Nästan hälften av Europas högutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb. Och Sverige är bland de sämsta på att ta hand om kompetensen. ”Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling, men lite om kompetensslöseri”, säger Lucy Larsson.
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.
Nästa artikel
Du har tagit steget. Kanske gått från en trygg plats i arbetslivet till osäkerheten vid skolbänken. Och du tänker: Hur ska jag lyckas med detta? Jag har inte pluggat på 20 år. Och den där tjocka kursboken... hjälp!
Lugn, du har redan flera fördelar i bagaget. Du har erfarenhet, vet vad som krävs för att klara av en deadline och har förmågan att sätta dig in i saker när det gäller. Du har disciplinen och drivkraften. Med några enkla tekniker och lite kreativt tänkande kan du omvandla din studieupplevelse till något både effektivt och roligt.
Pomodoro? Ja, du kanske associerar det med en härlig pasta och en rödrutig duk. Men i studiesammanhang är pomodoro en studiehack som kan förändra ditt liv – eller åtminstone din syn på hur du ska hinna med allt.
Principen är enkel: Sätt en timer på 25 minuter, jobba fokuserat (stäng av mobilen) och ta sedan en fem minuters paus. Efter fyra pomodoro-pass, det vill säga fyra fokusperioder, tar du en längre paus på 15–30 minuter. Voilà, du har nu lurat din hjärna att fokusera intensivt utan att bränna ut dig.
Och här kommer det bästa: Om du kombinerar en 25-minuters studiestund med en snabb promenad och ett glas vatten eller en kaffe, känner du dig som en mästare på att både plugga och vara produktiv. Plus, du kan rättfärdiga att du kollar på Instagram i en minut. Det är ju paus, eller hur?
Alla de här ”lära för att förstå”-knepen du hört om genom åren? De stämmer. Och nej, vi menar inte att du ska gå runt och vara den jobbigaste personen i ditt liv och försöka lära ut allt du just lärt dig till din partner.
Men när du förstår något så bra att du kan förklara det för någon annan har du verkligen tagit in det på riktigt. Så istället för att bara nöja dig med att läsa ett kapitel och hoppas på det bästa, testa att förklara det för någon annan (eller för dig själv om du inte har en vän som är intresserad av dina nya kunskaper i kvantfysik).
Det kan låta lite knasigt, men att prata igenom och diskutera det du läser hjälper dig att sätta saker på plats i huvudet. Ge det ett försök.
Kanske var mindmaps något du lärde dig i högstadiet och sedan snabbt glömde bort när livet blev mer ”ansvar” och mindre ”roliga kreativa grejer”. Men här är en hemlighet: De funkar. De är en fantastisk hjälp för oss som försöker hålla alla våra tankar och uppgifter i schack.
Börja med ett blankt papper eller öppna ett digitalt verktyg som Mindmeister. Skriv ner ditt ämne eller problem i mitten. Bygg ut det med grenar som representerar huvudpunkter, underpunkter och detaljer. På så sätt får du grepp om vad som egentligen ska läras och hur alla delar hänger ihop.
Och det bästa? Du får en bild av allt det komplexa du försöker förstå – som en mental gymlektion för hjärnan. Och vem gillar inte lite mental workout?
Kurslitteraturen kan lätt få dig att känna att du drunknar i ord. Men du behöver inte läsa allt på en gång. Läs en bit. Skriv en kort sammanfattning. Läs nästa bit. Skriv en annan sammanfattning. Och så vidare.
Genom att läsa ett kapitel åt gången och skriva ner korta sammanfattningar (som inte är längre än två-tre meningar), får du en snabb överblick. Plus att det blir en mer hanterbar uppgift än att försöka läsa hela boken på en gång.
Och om du inte känner för att skriva, gör en ljudinspelning där du berättar vad du just har lärt dig. Det spelar ingen roll om du har en ”exklusiv podcast för mig själv” när du går hem från jobbet. Det hjälper dig att befästa informationen i hjärnan.
När du har jobbat i många år kan det kännas som att du borde ha koll på allt, även i skolan. Men de bästa studenterna vet när de ska be om hjälp.
Fråga en klasskompis om något känns knepigt, ställ frågor till läraren eller använd diskussionsforum online. Att vara realistisk handlar om att erkänna att du är nybörjare igen – och det är helt okej. Ingen kan allt från början, och att våga fråga är en styrka, inte en svaghet.
Studiegrupp är ett verkligt tips! Det handlar inte bara om att gå igenom material tillsammans, utan också om att vara en del av en gemenskap.
Ni kan hjälpa varandra genom svårigheter, bolla idéer och hålla motivationen uppe. Träffas en gång i veckan, gör uppgifter tillsammans och håll varandra ansvariga. Det handlar inte om att tävla, utan att ge varandra energi och stöd. Plötsligt känns det mindre ensamt att studera.
