Nästan hälften av Europas högutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb. Och Sverige är bland de sämsta på att ta hand om kompetensen. ”Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling, men lite om kompetensslöseri”, säger Lucy Larsson.
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.
Nästa artikel
Tre års slit, sena nätter, kaffedarr och fulländade portfolio-projekt. Äntligen klar som animatör. Just då lanseras ett AI-verktyg som gör samma jobb snabbare, billigare och utan att kräva lunchrast. Låter det som ett skämt? Det är redan verklighet för vissa. Översättare, jurister och programmerare är några yrken som länge sågs som framtidssäkra, men som nu ligger i skottlinjen för teknikutvecklingen.
– Exempelvis sa spelföretaget Mindark upp cirka hälften av sin personal, och ersatte den med AI, säger Peter Siljerud, framtidsanalytiker, föreläsare och författare till boken AI för offentlig sektor.
Nej, det handlar inte längre om att robotar monterar ihop bilar, det handlar om att AI skriver texter, gör grafik, ger juridiska råd och bygger appar. Och detta hände inte på ett decennium, utan på ett fåtal år.
– Tidigare tog automationen över enklare, mer rutinmässiga jobb. Men faktum är att det nu är avancerade yrken som påverkas mest. Det förvånar och oroar många.
Och det är lika bra att vara beredd på att utvecklingen kommer att fortsätta.
– Någon sa nyligen till mig att ”så dum som AI är idag kommer den aldrig mer vara.” Systemen fortsätter utvecklas.
Men allt är inte dåligt.
– Tekniken sänker trösklarna genom att bli mer användarvänlig. Tidigare behövde du kanske vara programmerare för att bygga en sajt eller app, men nu räcker det snart med att du har en bra idé, så skapar tekniken lösningen åt dig.
Och mitt i all omställning finns det något att hålla fast vid, menar Peter Siljerud.
– Mänskliga förmågor rår AI inte på. Det är dem vi behöver träna, vårda och visa upp.
Så vad kan jag göra för att rusta mig för framtiden?
Enligt Peter Siljerud handlar det inte om att kunna allt, utan om att vilja lära. Det kommer alltid finnas verktyg som är vassare än du på vissa saker. Men att tänka nytt, se mönster och vara duktig på att formulera frågor, det är där ditt värde ligger.
– Framtidens mest attraktiva medarbetare är inte de som redan har alla svar, utan de som ställer rätt frågor, säger han.
Peter Siljerud listar kompetenser som gör dig eftertraktad även 2030.
Du behöver inte vara någon ”kodguru”, men du kan inte heller vara teknikfientlig eller -rädd. Grundläggande koll på digitala verktyg, appar och cybersäkerhet är lika självklart som att kunna skriva ett mejl. Och nej, det räcker inte att "ha jobbat i Word".
Vad AI är bäst på? Logik. Vad du är bäst på? Det andra, som fantasi, kreativitet, empati, nyfikenhet, djärvhet, omsorg och passion. Inget av detta går att trycka in i en algoritm. Därför är tipset att bli bättre på att vara människa.
Det hjälper inte att vara superskarp på något om du inte får med dig folk. Förmågan att läsa rummet, bygga relationer, lyssna, påverka och skapa energi i möten blir ett av dina starkaste kort.
Team som funkar bygger på trygghet, och trygghet bygger på förståelse. Att kunna sätta sig in i andras perspektiv, läsa mellan raderna och skapa tillit blir viktigare än exakt vad som står på ditt CV.
Glöm att vara den lydiga kuggen i maskineriet. Framtiden tillhör de som tänker nytt, vågar utmana, hittar omvägar och ifrågasätter ”så här har det alltid varit.” Organisationer skriker efter folk som inte bara levererar, utan även förändrar.
Ja, du läste rätt. Du måste avlära en massa saker. För mycket av det vi tagit för givet visar sig vara förlegat eller helt enkelt fel. Ta exempelvis tanken att man måste jobba på kontoret för att vara produktiv.
OECD visade 2022 att ungefär hälften av alla vuxnas kunskaper är inaktuella inom 5–10 år. Och ändå håller vi fast vid gamla sanningar som om de vore lag. Det är inte konstigt, för de sitter ofta djupt. Ibland så pass att vi identifierar oss med dessa ”sanningar.” Men förmågan att släppa taget, tänka om och börja på nytt är i dag en superkraft.
”Det är inget fel att ha bestämda åsikter i en värld som förändras, bara du är beredd att uppdatera dem ofta”, tipsar Peter Siljerud.
Stormar kommer: Ekonomiska. Politiska. Tekniska. Pandemier. Inre stormar… Och du behöver kunna stå pall. Inte bara överleva, utan återhämta dig, anpassa dig och växa av det som sker.
