Vad är det som gör att vissa team fungerar sömlöst medan andra fastnar i missförstånd och låsningar? I det här avsnittet av Jobblivet berättar ledaren Ann-Charlotte Baudin och Unionens ombudsman Dag Bremberg om beteenden, dynamik och strukturer som lägger grunden för riktigt starka team.
När Ann-Charlotte beskriver ett starkt team återkommer hon till samma sak: tydlighet och energi. ”Vi vet vart vi ska och varför”, säger hon i podden. Team som fungerar har hittat formen för hur de arbetar tillsammans, och de vill vara med och bidra.
Ett starkt team har en gemensam riktning och en tydlig förståelse för varför arbetet är viktigt. När medarbetare vågar vara ärliga, prova nytt och acceptera att ingen är perfekt, uppstår en arbetsmiljö där människor vill bidra.
Tre beteenden återkommer hos team som lyckas: nyfikenhet, ansvarstagande och omtanke. Ann-Charlotte berättar hur hon ofta återkommer till ordet ”snälltolka”, att anta goda avsikter och ställa frågor innan man tolkar in något. Det är en vana som ofta får väldigt positiva effekter.
När chefer sätter samman team är det lätt att välja personer som liknar en själv. Men, som Ann-Charlotte uttrycker det: ”det är olikheterna som skapar dynamik”. En blandning av erfarenheter, åldrar och arbetssätt gör teamet mer robust, inte minst när omvärlden förändras snabbt.
Ett fantastiskt team handlar inte bara om vilka som ingår, utan om hur arbetet organiseras. Tydlighet skapar trygghet, och trygghet skapar prestation.
Team bör tidigt vara överens om vem som ansvarar för vad, hur beslut tas, hur gemensamma mål följs upp och hur feedback ges och tas. När alla vet vad som gäller minskar friktionen, och fler vågar bidra med sina idéer.
Alla team går igenom faser av utveckling och konflikt. Dag kopplar det till FIRO-modellen, som handlar om gruppdynamik, och som visar att friktion är både naturligt och nödvändigt.
Det är först när teamet har tagit sig igenom oenigheter och prövningar som man når verklig samhörighet. När någon ny börjar eller någon slutar börjar processen om – det är en naturlig del av teamets utveckling.
Lyssna på avsnittet för fler exempel på hur du bygger team som vill vara med, bidrar aktivt och står stadigt även när förutsättningar förändras.
Sätt en gemensam riktning och repetera den ofta.
Rekrytera olikheter, inte kopior.
Utgå från drivkrafter snarare än CV.
Skapa en kultur av nyfikenhet och öppenhet.
Snälltolka och ställ följdfrågor.
Se till så att alla har tydliga ansvarsområden och följ upp regelbundet.
Välkomna friktion i grupputvecklingen.
Ge utrymme för egna initiativ och utveckling.
Nästa artikel
Med en lång historia som ledare inom dövidrott och även i fackliga sammanhang vill Niklas Wanjura bidra till vi-känsla, att gruppen har tydliga mål och att man löser problem tillsammans.
- Transparens är ett centralt ord i mitt ledarskap, säger han.
Niklas jobbar sedan många år på SVT som reporter, vilket innebär att han flera gånger får vara en arbetsledare under t.ex en tv-inspelning. Inom SVT peppas han att ta sikte på en chefsposition, dels för att de tycker att han är en god ledare i sin nuvarande roll, men även för att han är just döv, som inte ska ses som ett hinder.
- Det finns ett antal medarbetare som är döva idag på SVT, men ingen som är chef. Jag vill vara en förebild och visa att det går att vara chef som döv, säger Niklas. På så sätt vill jag också uppmuntra andra minoriteter och bidra till mångfald på arbetsplatsen.
Rent praktiskt, hur går det då till att vara ledare utan att höra? Hur gör man exempelvis när man ska leda möten? Niklas berättar att inom just redaktionen Teckenspråk, där han jobbar just nu, så kan många teckenspråk. Finns det personer som inte kan teckenspråk så behövs däremot tolk. På SVT finns fyra anställda tolkar.
- Har jag möten med bara en person, så skriver jag gärna svenska, säger han.
En utmaning med att använda sig av tolkar är att nå fram med tonen i budskapen.
- Tolken kan ju formulera sig på annat sätt än jag själv gör, förklarar Niklas. Översättningen från tolken kan exempelvis låta formell eller kanske till och med otrevlig när jag själv inte menar att göra det.
Hur går det då till med tolk om man är arg och skulle vilja låta arg i ett samtal?
Niklas berättar att det är detsamma som att använda en tolk från engelska till svenska som från teckenspråk till svenska, där tolken ”mjukar till” tonen och översätter orden och innebörden av dem, utan den ton som han kanske har.
Det finns utmaningar att vara döv i arbetslivet, men även fördelar. Niklas har, liksom många döva, utvecklat sin visuella förmåga.
- Jag kan ofta få en känsla för att något är fel i rummet snabbare än en som hör, berättar han.
Niklas berättar om ett möte, där tolken var lite försenad. Förutom Niklas så var det ytterligare två personer, där det blev tydligt för honom att det fanns någon form av konflikt.
- Jag avbröt mötet tillfälligt och vi gick tillsammans och tog en kopp kaffe. Den här mönsterbrytaren gjorde att de två individerna kom i samspråk mer informellt och löste konflikten som hade uppstått.
För att stödja hans målsättning att bli chef uppmuntrade hans gruppchef, honom att gå kursen Ny som chef hos Unionen, en kurs han tyckte var riktigt bra.
- Jag lärde mig bland annat mycket om coachande ledarskap, och att peppa sina medarbetare att själva lösa problemen.
När du blir chef – hur vill du uppfattas då?
- Jag vill vara lyhörd och ge alla möjlighet att göra misstag och utvecklas.
Niklas vill tipsa andra chefer att våga anställa folk med funktionsvariation.
- Om man har medarbetare med funktionsvariationer, exempelvis döva, så är ofta gruppen mer öppen för förändringar. Fokusera inte på funktionsvariationen, utan på det människan kan bidra med på arbetsplatsen.
Förutom att Niklas siktar på ett formellt chefskap inom SVT så är han idag arbetsmiljöombud , sitter i Unionenklubbens styrelse för hela SVT och är även nominerad till förbundsstyrelsen för hela Unionen.
- Så jag siktar högt som du ser, säger han och ler.
