IT-konsulten Kim erbjöds anställning efter en tids konsultuppdrag. Kim tackade ja, skrev på anställningsavtalet och hann jobba för företaget i ett knappt halvår – innan hen fick höra att hen inte alls varit anställd och att lönen betalats ur närmaste chefens ficka.
Bli medlem här!
- När jag fick det här ärendet på mitt bord upplevde jag det som hemskt konstigt. Min spontana reaktion var: Det här borde inte kunna ske!
Det säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som valt att driva IT-konsultens ärende till Arbetsdomstolen , AD, då konsulten är medlem i förbundet.
Det här borde inte kunna ske!
Så här gick det till: IT-konsulten, som vi kallar Kim i den här texten, erbjöds anställning efter att ha jobbat för företaget på konsultbasis en tid.
Av anställningsavtalet framgick att Kim skulle tillträda anställningen i samband med att konsultuppdraget upphörde - en i praktiken sömlös övergång.
Kim fortsatte att jobba under arbetsledning av samma chef som hen tidigare fått uppdraget från – mestadels på distans från hemmet men med företagets utrustning (dator, mobil) precis som tidigare Det flöt alltså på.
Däremot blev lönen försenad. Första lönen kom en månad senare än vad Kim förväntat sig, och även den andra lönen blev sen. När Kim ifrågasatte detta och avsaknaden av lönespecifikation skyllde chefen på administrativa problem. Kim litade på sin chef och förutsatte att detta skulle lösa sig. Men det gjorde det inte.
- Lön som kommer sent och uteblivna lönebesked är varningssignaler som är viktigt att reagera på, konstaterar Elisabet Ohlsson.
Läs mer: Agera skyndsamt när lönen uteblir
När Kim jobbat i ett knappt halvår fick hen veta att anställningen upphört. Och inte bara det - den hade formellt aldrig funnits.
Ingenting har gått rätt till här.
Enligt företaget var det anställningskontrakt som Kim skrivit på nämligen falskt. Hens närmaste chef skulle ha förfalskat en högre chefs underskrift, sades det.
Den lön som betalats ut hade inte kommit från företaget utan från den närmaste chefen, som hade betalat ur egen ficka.
- Ingenting har gått rätt till här. Kim har blivit lurad av sin chef och inte fått lön på rätt sätt och inte med rätt belopp, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
- Jag hävdar dessutom att avslutandet av anställningen är att betrakta som ett avskedande, inte en uppsägning , då de avbrutit Kims möjligheter att jobba genom att arbetsverktygen togs tillbaka redan innan uppsägningstiden skulle ha gått ut.
Unionen menar att anställningen visst varit att betrakta som giltig då Kim inte haft anledning att ifrågasätta förfarandet och också löpande har utfört de arbetsuppgifter hen ålagts.
Unionen menar att företaget därmed är skyldiga att ersätta Kim för hens arbete, inklusive pensionsavsättning och semesterersättning , under hela den tid Kim varit anställd.
I stämningsansökan till Arbetsdomstolen kräver Unionen att företaget kompenserar medlemmen för utebliven lön och andra ersättningar såväl under anställningen som efter uppsägningen, samt betalar skadestånd till ett totalt värde av flera hundra tusen kronor.
Nästa artikel
En musikproducent skapade låtar på fritiden som blev succé och drog in miljoner – men fick noll i ersättning eftersom han pressats att skriva på ett avtal där arbetsgivaren tog allt. Nu stämmer Unionen bolaget och kräver 50/50-delning, då avtalet är oskäligt och faktiskt kan ändras i efterhand.
En anställd på ett svenskt ljudproduktionsbolag fick i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik – som ett sidoprojekt utanför sina ordinarie arbetsuppgifter. Han skapade inte mindre än 101 verk, i huvudsak på fritiden och med egen utrustning.
Musiken gjorde storsuccé och har streamats över 100 miljoner gånger på Spotify, Amazon och andra plattformar och hade till slutet av 2025 dragit in drygt 2,7 miljoner kronor. Trots det fick producenten inte en krona utöver sin vanliga lön.
Han hade nämligen skrivit på ett avtal där 100 procent av intäkterna gick till arbetsgivaren – något han uppger att han accepterade eftersom arbetsgivaren krävde det av honom. När producenten sade upp sig från bolaget, två år senare, fortsatte intäkterna att gå till arbetsgivaren.
Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att intäkterna delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, förklarar för Unionens medlemstidning Kollega:
– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete.
Så var det inte här. Karl Hägg betonar att musiken också i huvudsak skapades på fritiden med privat utrustning. Dessutom befann sig producenten i en tydlig beroendeställning när avtalet skrevs.
I sin stämningsansökan hänvisar Hägg till regler i avtalslagen och upphovsrättslagen som möjliggör att oskäliga avtal kan ändras i efterhand.
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg till Kollega.
På senare tid har också tillkommit nya regler kring upphovsrätt som ska skydda artister och andra kreatörer just när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.
En dom i Arbetsdomstolen kan enligt Hägg få principiell betydelse för anställda i kreativa yrken som skrivit under obalanserade avtal.
