IT-konsulten Kim erbjöds anställning efter en tids konsultuppdrag. Kim tackade ja, skrev på anställningsavtalet och hann jobba för företaget i ett knappt halvår – innan hen fick höra att hen inte alls varit anställd och att lönen betalats ur närmaste chefens ficka.
Bli medlem här!
- När jag fick det här ärendet på mitt bord upplevde jag det som hemskt konstigt. Min spontana reaktion var: Det här borde inte kunna ske!
Det säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som valt att driva IT-konsultens ärende till Arbetsdomstolen , AD, då konsulten är medlem i förbundet.
Det här borde inte kunna ske!
Så här gick det till: IT-konsulten, som vi kallar Kim i den här texten, erbjöds anställning efter att ha jobbat för företaget på konsultbasis en tid.
Av anställningsavtalet framgick att Kim skulle tillträda anställningen i samband med att konsultuppdraget upphörde - en i praktiken sömlös övergång.
Kim fortsatte att jobba under arbetsledning av samma chef som hen tidigare fått uppdraget från – mestadels på distans från hemmet men med företagets utrustning (dator, mobil) precis som tidigare Det flöt alltså på.
Däremot blev lönen försenad. Första lönen kom en månad senare än vad Kim förväntat sig, och även den andra lönen blev sen. När Kim ifrågasatte detta och avsaknaden av lönespecifikation skyllde chefen på administrativa problem. Kim litade på sin chef och förutsatte att detta skulle lösa sig. Men det gjorde det inte.
- Lön som kommer sent och uteblivna lönebesked är varningssignaler som är viktigt att reagera på, konstaterar Elisabet Ohlsson.
Läs mer: Agera skyndsamt när lönen uteblir
När Kim jobbat i ett knappt halvår fick hen veta att anställningen upphört. Och inte bara det - den hade formellt aldrig funnits.
Ingenting har gått rätt till här.
Enligt företaget var det anställningskontrakt som Kim skrivit på nämligen falskt. Hens närmaste chef skulle ha förfalskat en högre chefs underskrift, sades det.
Den lön som betalats ut hade inte kommit från företaget utan från den närmaste chefen, som hade betalat ur egen ficka.
- Ingenting har gått rätt till här. Kim har blivit lurad av sin chef och inte fått lön på rätt sätt och inte med rätt belopp, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
- Jag hävdar dessutom att avslutandet av anställningen är att betrakta som ett avskedande, inte en uppsägning , då de avbrutit Kims möjligheter att jobba genom att arbetsverktygen togs tillbaka redan innan uppsägningstiden skulle ha gått ut.
Unionen menar att anställningen visst varit att betrakta som giltig då Kim inte haft anledning att ifrågasätta förfarandet och också löpande har utfört de arbetsuppgifter hen ålagts.
Unionen menar att företaget därmed är skyldiga att ersätta Kim för hens arbete, inklusive pensionsavsättning och semesterersättning , under hela den tid Kim varit anställd.
I stämningsansökan till Arbetsdomstolen kräver Unionen att företaget kompenserar medlemmen för utebliven lön och andra ersättningar såväl under anställningen som efter uppsägningen, samt betalar skadestånd till ett totalt värde av flera hundra tusen kronor.
Nästa artikel
Medlemmen, som vi kan kalla Camilla, anställdes i bolaget i augusti 2022 på en position som efter bara ett år ledde till en befordran. Men i samband med att anställningen avslutades början av 2025 tecknades ett särskilt avslutsavtal mellan parterna .
Enligt avtalet skulle Camilla vara arbetsbefriad med full lön under de sista fyra månaderna av anställningen, februari till maj.
Det framgår även tydligt att semesterersättning för intjänad men ej uttagen semester skulle betalas ut senast en månad efter att anställningen avslutats, det vill säga senast den 30 juni 2025 – det enligt lag, närmare bestämt i § 30 semesterlagen.
Men utbetalningen uteblev.
Semesterersättning är en rättighet som följer av lag – och den ska betalas ut även om det finns oklarheter eller andra oenigheter i samband med avslutandet av en anställning.
Din semesterersättning är en del av din lön som du själv tjänar in till genom ditt arbete. Att arbetsgivaren låter bli att betala ut den är inte bara fel, utan också ett lagbrott.
Om du själv befinner dig i en liknande situation – där du inte får ut din semesterersättning eller har frågor kring vad som gäller vid avslut av anställning – är det viktigt att du kontaktar ditt fackförbund så snart som möjligt. Det finns stöd att få, och det är en trygghet att ha en part vid sin sida som kan bevaka dina rättigheter.
Under sin anställning hade Camilla tjänat in totalt 85 betalda semesterdagar. Hon hann dock bara ta ut 35 av dem, vilket innebär att 50 betalda semesterdagar återstod när anställningen upphörde.
Eftersom hon inte fick möjlighet att ta ut sin semester i ledighet, hade hon - återigen enligt semesterlagen - rätt att få ut motsvarande belopp i pengar.
Baserat på hennes månadslön på 67 000 kronor och enligt den schablonberäkning som semesterlagen tillåter, skulle den totala semesterersättningen uppgå till 173 929 kronor.
Men bolaget betalade inte ut några pengar.
Unionen anser att arbetsgivaren därmed brutit mot både semesterlagen och det avslutsavtal som tecknats med medlemmen.
Förutom att kräva semesterersättningen driver förbundet nu också krav på ett allmänt skadestånd enligt § 32 semesterlagen – en paragraf som ska skydda arbetstagare från just den här typen av lagöverträdelser.
"Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetstagaren utge, förutom den
semesterlön
eller
semesterersättning
vartill arbetstagaren kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada." (§32
semesterlagen
)
Ärendet har nu lämnats in till tingsrätten.
