Katrin var glad att ha fått ett jobb! Men arbetsglädjen grumlades när chefen började göra kommentarer och närmanden med sexuella undertoner. Till slut sa Katrin upp sig och anmälde chefen för sexuella trakasserier – för att ingen mer skulle utsättas. Unionens jurist tog Katrins ärende till domstol.
Bli medlem!
- Att någon fortfarande vågar bete sig sådär, det är ändå 2023!
Det var Unionens förbundsjurist Lisa Melins första reaktion när hon fick ärendet på sitt bord. Men det var inte första gången hon hörde om något liknande.
Lisa Melin har varit anställd som förbundsjurist på Unionen i nära ett decennium och har drivit många diskrimineringsärenden tidigare, gällande sexuella trakasserier.
- Det typiska är tyvärr att det är yngre kvinnor som ofta är nya i arbetslivet, som utsätts. De vågar inte alltid anmäla. Det vi ser är alltså troligen bara toppen av ett isberg.
Särskilt utsatta är också provanställda, som i många fall inte heller vågar anmäla av rädsla att bli av med jobbet, berättar Lisa Melin. Som provanställd har man inte samma skydd som efter att anställningen blivit en ordinarie tillsvidaretjänst.
Och det var just så det var för Katrin. Hennes anställning inleddes med ett halvårs provanställning.
Det var under pandemin som medlemmen vi kallar Katrin i den här texten (men som egentligen heter något annat) blev av med sitt gamla jobb - i en bransch som i princip låg nere på grund av restriktionerna. När hon efter en tids arbetssökande fick jobb på en butik, tillhörande en större kedja, kändes det som att ha vunnit på lotteri.
Men hon hade inte jobbat mer än någon vecka innan den högsta chefen för kedjan kom till butiken och gav Katrin uppmärksamhet - väl mycket uppmärksamhet.
Han kommenterade hennes utseende, kramade om henne, pressade henne intill sig och la händerna på hennes rumpa. Han sa att hon var snyggast av alla kollegorna. Det hände inte bara den där första gången, utan var ett återkommande beteende. Och oönskat.
En tid efter att en jobbrelaterad fråga per sms besvarades med ett skämtsamt budskap med sexuell antydan bjöd chefen henne att följa med på spa, på tu man hand. Det var strax efter det som hon sa upp sig, trots att hon gick åter ut på en osäker arbetsmarknad.
Det som är särskilt allvarligt i det här fallet är att det är arbetsgivaren som har utsatt en anställd, resonerar Lisa Melin.
- Arbetsgivaren har ju ett ansvar att se till att diskriminering och trakasserier över huvud taget inte förekommer och det är också till arbetsgivaren man bör vända sig om man upplever problem, då det är där utredningsansvaret ligger.
Nu var Katrin medlem i Unionen och kunde därmed ringa rådgivningen för att få stöd i hur hon borde agera. Rådgivaren hänvisade till en regional ombudsman som påkallade förhandling med arbetsgivaren. Det var först därefter som Katrins ärende hamnade hos förbundsjuristen Lisa Melin.
Det fanns vittnen i det här fallet, kollegor, som tidigare inte själva vågat träda fram men som nu uppmuntrade Unionens jurist att driva ärendet då det just pågått så länge, så många hade hunnit utsättas. Katrin, som vi kallar henne, motiverade sitt motsatta agerande på liknande sätt, berättar Lisa Melin:
- Hon ville inte att någon mer skulle behöva utsättas. Därför var hon redo att ta fajten.
Unionens förbundsjurist Lisa Melin drev ärendet till domstol, med ett krav på tiotusentals kronor, mot Katrins förra arbetsgivare. I rätten träffade parterna en förlikning, som medlemmen var mycket nöjd med.
Vad finns för fördelar med en förlikning framför en domstolsprövning?
- Den främsta fördelen är att medlemmen slipper gå igenom en fortsatt process som kan vara jobbig på många sätt. Det blir ett snabbare avslut med en förlikning.
- Och här var medlemmen jättenöjd. Hon upplevde att hon hade gjort något viktigt för alla kvinnor. Nu var hon lättad att kunna lägga det hela bakom sig, säger Unionens förbundsjurist Lisa Melin.
Hur bedömer man egentligen vad som är sexuella trakasserier, rent juridiskt?
Enligt DO, diskrimineringsombudsmannen, är sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.
Bedömningen utgår alltid från den kränktas upplevelser.
"Vissa handlingar är uppenbara trakasserier, andra kan vara mer gränsfall. I de senare kan det krävas att den som drabbats har förklarat för den som beter sig illa att beteendet är oönskat, och det ändå fortsätter - för att det ska gå att driva ärendet vidare", förklarar Lisa Melin.
Men det behöver alltid göras en samlad bedömning, för att kunna avgöra om ett oönskat beteende kan bedömas som sexuella trakasserier.
Läs mer om sexuella trakasserier på DO:s hemsida.
Sexuella trakasserier är en av de sju grunderna för diskriminering som regleras i diskrimineringslagen.
Förenklat kan man säga att det kan handla om diskriminering då någon missgynnas eller kränks och det har samband med någon av grunderna:
Läs mer om diskriminering på DOs webbsida.
Nästa artikel
En musikproducent skapade låtar på fritiden som blev succé och drog in miljoner – men fick noll i ersättning eftersom han pressats att skriva på ett avtal där arbetsgivaren tog allt. Nu stämmer Unionen bolaget och kräver 50/50-delning, då avtalet är oskäligt och faktiskt kan ändras i efterhand.
En anställd på ett svenskt ljudproduktionsbolag fick i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik – som ett sidoprojekt utanför sina ordinarie arbetsuppgifter. Han skapade inte mindre än 101 verk, i huvudsak på fritiden och med egen utrustning.
Musiken gjorde storsuccé och har streamats över 100 miljoner gånger på Spotify, Amazon och andra plattformar och hade till slutet av 2025 dragit in drygt 2,7 miljoner kronor. Trots det fick producenten inte en krona utöver sin vanliga lön.
Han hade nämligen skrivit på ett avtal där 100 procent av intäkterna gick till arbetsgivaren – något han uppger att han accepterade eftersom arbetsgivaren krävde det av honom. När producenten sade upp sig från bolaget, två år senare, fortsatte intäkterna att gå till arbetsgivaren.
Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att intäkterna delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, förklarar för Unionens medlemstidning Kollega:
– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete.
Så var det inte här. Karl Hägg betonar att musiken också i huvudsak skapades på fritiden med privat utrustning. Dessutom befann sig producenten i en tydlig beroendeställning när avtalet skrevs.
I sin stämningsansökan hänvisar Hägg till regler i avtalslagen och upphovsrättslagen som möjliggör att oskäliga avtal kan ändras i efterhand.
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg till Kollega.
På senare tid har också tillkommit nya regler kring upphovsrätt som ska skydda artister och andra kreatörer just när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.
En dom i Arbetsdomstolen kan enligt Hägg få principiell betydelse för anställda i kreativa yrken som skrivit under obalanserade avtal.
