Katrin var glad att ha fått ett jobb! Men arbetsglädjen grumlades när chefen började göra kommentarer och närmanden med sexuella undertoner. Till slut sa Katrin upp sig och anmälde chefen för sexuella trakasserier – för att ingen mer skulle utsättas. Unionens jurist tog Katrins ärende till domstol.
Bli medlem!
- Att någon fortfarande vågar bete sig sådär, det är ändå 2023!
Det var Unionens förbundsjurist Lisa Melins första reaktion när hon fick ärendet på sitt bord. Men det var inte första gången hon hörde om något liknande.
Lisa Melin har varit anställd som förbundsjurist på Unionen i nära ett decennium och har drivit många diskrimineringsärenden tidigare, gällande sexuella trakasserier.
- Det typiska är tyvärr att det är yngre kvinnor som ofta är nya i arbetslivet, som utsätts. De vågar inte alltid anmäla. Det vi ser är alltså troligen bara toppen av ett isberg.
Särskilt utsatta är också provanställda, som i många fall inte heller vågar anmäla av rädsla att bli av med jobbet, berättar Lisa Melin. Som provanställd har man inte samma skydd som efter att anställningen blivit en ordinarie tillsvidaretjänst.
Och det var just så det var för Katrin. Hennes anställning inleddes med ett halvårs provanställning.
Det var under pandemin som medlemmen vi kallar Katrin i den här texten (men som egentligen heter något annat) blev av med sitt gamla jobb - i en bransch som i princip låg nere på grund av restriktionerna. När hon efter en tids arbetssökande fick jobb på en butik, tillhörande en större kedja, kändes det som att ha vunnit på lotteri.
Men hon hade inte jobbat mer än någon vecka innan den högsta chefen för kedjan kom till butiken och gav Katrin uppmärksamhet - väl mycket uppmärksamhet.
Han kommenterade hennes utseende, kramade om henne, pressade henne intill sig och la händerna på hennes rumpa. Han sa att hon var snyggast av alla kollegorna. Det hände inte bara den där första gången, utan var ett återkommande beteende. Och oönskat.
En tid efter att en jobbrelaterad fråga per sms besvarades med ett skämtsamt budskap med sexuell antydan bjöd chefen henne att följa med på spa, på tu man hand. Det var strax efter det som hon sa upp sig, trots att hon gick åter ut på en osäker arbetsmarknad.
Det som är särskilt allvarligt i det här fallet är att det är arbetsgivaren som har utsatt en anställd, resonerar Lisa Melin.
- Arbetsgivaren har ju ett ansvar att se till att diskriminering och trakasserier över huvud taget inte förekommer och det är också till arbetsgivaren man bör vända sig om man upplever problem, då det är där utredningsansvaret ligger.
Nu var Katrin medlem i Unionen och kunde därmed ringa rådgivningen för att få stöd i hur hon borde agera. Rådgivaren hänvisade till en regional ombudsman som påkallade förhandling med arbetsgivaren. Det var först därefter som Katrins ärende hamnade hos förbundsjuristen Lisa Melin.
Det fanns vittnen i det här fallet, kollegor, som tidigare inte själva vågat träda fram men som nu uppmuntrade Unionens jurist att driva ärendet då det just pågått så länge, så många hade hunnit utsättas. Katrin, som vi kallar henne, motiverade sitt motsatta agerande på liknande sätt, berättar Lisa Melin:
- Hon ville inte att någon mer skulle behöva utsättas. Därför var hon redo att ta fajten.
Unionens förbundsjurist Lisa Melin drev ärendet till domstol, med ett krav på tiotusentals kronor, mot Katrins förra arbetsgivare. I rätten träffade parterna en förlikning, som medlemmen var mycket nöjd med.
Vad finns för fördelar med en förlikning framför en domstolsprövning?
- Den främsta fördelen är att medlemmen slipper gå igenom en fortsatt process som kan vara jobbig på många sätt. Det blir ett snabbare avslut med en förlikning.
- Och här var medlemmen jättenöjd. Hon upplevde att hon hade gjort något viktigt för alla kvinnor. Nu var hon lättad att kunna lägga det hela bakom sig, säger Unionens förbundsjurist Lisa Melin.
Hur bedömer man egentligen vad som är sexuella trakasserier, rent juridiskt?
Enligt DO, diskrimineringsombudsmannen, är sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.
Bedömningen utgår alltid från den kränktas upplevelser.
"Vissa handlingar är uppenbara trakasserier, andra kan vara mer gränsfall. I de senare kan det krävas att den som drabbats har förklarat för den som beter sig illa att beteendet är oönskat, och det ändå fortsätter - för att det ska gå att driva ärendet vidare", förklarar Lisa Melin.
Men det behöver alltid göras en samlad bedömning, för att kunna avgöra om ett oönskat beteende kan bedömas som sexuella trakasserier.
Läs mer om sexuella trakasserier på DO:s hemsida.
Sexuella trakasserier är en av de sju grunderna för diskriminering som regleras i diskrimineringslagen.
Förenklat kan man säga att det kan handla om diskriminering då någon missgynnas eller kränks och det har samband med någon av grunderna:
Läs mer om diskriminering på DOs webbsida.
Nästa artikel
Unionens jurister hjälpte en medlem som avskedats på felaktiga grunder. Arbetsgivaren kunde inte bevisa anklagelser om förfalskning och tvisten slutade med en förlikning på en halv miljon kr.
Som ekonomichef hade mannen - som också var medlem i Unionen - ansvarat för bland annat budget och affärsutveckling på företaget. En dag fick han ett erbjudande om utköp till vilket han dock tackade nej - varpå han istället blev avskedad, som Unionens medlemstidning Kollega också rapporterat om.
Att köpa ut personal är ett sätt för arbetsgivare att bli av med anställda som man inte har rätt att säga upp. Det är alltid en frivillig överenskommelse och det finns mycket att vinna på att ta reda på sina rättigheter och värdera hur utköpsavtalet påverkar både nuläge och framtid - innan man bestämmer sig.
Det var när ekonomichefen nekade erbjudandet om utköp som frågan om förfalskning dök upp. Arbetsgivaren motiverade nämligen avskedandet med att ekonomichefen skulle ha förfalskat vd:ns namnteckning på en blankett, vilket mannen bestred.
- I det här fallet stod ord mot ord och i och med att arbetsgivaren lagt det påstådda agerandet till grund för avskedandet menade vi att arbetsgivaren då måste kunna styrka att det gått till på det sätt som arbetsgivaren påstod, säger förbundsjurist Cecilia Arklid som företrädde medlemmen.
- Vår medlem hade inte något att vinna på en förfalskning varför arbetsgivarens påstående var svårförståeligt, tillägger hon.
Då arbetsgivaren varken kunde visa laga grund för avskedandet och inte heller laga skäl för uppsägning stämde Unionen bolaget och yrkade på ersättning för utebliven lön, tjänstepension och bilförmån och därutöver ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.
Innan huvudförhandling hann inledas valde dock parterna att göra upp i godo istället för att gå vidare i rättsprocessen, vilket inte är en helt ovanlig utgång. Förlikningen innebär att ekonomichefen totalt får 500 000 kronor i ersättning.
