Mellanchefen har kallats både världens bästa och världens svåraste jobb. Det är rollen mitt i organisationen – där strategier ska bli verklighet, där människor ska må bra och där vardagen faktiskt fungerar eller faller. I det här avsnittet av Jobblivet pratar Nicklas Hermansson med Helena Henriksson, regionchef på Securitas Nord, och Unionens Dag Bremberg om varför mellanchefen är helt avgörande för hur vi mår på jobbet.
– Du är mitt i händelsernas centrum, säger Helena Henriksson. Det är du som får beslut och strategier att hända på riktigt, samtidigt som du fångar upp vad medarbetare och kunder behöver.
Forskning och erfarenhet pekar åt samma håll: relationen till närmaste chef är avgörande för trivsel, engagemang och hälsa. Det är också vad många medarbetare själva lyfter – chefen är ofta den viktigaste faktorn för att man ska vilja gå till jobbet.
– Alla behöver bli sedda och få ett tydligt uppdrag. Finns inte chefen där, då uppstår snabbt frustration, säger Helena.
Mellanchefen blir därmed den som fångar tidiga signaler: när någon tappar energi, när arbetsbelastningen skenar eller när något skaver i teamet. Det är också här arbetsmiljöarbetet blir konkret – i samtalen, prioriteringarna och uppföljningen i vardagen.
En återkommande bild i samtalet är mellanchefen som organisationens översättare. Uppåt – genom att föra fram hur strategier landar i verkligheten. Nedåt – genom att göra beslut begripliga, hanterbara och meningsfulla.
– Man har ett ansvar åt båda håll, säger Helena. Klarar inte organisationen den strategi som är satt, då måste det lyftas. Annars riskerar man både resultat och människor.
Just den rollen gör mellanchefen till en nyckelspelare. När översättningen fungerar skapas riktning och lugn. När den brister uppstår stress, ryktesspridning och otydlighet.
Att vara närvarande är inget som sker av sig självt. Helena beskriver hur hon jobbar aktivt med struktur: bokade avstämningar, tillgänglighet i vardagen och ett medvetet fokus på att ställa frågor.
– Jag frågar mycket. Det visar att jag är intresserad – och engagemang smittar.
Dag Bremberg betonar samtidigt vikten av att se individen bakom rollen.
– Alla är unika. Som chef måste du hitta något du uppskattar hos varje medarbetare. Annars fungerar det inte.
När chefen lyckas kombinera struktur med äkta intresse skapas psykologisk trygghet – grunden för både prestation och välmående.
Mellanchefer leder sällan genom stora ord. De leder genom vardagliga handlingar: prioriteringar, samtal, tydlighet och uppföljning. Just därför är deras påverkan så stor.
Det är här jobbet blir gjort. Och det är här vi mår – eller inte mår – bra.
Lyssna på hela avsnittet för fler konkreta exempel på hur mellanchefer skapar engagemang, fångar signaler i tid och bygger arbetsplatser där människor vill bidra.
Nästa artikel
Allt som är nytt är per definition obekant och därmed kanske en smula skrämmande. Det gäller också AI. Kanske särskilt AI, som just precis nu – och hela tiden – utvecklas i rekordfart och påverkar hur vi lever och inte minst arbetar.
Som ledare och chef är det viktigt att navigera rätt när det gäller artificiell intelligens, för förändringarna är snabba, omfattande och frekventa.
Jag tycker att du ska se på AI som att du har fått en ny superkollega
För Ann-Therese Enarsson, VD på tankesmedjan Futurion, som nyligen föreläste på Unionen Chefs event ”Like a boss” är nyckelorden när det gäller AI och chefskap två – ”våga börja”.
– Jag tycker att du ska se på AI som att du har fått en ny superkollega. Den är lite för självsäker ibland, hittar på när den inte vet, ljuger och skarvar lite. Jag brukar lite skämtsamt säga att den är som vilken kollega som helst.
Ett verktyg – inte lösningen på allt
För att förstå och använda AI gäller det också att ha rätt grundinställning till och förståelse för vad den artificiella intelligensen är och kan hjälpa till med. Den är inte lösningen på allt, den är inte magisk.
– AI är verktyg och som med alla verktyg gäller det att veta vad man vill bygga innan man börjar hamra. Nyfikenhet är helt avgörande för att närma sig denna nya teknik– men inte blåögdhet. Du behöver inte förstå exakt hur tekniken fungerar på kodnivå, men du behöver förstå vad du vill använda den till i din verksamhet – och hur.
En annan sak som förenar stora omvälvande tekniska nyheter är att det är svårt att veta var man ska börja. Enarsson menar att en nyfiken utforskning är vägen att gå. Man tar sig tid och testar olika verktyg för att se vilka som är användbara i just ens egen verksamhet och jämför med andra liknande verktyg. Framför allt och återigen – våga börja!
Visa själv som chef hur du provar, testar och ibland misslyckas
- Använd AI i det dagliga arbetet först. Som stöd i rapportskrivning, mötessummeringar, analys eller research. Testa ChatGPT för att skriva utkast till en presentation. Låt Copilot hjälpa dig hitta mönster i data. Det behöver inte vara perfekt – det ska vara på riktigt. Visa själv som chef hur du provar, testar och ibland misslyckas. Det är själva lärandet som är poängen.
Var nyfiken – då blir medarbetarna också det
Genom att gå först i ledet när det gäller AI kan man som chef också väcka nyfikenhet och lust hos medarbetare.
- Du som chef varken kan eller ska vara expert på allt – men du kan verkligen vara en trygg guide i det nya. Ledarskapet handlar alltmer om att underlätta för och förstå medarbetarna, inte om att alltid veta mest eller bäst.
Genom att visa att du själv lär dig skapas en kultur där det är tillåtet att inte kunna. Ett sådant ledarskap är grunden för psykologisk trygghet – en förutsättning för all utveckling. Med den utgångspunkten går det också lättare att diskutera med medarbetarna om de utmaningar som finns med AI.
- Att känna motstånd för AI är helt naturligt. Ny teknik skapar reaktioner. Oro. Frågor. Skepsis. Det ska den göra. Det är dock inte teknikens framfart som är problemet – utan människors förutsättningar att hänga med. Som chef behöver du skapa trygghet nog för att medarbetare ska våga säga: “Jag förstår inte.” För det är där nyfikenheten föds.
