Många chefer kan teorin om stress. Ändå kör vi på när kroppen säger stopp. Vad händer med ledarskapet när man själv har kraschat – blir man bättre på att se och agera? I det här avsnittet pratar vi om signalerna, fällorna och de proaktiva åtgärderna som faktiskt gör skillnad.
Therese beskriver det rakt: “Rent intellektuellt har man koll på det mesta. Men känslomässigt gör man nånting annat… när man hamnar i kris blir man inte helt rationell.” Just där finns chefslärdomen som många missar. Egen erfarenhet av stressrelaterad ohälsa gör dig inte svagare som ledare – den gör dig skarpare på att se det du tidigare körde förbi.
Unionens utredare Mirjam Olsson pekar på ett varnande mönster: “Det är lite för ofta man hör att ingen blev förvånad.” Det betyder att signalerna fanns – men verksamheten fångade dem inte. För stress är sällan ett solo-problem; det är ofta ett tecken på strukturella brister i arbetsmiljön. Därför behöver chefer arbeta proaktivt: bygga tydlighet, träna teamet i gränssättning och koppla in rätt stöd tidigt, inte först när allt brinner.
I avsnittet pratar vi också om tillit som praktiskt ledarskap, inte som en känsla. “Ett aktivt chefskap är ett bra sätt att följa att arbete utförs,” säger Mirjam. Sätt ramar, följ upp, och tolka svängningar i prestation brett: “Förlorad prestation eller sänkt prestation kan till exempel vara ett tecken på ohälsa.”
Erfarenheten från distansarbetet visar samma sak – otydliga förväntningar och diffusa principer skapar stress. Tydliga, gemensamma principer minskar godtycket och gör det lättare att fånga tidiga signaler.
Therese berättar hur hon kom tillbaka genom att bli mer transparent och närvarande: “Jag har öppnat en mer mänsklig sida av mig själv… och jag har tid för mina anställda.” Det är inte “snällt” ledarskap – det är effektivt. När du delar vad du själv önskat att någon sagt till dig, sänker du tröskeln för andra att flagga i tid.
Lyssna på hela avsnittet för fler konkreta exempel på hur du som chef kan jobba förebyggande och vad du gör när tecken dyker upp – hos dig själv eller i teamet.
Signaler att hålla koll på inom organisationen
Nästa artikel
I det nya post-pandemiska landskapet krävs ny fokusering från ledare på arbete, medarbetare, kunder och produktionsprocesser. Här är tre växande trender som är avgörande för framgång; fokusering på kompetens, medarbetarens engagemang och användning av generativ AI.
Kampen om kompetens, som många branscher befinner sig i, har lett till en nödvändig strategiförskjutning. Snarare än att ”fylla en vakans i företaget” behöver du tänka ”Hur hittar (och behåller) vi den kompetens som vi behöver?”.
Rekryteringsprocessen bör vara strukturerad men samtidigt tillräckligt flexibel för att anpassas efter både företagets dynamiska behov och medarbetarnas individuella karriärmål.
I praktiken innebär det att du bör identifiera specifika kompetenser som är de mest eftertraktade och utforma strategier för att attrahera och utveckla dessa talanger. Säkerställ att kompetenshantering är effektivt integrerad med företagets HR-system och att teknologiska lösningar används för att stödja kompetensförsörjningen
Distansarbete kommer fortsatt vara en del av många medarbetares vardag, vilket ställer nya krav på hur du skapar engagemang. Att underlätta starka teamrelationer och innovationskraft är centrala utmaningar här. Det är även viktigt att erkänna och bemöta generationsspecifika förväntningar på meningsfullt arbete och personlig utveckling.
Ett konkret råd är att vara tydlig med mål och syfte i verksamheten så att den individuella insatsen känns meningsfull.
För att effektivt höja engagemanget är det avgörande att du regelbundet ger feedback och erkänner medarbetares framsteg. Genom att boka in korta, individuella möten med varje medarbetare åtminstone en gång i veckan, skapas en löpande dialog och uppskattning. Dessutom är kontinuerlig utveckling nyckeln till långsiktigt engagemang. Att genomföra ett årligt utvecklingssamtal är fundamentalt för både medarbetaren och ledaren, där fokus bör ligga på att utarbeta en praktisk utvecklingsplan. Utan en tydlig och genomförbar plan riskerar samtalen att förlora sitt syfte och värde.
Att anamma och tillämpa generativ AI är en nyckel till framtida utveckling. Förståelsen för AI:s potential är fortfarande begränsad i många organisationer, men en växande insikt om dess förmåga att effektivisera arbetsprocesser börjar ta form. Att uppmuntra och utbilda medarbetare om AI kan frigöra resurser för mer värdeskapande uppgifter och innovation. Medan vi utforskar denna potential är det också avgörande att ha en strategisk framtidssyn.
Även om det är utmanande att förutse framtiden exakt, är det väsentligt att du tillsammans med din ledningsgrupp utformar en samstämmig vision för framtida riktningar. Att aktivt utveckla och följa en välgrundad plan är mer fördelaktigt än att passivt ”avvakta och se”. Utan en tydlig riktning kan osäkerhet och otydlighet sprida sig, vilket kan kräva betydande insatser för att hantera konsekvenserna.
Genom att engagera dig i din plan, och vara villig att snabbt anpassa dig när situationen kräver, skapar du en stabil grund för både medarbetare och verksamheten att navigera i förändring. Förberedelse för framtida omställningar, både för dig själv och dina medarbetare, blir en integrerad del av att framgångsrikt leda i en dynamisk värld.
Anders Kinding, ledarskapskonsult och författare
