”Mer frihet och större trygghet” – därför väljer fler att bli kombinatörer
Allt fler väljer att kombinera en anställning med eget företagande. För vissa börjar det som en hobby. För andra som en dröm som vuxit sig starkare med tiden. I podden Jobblivet möter vi Frida Forsén, journalist och chokladmakare, som delar med sig av sina erfarenheter av att leva och arbeta som kombinatör.
Frida Forsén, Elisabet Ohlsson och Nicklas Hermansson.
För många är kombinatörskapet ett sätt att testa en idé utan att släppa den ekonomiska tryggheten. Att ha kvar en anställning ger stabilitet – samtidigt som företaget kan växa i egen takt.
Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson konstaterar att det är ett vanligt upplägg:
– Det är ett bra sätt att smyga igång en verksamhet. En del går över helt till eget, andra fortsätter kombinera.
Just kombinationen minskar risken. Om efterfrågan sviktar i den ena delen finns den andra kvar. För Frida blev det tydligt när omvärlden förändrades snabbt. Att kunna växla mellan uppdragen blev en trygghet – både ekonomiskt och mentalt.
Personlig utveckling på köpet
Att arbeta i två olika roller innebär också att man utvecklas. För Frida har kombinatörskapet inneburit en djupare förståelse för både företagande och arbetsliv. Erfarenheterna från det egna bolaget stärker henne i rollen som journalist – och tvärtom.
Det ger perspektiv. Nya nätverk. Och en ökad förståelse för hur beslut, konjunktur och globala händelser påverkar företagare i vardagen.
– Man lär sig otroligt mycket om sig själv. Var ens gränser går, när man måste bromsa och när man kan gasa, säger hon i podden.
Friheten att välja
En återkommande aspekt i samtalet är känslan av kontroll. Att vara kombinatör innebär ofta hårt arbete, men skillnaden ligger i upplevelsen av att själv kunna påverka. Att kunna tacka ja eller nej. Att kunna öka tempot i högsäsong och dra ner när det behövs.
Den friheten kan göra stor skillnad för arbetsglädjen.
Elisabet Ohlsson ser också en tydlig trend framåt:
– Vi ska jobba längre och förväntas byta väg fler gånger under yrkeslivet. Då är kombinatörskap ett sätt att testa nytt och bredda sin kompetens.
Teknikutvecklingen gör det dessutom enklare än tidigare att starta och driva verksamhet vid sidan av.
Mindre “allt eller inget”
Alla har inte möjlighet att säga upp sig och satsa fullt ut på en affärsidé. Kombinatörskapet erbjuder ett mellanläge.
Det kan vara steget mellan anställning och företagande – eller en långsiktig modell i sig. För vissa blir det bästa av två världar: tryggheten från anställningen och friheten i det egna.
Frågan är kanske inte om man ska välja det ena eller det andra – utan hur kombinationen kan se ut i just ditt arbetsliv.
Lyssna på hela avsnittet av Jobblivet för fler perspektiv på hur det är att leva och arbeta som kombinatör – och vilka möjligheter det kan skapa.
Fundera över vad du vill testa – passion, affärsidé eller ny inriktning.
Se över hur mycket tid och energi du realistiskt kan lägga.
Tänk igenom hur kombinationen kan stärka din kompetens i båda rollerna.
Skapa tydliga gränser mellan uppdragen och din anställning.
Säkerställ dialog med din arbetsgivare.
Bygg stegvis – du behöver inte välja allt eller inget från början.
Läs mer och bli medlem i Unionen Egenföretagare
Medlemskap i Unionen Egenföretagare
Genom medlemskapet får du bland annat tillgång till affärsjuridisk rådgivning 10 gånger per år (en timme per ärende), affärscoachning samt möjlighet att teckna förmånliga försäkringar för dig och ditt företag.
Lön är ett av chefens viktigaste verktyg som kan påverka medarbetarens förtroende, motivation och riktning framåt. Många gånger är sättet du motiverar lönen som sätts ännu viktigare än lönen i sig.
Patrik Blomér, Nicklas Hermansson och Ia Hamn.
Ett vanligt misstag är att se lönesamtalet som startpunkten. I själva verket är det slutpunkten på en dialog som borde ha pågått hela året. När prestation, mål och förväntningar följs upp löpande minskar risken för missförstånd. Då vet medarbetaren redan var hen står.
”Lönefrågorna är egentligen någonting som bör vara med under hela året”, säger Patrik Blomér, som har lång erfarenhet av chefspositioner inom försäljning och media, i Unionens podd Jobblivet.
Från känsla till saklighet
Många pratar om rättvisa löner, men rättvisa är subjektivt. Det som däremot går att skapa är saklighet. Ia Hamn, central
ombudsman
på Unionen, lyfter vikten av struktur:
”Vill man undvika att lönen uppfattas som godtycklig, då behöver man jobba med saklig och systematisk lönesättning.”
Det handlar om tydliga kriterier, uppföljning och en
lönepolicy
som faktiskt används, inte bara finns på papper.
Undvik överraskningar
Det som oftast skapar frustration är inte nivån på lönen, utan glappet mellan förväntan och utfall. Om en medarbetare får höra att allt fungerar bra, men möts av en låg ökning, uppstår en krock.
”Det (nivån på löneökningen) ska inte komma som en överraskning”, menar Ia Hamn.
Här blir chefens roll avgörande. Att vara tydlig, även när det är obekvämt, är en förutsättning för att kunna motivera lönen.
Lön som förtroendefråga
Det finns tendenser som visar att allt fler medarbetare talar öppet och jämför sina löner, vilket ökar kraven på transparens från ledningen. För chefer blir det alltså ännu viktigare att tydligt kunna motivera varför någon får den lön den får.
Som medlem i Unionen Chef får du särskilda förmåner, kurser, verktyg, rådgivning via Chefslinjen, inspiration och mycket mer. Är du redan medlem i Unionen kan du uppdatera medlemskapet utan att det kostar något extra.
Vad ingår i begreppet lön, vad är lönekriterier och hur lägger jag upp ett lönesamtal? Det och mycket annat lär du dig i kursen om lönesamtalet. Vi går också igenom hur du kan motivera en löneförändring och bemöta invändningar.