jalali.
Nya jobb tillkommer också. När de stora mataffärerna erbjuder färdiga matkassar, kan de behöva anställa receptmakare. Butiker på stan konkurrerar med sin personliga service, så en skobutik kan anställa en naprapat som hjälper kunden att hitta exakt rätt sko. Men framförallt gör digitaliseringen och den utökade e-handeln att yrkeskategorier inom IT blir vanligare, som IT-arkitekter och systemutvecklare.
– Handeln behöver också göra en stor grön omställning, så yrken och kompetenser inom hållbarhet blir allt viktigare.
Vad är tipset till mig som gillar att jobba inom handeln och gärna vill fortsätta?
– Ja, många gillar branschen och hänger kvar länge. Man kanske börjar som butiksmedarbetare, för att bli chef och sedan hoppa till huvudkontoret. Karriärvägen är ofta informell. Man har aldrig studerat till produktspecialist, utan jobbat sig upp till den rollen. Det är toppen, men det här är en rörlig bransch, och när du vill eller måste byta företag kan det vara svårt utan formell kompetens. Så försök formalisera din kompetens genom ett par kurser, och var noga att uppdatera din kompetens (även den du jobbat dig till) på sajter som Linkedin, säger Shadé Jalali.
