När Camilla larmade sin chef om kollegors sexköp och droganvändning blev hon uppsagd från kapitalförvaltningsbolaget. Unionen tog ärendet till rättslig prövning och nu har tingsrätten ogiltigförklarat uppsägningen och gett Camilla upprättelse.
Unionens medlem ”Camilla” (som egentligen heter något annat) hade arbetat administrativt på ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm i över tio år när hon hösten 2023 sades upp. Företaget hänvisade till illojalt beteende och samarbetssvårigheter, rapporterar Unionens medlemstidning Kollega.
Lisa Melin är förbundsjurist på Unionen och den som företrädde Camilla i förhandlingarna med arbetsgivaren. Hon ansåg att arbetsgivarens anklagelser var obefogade och tog ärendet till domstol.
– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger hon.
Men det fanns mer att reagera på i det här fallet.
Camilla hade tidigare i samtal med företagets VD berättat att kollegor använt droger och att sexköp förekommit under jobbresor. Hon uttryckte även oro kring en delägare dömd för ekonomisk brottslighet.
Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.
– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin till Kollega.
Tingsrätten anser att arbetsgivaren inte visat sakliga skäl för uppsägningen. Rätten slår också fast att Camilla inte varit illojal.
– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin till Kollega.
Bolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd plus Camillas lön retroaktivt och därutöver även de rättegångskostnader som Unionen haft för att driva ärendet.
– Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger Camilla till Kollega.
– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad, tillägger hon.
Företaget har valt att inte överklaga.
Nästa artikel
De som är medlemmar i Unionen och som hamnat i tvist med sin arbetsgivare, kan genom medlemskapet få stöd genom juridisk rådgivning, förhandling och rättsligt stöd av Unionens rättshjälp.
Under 2024 drev förbundet 107 arbetsrättsliga ärenden i domstol, där tvister om lön, uppsägningar och avsked var de vanligaste. Totalt resulterade avslutade ärenden i ersättningar på sammanlagt 41 miljoner kronor till medlemmarna.
Det som särskilt utmärkte sig under året var den höga konkursfrekvensen. Enligt Tillväxtverket gick 10 762 företag i konkurs under året som gick – den högsta siffran sedan 1996. Denna utveckling märktes tydligt i Unionens ärenden.
– Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det har varit ett besvärligt år för vissa företag med höga räntor och inflation , säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist till förbundets medlemstidning Kollega.
Unionen begärde 109 företag i konkurs för att anställda skulle kunna omfattas av den statliga lönegarantin, en tydlig ökning från 70 konkurser året innan.
Läs mer: Agera skyndsamt vid utebliven lön!
Unionens jurister bistod också medlemmar i försäkringsrättsliga ärenden, exempelvis vid omprövningar av beslut från Försäkringskassan eller a-kassan . Insatserna ledde till att medlemmarna totalt fick ut 15 miljoner kronor i ersättning.
Utöver att hjälpa medlemmar att driva krav mot arbetsgivare företräder Unionen också medlemmar som själva blir stämda. Det handlar ofta om påstådda brott mot lojalitetsplikten, företagshemligheter eller konkurrensklausuler.
– När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Det kan handla om en eller två medlemmar som stäms på väldigt stora belopp, säger Malin Wulkan till Kollega.
Under 2024 jämkades krav på sammanlagt 2,3 miljoner kronor – en betydligt lägre siffra än 2023, då motsvarande krav uppgick till 38 miljoner kronor.
Läs mer: Se upp med konkurrensklausuler!
Om en medlem anser sig ha fått bristfällig hjälp av Unionen finns möjlighet att anmäla detta till förbundsstyrelsen genom ett så kallat besvärsärende. Under 2024 inkom 37 sådana anspråk på ekonomisk kompensation, och i de fall där brister konstaterades betalades totalt 137 000 kronor ut i ersättning.
Läs mer: Om Unionens rättshjälp
