När hennes anställning avlutades tidigare i år fick en medlem inte ut sin intjänade semesterersättning och inte heller någon förklaring till varför. Nu driver Unionen ärendet i tingsrätten med ersättningskrav och skadeståndskrav för brott mot semesterlagen.
Medlemmen, som vi kan kalla Camilla, anställdes i bolaget i augusti 2022 på en position som efter bara ett år ledde till en befordran. Men i samband med att anställningen avslutades början av 2025 tecknades ett särskilt avslutsavtal mellan parterna .
Enligt avtalet skulle Camilla vara arbetsbefriad med full lön under de sista fyra månaderna av anställningen, februari till maj.
Det framgår även tydligt att semesterersättning för intjänad men ej uttagen semester skulle betalas ut senast en månad efter att anställningen avslutats, det vill säga senast den 30 juni 2025 – det enligt lag, närmare bestämt i § 30 semesterlagen.
Men utbetalningen uteblev.
Semesterersättning är en rättighet som följer av lag – och den ska betalas ut även om det finns oklarheter eller andra oenigheter i samband med avslutandet av en anställning.
Din semesterersättning är en del av din lön som du själv tjänar in till genom ditt arbete. Att arbetsgivaren låter bli att betala ut den är inte bara fel, utan också ett lagbrott.
Om du själv befinner dig i en liknande situation – där du inte får ut din semesterersättning eller har frågor kring vad som gäller vid avslut av anställning – är det viktigt att du kontaktar ditt fackförbund så snart som möjligt. Det finns stöd att få, och det är en trygghet att ha en part vid sin sida som kan bevaka dina rättigheter.
Under sin anställning hade Camilla tjänat in totalt 85 betalda semesterdagar. Hon hann dock bara ta ut 35 av dem, vilket innebär att 50 betalda semesterdagar återstod när anställningen upphörde.
Eftersom hon inte fick möjlighet att ta ut sin semester i ledighet, hade hon - återigen enligt semesterlagen - rätt att få ut motsvarande belopp i pengar.
Baserat på hennes månadslön på 67 000 kronor och enligt den schablonberäkning som semesterlagen tillåter, skulle den totala semesterersättningen uppgå till 173 929 kronor.
Men bolaget betalade inte ut några pengar.
Unionen anser att arbetsgivaren därmed brutit mot både semesterlagen och det avslutsavtal som tecknats med medlemmen.
Förutom att kräva semesterersättningen driver förbundet nu också krav på ett allmänt skadestånd enligt § 32 semesterlagen – en paragraf som ska skydda arbetstagare från just den här typen av lagöverträdelser.
"Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetstagaren utge, förutom den
semesterlön
eller
semesterersättning
vartill arbetstagaren kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada." (§32
semesterlagen
)
Ärendet har nu lämnats in till tingsrätten.
Nästa artikel
- Att någon fortfarande vågar bete sig sådär, det är ändå 2023!
Det var Unionens förbundsjurist Lisa Melins första reaktion när hon fick ärendet på sitt bord. Men det var inte första gången hon hörde om något liknande.
Lisa Melin har varit anställd som förbundsjurist på Unionen i nära ett decennium och har drivit många diskrimineringsärenden tidigare, gällande sexuella trakasserier.
- Det typiska är tyvärr att det är yngre kvinnor som ofta är nya i arbetslivet, som utsätts. De vågar inte alltid anmäla. Det vi ser är alltså troligen bara toppen av ett isberg.
Särskilt utsatta är också provanställda, som i många fall inte heller vågar anmäla av rädsla att bli av med jobbet, berättar Lisa Melin. Som provanställd har man inte samma skydd som efter att anställningen blivit en ordinarie tillsvidaretjänst.
Och det var just så det var för Katrin. Hennes anställning inleddes med ett halvårs provanställning.
Det var under pandemin som medlemmen vi kallar Katrin i den här texten (men som egentligen heter något annat) blev av med sitt gamla jobb - i en bransch som i princip låg nere på grund av restriktionerna. När hon efter en tids arbetssökande fick jobb på en butik, tillhörande en större kedja, kändes det som att ha vunnit på lotteri.
Men hon hade inte jobbat mer än någon vecka innan den högsta chefen för kedjan kom till butiken och gav Katrin uppmärksamhet - väl mycket uppmärksamhet.
Han kommenterade hennes utseende, kramade om henne, pressade henne intill sig och la händerna på hennes rumpa. Han sa att hon var snyggast av alla kollegorna. Det hände inte bara den där första gången, utan var ett återkommande beteende. Och oönskat.
En tid efter att en jobbrelaterad fråga per sms besvarades med ett skämtsamt budskap med sexuell antydan bjöd chefen henne att följa med på spa, på tu man hand. Det var strax efter det som hon sa upp sig, trots att hon gick åter ut på en osäker arbetsmarknad.
Det som är särskilt allvarligt i det här fallet är att det är arbetsgivaren som har utsatt en anställd, resonerar Lisa Melin.
- Arbetsgivaren har ju ett ansvar att se till att diskriminering och trakasserier över huvud taget inte förekommer och det är också till arbetsgivaren man bör vända sig om man upplever problem, då det är där utredningsansvaret ligger.
Nu var Katrin medlem i Unionen och kunde därmed ringa rådgivningen för att få stöd i hur hon borde agera. Rådgivaren hänvisade till en regional ombudsman som påkallade förhandling med arbetsgivaren. Det var först därefter som Katrins ärende hamnade hos förbundsjuristen Lisa Melin.
Det fanns vittnen i det här fallet, kollegor, som tidigare inte själva vågat träda fram men som nu uppmuntrade Unionens jurist att driva ärendet då det just pågått så länge, så många hade hunnit utsättas. Katrin, som vi kallar henne, motiverade sitt motsatta agerande på liknande sätt, berättar Lisa Melin:
- Hon ville inte att någon mer skulle behöva utsättas. Därför var hon redo att ta fajten.
Unionens förbundsjurist Lisa Melin drev ärendet till domstol, med ett krav på tiotusentals kronor, mot Katrins förra arbetsgivare. I rätten träffade parterna en förlikning, som medlemmen var mycket nöjd med.
Vad finns för fördelar med en förlikning framför en domstolsprövning?
- Den främsta fördelen är att medlemmen slipper gå igenom en fortsatt process som kan vara jobbig på många sätt. Det blir ett snabbare avslut med en förlikning.
- Och här var medlemmen jättenöjd. Hon upplevde att hon hade gjort något viktigt för alla kvinnor. Nu var hon lättad att kunna lägga det hela bakom sig, säger Unionens förbundsjurist Lisa Melin.
Hur bedömer man egentligen vad som är sexuella trakasserier, rent juridiskt?
Enligt DO, diskrimineringsombudsmannen, är sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.
Bedömningen utgår alltid från den kränktas upplevelser.
"Vissa handlingar är uppenbara trakasserier, andra kan vara mer gränsfall. I de senare kan det krävas att den som drabbats har förklarat för den som beter sig illa att beteendet är oönskat, och det ändå fortsätter - för att det ska gå att driva ärendet vidare", förklarar Lisa Melin.
Men det behöver alltid göras en samlad bedömning, för att kunna avgöra om ett oönskat beteende kan bedömas som sexuella trakasserier.
Läs mer om sexuella trakasserier på DO:s hemsida.
Sexuella trakasserier är en av de sju grunderna för diskriminering som regleras i diskrimineringslagen.
Förenklat kan man säga att det kan handla om diskriminering då någon missgynnas eller kränks och det har samband med någon av grunderna:
Läs mer om diskriminering på DOs webbsida.
