Allt fler väljer att kombinera en anställning med eget företagande. För vissa börjar det som en hobby. För andra som en dröm som vuxit sig starkare med tiden. I podden Jobblivet möter vi Frida Forsén, journalist och chokladmakare, som delar med sig av sina erfarenheter av att leva och arbeta som kombinatör.
För många är kombinatörskapet ett sätt att testa en idé utan att släppa den ekonomiska tryggheten. Att ha kvar en anställning ger stabilitet – samtidigt som företaget kan växa i egen takt.
Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson konstaterar att det är ett vanligt upplägg:
– Det är ett bra sätt att smyga igång en verksamhet. En del går över helt till eget, andra fortsätter kombinera.
Just kombinationen minskar risken. Om efterfrågan sviktar i den ena delen finns den andra kvar. För Frida blev det tydligt när omvärlden förändrades snabbt. Att kunna växla mellan uppdragen blev en trygghet – både ekonomiskt och mentalt.
Personlig utveckling på köpet
Att arbeta i två olika roller innebär också att man utvecklas. För Frida har kombinatörskapet inneburit en djupare förståelse för både företagande och arbetsliv. Erfarenheterna från det egna bolaget stärker henne i rollen som journalist – och tvärtom.
Det ger perspektiv. Nya nätverk. Och en ökad förståelse för hur beslut, konjunktur och globala händelser påverkar företagare i vardagen.
– Man lär sig otroligt mycket om sig själv. Var ens gränser går, när man måste bromsa och när man kan gasa, säger hon i podden.
Friheten att välja
En återkommande aspekt i samtalet är känslan av kontroll. Att vara kombinatör innebär ofta hårt arbete, men skillnaden ligger i upplevelsen av att själv kunna påverka. Att kunna tacka ja eller nej. Att kunna öka tempot i högsäsong och dra ner när det behövs.
Den friheten kan göra stor skillnad för arbetsglädjen.
Elisabet Ohlsson ser också en tydlig trend framåt:
– Vi ska jobba längre och förväntas byta väg fler gånger under yrkeslivet. Då är kombinatörskap ett sätt att testa nytt och bredda sin kompetens.
Teknikutvecklingen gör det dessutom enklare än tidigare att starta och driva verksamhet vid sidan av.
Mindre “allt eller inget”
Alla har inte möjlighet att säga upp sig och satsa fullt ut på en affärsidé. Kombinatörskapet erbjuder ett mellanläge.
Det kan vara steget mellan anställning och företagande – eller en långsiktig modell i sig. För vissa blir det bästa av två världar: tryggheten från anställningen och friheten i det egna.
Frågan är kanske inte om man ska välja det ena eller det andra – utan hur kombinationen kan se ut i just ditt arbetsliv.
Lyssna på hela avsnittet av Jobblivet för fler perspektiv på hur det är att leva och arbeta som kombinatör – och vilka möjligheter det kan skapa.
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar gruppchefen Halsho Rostam och Unionens centrala ombudsman Gunilla Krieg med sig av sina erfarenheter av svåra samtal.
Tydlighet och empati hör ihop
Många chefer oroar sig för hur den andra personen ska reagera. Blir det ilska, tårar eller försvar?
– Det handlar sällan bara om själva budskapet. Oftast är det ovissheten kring hur det kommer att tas emot som känns svårast, säger Halsho Rostam.
Förberedelsen börjar därför långt innan mötet. Det första steget är att vara klar över syftet. Varför ska samtalet hållas? Vad behöver personen förstå när mötet är slut?
Samtidigt behöver chefen vara mentalt förberedd på olika reaktioner. Att tänka igenom möjliga scenarier kan göra det lättare att behålla lugnet när känslorna väl kommer.
Våga stanna kvar i känslan
När en medarbetare reagerar starkt är det lätt att vilja lösa situationen direkt. Men det är oftast fel väg att gå.
– Om någon blir arg så försöker jag lyssna lugnt utan att gå i försvar. Om någon blir ledsen behöver man våga stanna kvar i stunden, säger Halsho Rostam.
Tystnad kan också vara en naturlig del av processen. Alla behöver inte svara direkt. Ibland är det viktigaste att ge personen tid att ta in det som sagts. Målet är inte att ta bort känslorna. Målet är att skapa ett samtal där personen känner sig hörd och bemött med respekt.
Var rak – men mänsklig
Många chefer tror att tydlighet och empati står i konflikt med varandra. I själva verket är det tvärtom. Empati handlar inte om att undvika det obehagliga. Det handlar om att ta ansvar för situationen tillsammans med den som berörs.
– Det handlar om att vara rak med budskapet men mjuk i sättet man förmedlar det, säger Halsho Rostam.
Gunilla Krieg känner igen bilden.
– Det allra sämsta är att inte ta samtalet alls. När chefer undviker svåra frågor kan konsekvensen bli att medarbetaren aldrig får en rimlig chans att förstå vad som förväntas eller förändra sitt beteende, säger hon.
Arbetet börjar efter mötet
Ett svårt samtal är sällan avslutat när mötesrummet töms. Uppföljningen är minst lika viktig.
Halsho Rostam menar att många chefer underskattar betydelsen av att finnas kvar efteråt.
– Det viktigaste är att följa upp och se hur personen har tagit emot samtalet. Ett svårt samtal får inte bara bli ord i stunden, utan måste följas av handlingar och tydlighet.
När människor känner sig respekterade, även i jobbiga situationer, blir det också lättare att gå vidare. Det gäller oavsett om samtalet handlar om utveckling, förändring eller i till och med att en anställning avslutas.
