Hyrbridmöten är svåra att få till, men de är här för att stanna. Så låt oss anta utmaningen och bli hybrid-proffs. Här är tipsen som gör att alla deltagare kommer till tals och känner sig inkluderade.
Hybridmöten, alltså möten där några deltar på plats och andra digitalt, är egentligen inget nytt. Men få har bemödat sig att genomföra dem bra eftersom distansdeltagandet har varit undantaget.
Inte sällan fick folk ringa in och delta via en högtalare mitt på konferensbordet – via vilken de förtvivlat försökte göra sig hörda, och missade powerpointen som visades. Nu är hybridmöten vanliga inslag i en arbetsdag.
Så hur får vi dem att funka? För att hålla i ett hybridmöte är mer komplicerat än en träff IRL. Här är Unionens tips som får mötet att flyta och engagemanget att öka.
Bättre hybridmöten – så gör ni:
Inga andra klassens deltagare
Det gäller att ha rätt inställning från början; alls ska med. Här har vi inga första- och andra klassens deltagare. Är vi överens?
Snygga till väntrummet
Första intrycket spelar som vi alla vet stor roll. Så hur ser det ut i väntrummet där digitala deltagare får hänga i väntan på att släppas in? Tänk också på att släppa in digitala deltagare några minuter innan mötets start, så att även de kan delta i det lättsamma försnacket.
Testa tekniken i förväg
Inget tar död på ett momentum så effektivt som strul med uppkoppling, ljud eller bild. Är du arrangör, ge dig själv lite tid att testa detta innan mötesstart.
Se till att alla syns
Be dem som deltar digitalt att i möjlig mån ha kameran påslagen. Ett sätt är att ge online-deltagare utrymme är att ha dem på en större skärm längst fram i rummet, så att de inte är med i form av ett pyttigt ansikte på en pyttig skärm. Omedvetet är de då lättare att bortse ifrån.
Se till att alla ser
När du sätter upp ett möte, fundera på vad distans-deltagarna ser. Tillräckligt för att känna sig entusiasmerade? De bör se alla deltagares ansikten, presentationer, anteckningar på tavlan och så vidare. Tänk också på att inte dela ut fysiska dokument, ladda istället upp filer som alla kan ta del av.
Bli kompis med kameran
När du pratar, försök att ta kontakt även med dem som deltar digitalt. Kolla regelbundet in i kameran (i alla fall hälften av tiden), inte bara på dem som är närvarande i rummet.
Kompensera bristen på ögonkontakt
…med andra saker, som att tilltala deltagarna med namn. ”Karin, du sa ju så smart att…”, eller notera att ”Jaha, det tyckte Marie-Louise var roligt.” Det får folk att känna sig sedda.
Använd samma språk
Om personer i rummet talar ett annat språk än de som är på länk, håll er till det gemensamma språket, exempelvis engelska, så att alla förstår vad som sägs.
Anpassa aktiviteter
Om du planerar en aktivitet för att få upp energin, se till att välja en som även online-deltagare kan delta i, som ett quiz, eller en mentometer-undersökning.
Digitalt först
För att verkligen få till ett hybridmöte behöver du ha ett digitalt först-tänk och interagera lika mycket med alla typer av deltagare. Om du exempelvis ställer en fråga, tänk på att vända dig till digitala deltagare, inte bara personen bredvid.
Låt tystnaden tala
I ett vanligt möte må det vara ofint, men det fungerar fortfarande att folk nära nog fyller i varandras meningar – eller i alla fall snabbt tar vid där en person slutade. Har du digitala kollegor, så måste du ge dem en chans att göra sig hörda. För att det ska fungera krävs någon sekunds tystnad mellan talare.
Försök fånga upp små saker
Om dina digitala kollegor har kameran påslagen, så försök att läsa av även deras ansikten och fånga upp subtila signaler. Inkludera dem genom att fråga ”Aysha, du ser fundersam ut, berätta gärna vad du tänker på.”
Virtuell whiteboard
Använd tekniken för att göra mötet mer jämlikt. Det finns exempelvis virtuella whiteboards, som alla deltagare därmed lätt kan se. Istället för att skriva idéer på post it-lappar när ni brainstormar, använd ett digitalt alternativ som Miro eller Mural. Och vill man ställa frågor så kan man göra det antingen i en chatt eller en Q&A-app.
Digital feedback
Innan och efter mötet, ventilera funderingar och ge feedback online, så att alla är med i diskussionen.
Ännu inte chefsmedlem?
Om du har en ledande befattning med personal-, budget- eller verksamhetsansvar kan du bli medlem i Unionen Chef - Sveriges största fackförbund för chefer. Är du redan yrkesverksam medlem i Unionen kan du uppdatera ditt medlemskap utan att det kostar något extra.
Du är duktig på ditt jobb. Någon ser det. Och så kommer frågan: “Vill du bli chef?”
För många känns det som ett naturligt nästa steg – men också som ett beslut som är svårt att backa ifrån. I det här avsnittet av Jobblivet pratar Nicklas Hermansson med Josefin Akmar, team manager på Toyota Material Handling Sweden, och Unionens Dag Bremberg om varför frågan inte är om du kan bli chef – utan varför du vill bli det.
Att bli tillfrågad om ett chefsjobb tolkas ofta som ett kvitto på att man gjort ett bra jobb. Och det är det ofta också. Men Dag Bremberg på Unionen varnar för att blanda ihop skicklighet i yrkesrollen med vilja att leda människor.
Dag Bremberg, Nicklas Hermansson och Josefin Akmar.
– Det är klassiskt att den som är bäst på jobbet blir chef. Men det är helt andra egenskaper som krävs för att vara en bra chef, säger han.
Chefskap handlar mindre om expertis och mer om relationer, ansvar och att stå stadigt när förväntningarna går åt olika håll. Därför räcker det inte att vara kompetent – du behöver vilja något mer.
Ställ frågan innan någon annan gör det
Innan du svarar ja (eller nej) behöver du stanna upp och vara ärlig mot dig själv. Dag uppmanar blivande chefer att granska sina drivkrafter:
Varför vill jag bli chef?
Är det lönen, titeln eller förväntningarna från omgivningen?
Eller är det viljan att påverka, leda och utveckla människor?
– Att vilja göra mamma stolt eller följa i någons fotspår räcker inte. Du måste verkligen vilja leda, säger Dag.
Just den reflektionen kan vara avgörande för om chefskapet blir hållbart – både för dig och för dem du ska leda.
“Jag ville påverka – framför allt människor”
När Josefin Akmar fick frågan om att bli chef var hon bara 22 år. Hon var långt ifrån säker på att hon var redo, men hon var tydlig med vad som lockade.
– För mig handlade det om möjligheten att påverka verksamheten, men framför allt människor. Jag tycker om att leda och hjälpa andra i den riktning de vill, säger hon.
Det är också den typen av drivkraft som ofta gör skillnad över tid. För när vardagen som chef fylls av svåra samtal, motstånd och beslut du inte själv valt, är det viljan att leda som gör att du orkar stå kvar.
Det är okej att tacka nej
Att fundera över sina drivkrafter kan också leda till insikten att chef inte är rätt väg – just nu eller alls. Och det är inget misslyckande.
– På en schysst arbetsplats ska det vara helt okej att säga att man trivs i sin roll som specialist och inte vill ha personalansvar, säger Dag.
Chefskap är inte nästa steg i alla karriärer. Det är ett annat steg. Och ibland är det mest professionella beslutet att tacka nej.
Ett beslut du ska kunna leva med
Att bli chef förändrar relationer, vardag och ansvar. Därför är det viktigt att beslutet inte bygger på yttre förväntningar, utan på inre motivation.
När du vet varför du vill bli chef – eller varför du inte vill – blir det också lättare att stå för ditt val, oavsett vilket det är.
Lyssna på hela avsnittet för fler resonemang om drivkrafter, chefsrollen och hur du fattar ett beslut som håller över tid.
Vill jag leda människor – även när det är svårt?
Lockas jag av ansvar och påverkan, inte bara titel och lön?