När Anna började jobba på en ny modellagentur blev hon stämd av sin förra arbetsgivare på en kvarts miljon kronor. De hade också brutit sig in på Annas privata Instagramkonto – för att samla bevis. Annas jobbflytt ledde så till både en polisanmälan och till tingsrätten.
Bli medlem
En medlem, vi kan kalla henne Anna, jobbade som bokare på en modellagentur i södra Sverige. Hennes uppgift var att boka modeller för olika visningar, modefotograferingar och reklamkampanjer. Anna trivdes med uppdraget och gjorde det bra.
När hon fick jobbet var det en muntlig överenskommelse, de skrev inledningsvis inget anställningsavtal . Det hanns liksom inte med. Arbetsbelastningen var redan från början hög. Lönen däremot låg.
Efter några år flaggade Anna för att hon inte var nöjd med att behöva jobba så hårt för en så låg lön. Först då upprättades ett anställningsavtal och lönen höjdes något.
I anställningsavtalet skrevs en konkurrensklausul in. Det var inget Anna tänkte så mycket på just då, och vad klausulen skulle innebära var inget de diskuterade. Anna var nöjd med att ha fått igenom en löneökning och kämpade på med samma höga arbetsbelastning som tidigare. Efter ytterligare ett par år kände hon dock att det inte höll längre, och sa upp sig.
Det var efter det hon fick anledning att höra av sig till Unionen. Första gången.
Arbetsgivaren höll nämligen inne med Annas semesterersättning , som hon tjänat in till och borde få utbetald i samband med slutlönen. Först efter att Unionen hört av sig till arbetsgivaren fick hon ut den ersättning hon hade rätt till.
Efter en tid fick Anna jobb på en annan agentur, i en annan del av landet. Där skulle hon få en marknadsmässig lön och även kunna jobba på distans, vilket var en stor fördel för henne.
Här kunde sagan vara slut och allting gott. Men,..
Nästa åskväder rullade in när Anna en tid senare meddelades att en stämningsansökan mot henne lämnats in till tingsrätten.
Hennes förra arbetsgivare hävdade att Anna brutit mot konkurrensklausulen, när hon börjat jobba för den nya agenturen, och nu stämde de henne på en kvarts miljon kronor.
Den förra arbetsgivaren menade att Anna hade lockat modeller att också byta agentur, när hon uppdaterat sitt privata konto på Instagram med en post där hon berättade att hon fått ett nytt jobb.
Anna hade aldrig använt sitt privata instagramkonto som ett arbetsverktyg, men hade loggat in på kontot från sin jobbdator. När hon lämnat datorn efter att hon sagt upp sig hade den förra arbetsgivaren kommit åt hennes lösenord - och loggat in.
- Anna hörde av sig till oss på Unionen igen och vi uppmanade henne att polisanmäla dataintrånget, säger förbundsjurist Björn Alquist och tillägger:
- En arbetsgivare har ingen rätt att tillträda sig anställdas privata personuppgifter bara för att lösenordet finns sparat i arbetsdatorn och möjligheten finns.
Anna förstod heller inte alls hur hennes förra arbetsgivare kommit fram till att hon skulle ha orsakat företaget ekonomisk skada, som de hävdade.
Unionens förbundsjurist Björn Alquist företrädde henne mot bolaget i tingsrätten.
Det kan i vissa fall vara befogat att avtala om konkurrensklausuler. Men det ska göras restriktivt och noga avgränsat i tid och omfång - och den begränsning som klausulen innebär ska ersättas, förklarar Björn Alquist.
- Ett typiskt exempel på när det skulle kunna vara befogat vore ett revisionsbolag där en anställd revisor får nära kontakt genom goda relationer och insyn hos revisionsbolagets kunders verksamheter.
- Men även då ska klausulen förhandlas individuellt, begränsas i tid och ersättas med minst 60 procent av lönen under den tid efter att anställningen upphört som klausulen gäller.
I många fall täcker redan den lojalitetsplikt som följer av anställningen och lagen om företagshemligheter det som ett företag rimligt vill skydda, ytterligare begränsningar är ofta onödiga och alltför långtgående, menar Björn Alquist. Det är dessutom av ondo för arbetsmarknaden i stort då de leder till att arbetstagare inte vågar byta jobb tillräckligt ofta.
- Därutöver kan det leda till fler tvister i domstol.
När de väl prövas i domstol visar sig den typ av konkurrensklausuler som innebär höga vitesbelopp utan ersättning, som i Annas fall - ofta som oskäliga, men som anställd tar man alltid en risk om man ingår ett avtal med en sådan klausul. Även en oskälig konkurrensklausul gäller som utgångspunkt fram till dess att en domstol förklarat den oskälig.
- Att bli stämd på en kvarts miljon kronor, som Anna blev här, är nog ändå något som skulle ge upphov till viss stress hos de flesta. På så sätt används konkurrensklausuler ofta i avskräckande syfte.
Det finns inga formella formkrav på hur exakt en konkurrensklausul ska utformas men i Arbetsdomstolens praxis finns en restriktiv syn på konkurrensklausuler, företag behöver bland annat visat att det finns ett berättigat syfte med klausulen och att det utgår skälig ersättning till den arbetstagare som blir bunden av klausulen samt hur det gick till när klausulen tillkom.
När Anna skrev under på anställningsavtalet informerades hon inte om vad den skulle innebära. Inte heller innebar den någon som helst ersättning till henne efter anställningens upphörande.
- Det var ganska uppenbart att konkurrensklausulen i det här fallet inte skulle hålla en rättslig prövning, konstaterar Björn Alquist.
Unionen hjälpte Anna att bemöta bolaget i tingsrätten tills arbetsgivaren valde att dra tillbaka stämningen.
- Bolaget fick inte en krona från Anna, säger Björn Alquist.
Som ett stöd för att hjälpa dig att reda ut om konkurrensklausulen är skälig eller inte, kan du ställa dig några frågor:
En fingervisning kan vara att en konkurrensklausul inte bör överstiga en period om ett år efter avslutad anställning och under den perioden ska arbetstagaren ersättas med minst 60 procent av den lön som utgick under anställningen.
Nästa artikel
Unionens jurister hjälpte en medlem som avskedats på felaktiga grunder. Arbetsgivaren kunde inte bevisa anklagelser om förfalskning och tvisten slutade med en förlikning på en halv miljon kr.
Som ekonomichef hade mannen - som också var medlem i Unionen - ansvarat för bland annat budget och affärsutveckling på företaget. En dag fick han ett erbjudande om utköp till vilket han dock tackade nej - varpå han istället blev avskedad, som Unionens medlemstidning Kollega också rapporterat om.
Att köpa ut personal är ett sätt för arbetsgivare att bli av med anställda som man inte har rätt att säga upp. Det är alltid en frivillig överenskommelse och det finns mycket att vinna på att ta reda på sina rättigheter och värdera hur utköpsavtalet påverkar både nuläge och framtid - innan man bestämmer sig.
Det var när ekonomichefen nekade erbjudandet om utköp som frågan om förfalskning dök upp. Arbetsgivaren motiverade nämligen avskedandet med att ekonomichefen skulle ha förfalskat vd:ns namnteckning på en blankett, vilket mannen bestred.
- I det här fallet stod ord mot ord och i och med att arbetsgivaren lagt det påstådda agerandet till grund för avskedandet menade vi att arbetsgivaren då måste kunna styrka att det gått till på det sätt som arbetsgivaren påstod, säger förbundsjurist Cecilia Arklid som företrädde medlemmen.
- Vår medlem hade inte något att vinna på en förfalskning varför arbetsgivarens påstående var svårförståeligt, tillägger hon.
Då arbetsgivaren varken kunde visa laga grund för avskedandet och inte heller laga skäl för uppsägning stämde Unionen bolaget och yrkade på ersättning för utebliven lön, tjänstepension och bilförmån och därutöver ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.
Innan huvudförhandling hann inledas valde dock parterna att göra upp i godo istället för att gå vidare i rättsprocessen, vilket inte är en helt ovanlig utgång. Förlikningen innebär att ekonomichefen totalt får 500 000 kronor i ersättning.
