Löneväxling mot skattepliktig förmån - över inkomsttak

Ekonomiska effekter av löneväxling

De ekonomiska effekterna av att löneväxla kan bli olika vid skattefria eller skattepliktiga förmåner. Det kan också handla om hur din lön efter löneväxlingen ligger i förhållande till inkomsttaken för andra ersättningar

Hur löneväxling påverkar din inkomst, din pension och andra ersättningar är helt specifikt för din situation. Observera att löneväxling påverkar de allmänna ersättningar som du har rätt till och dina kollektivavtalade ersättningar. Om du räknar ut nettolön (lön kvar att leva på) och det direkta inkomstbortfallet som uppstår på grund av löneväxlingen samt tar hänsyn till indirekt inkomstbortfall, så får du en uppfattning om löneväxlingen lönar sig ekonomiskt.

Beräkningsexempel med löneväxling mot skattepliktig förmån vid lön över inkomsttak

Det här är ett exempel som kan hjälpa dig att tänka kring löneväxling. Ta även hjälp av beräkningsexemplen:

• Beräkningsexempel med löneväxling mot skattefri förmån vid lön under inkomsttak  
• Beräkningsexempel med löneväxling mot fler semesterdagar.

Mer information om löneväxling

Läs gärna mer information om löneväxling innan du beslutar dig. Se till att du alltid skriver avtal om du löneväxlar. 

• Vad löneväxling är och hur den kan påverka din ekonomi 
• Tänk på det här om du vill löneväxla.

Antaganden i exemplet

Olika allmänna ersättningar styrs utifrån inkomsttak. De innebär viktiga förutsättningar för att kunna räkna på vad en löneväxling innebär.

• Inkomsttak påverkar effekten av att löneväxla

Erbjuden löneväxling

Din arbetsgivare erbjuder sig att betala en skattefri förmån mot att du får ett bruttolöneavdrag på 3 000 kronor i månaden. Om du skulle köpa förmånen själv så skulle den kosta dig 44 400 kronor om året.                     

Grundfakta

Erbjuden förmån (marknadsvärde per år): 44 400 kronor
Ursprunglig bruttomånadslön (lön före skatt): 55 000 kronor
Ny bruttomånadslön efter löneväxling:  52 000 kronor
Preliminärskatt 30 %

Beräkning av nettolön (lön kvar att leva på)

Om du köper tjänsten eller varan själv

Årslön 660 000 kronor - preliminärskatt 198 000 kronor - inköp av tjänst eller vara 44 400 kronor = nettolön 417 600 kronor.

Om du löneväxlar och arbetsgivaren betalar för tjänsten eller varan

Årslön 624 000 kronor - preliminärskatt 187 200 kronor - förmånsskatt 13 320 kronor = nettolön 423 480 kronor.

Skillnad i nettolön

Skillnaden i nettolön blir i exemplet att du får 5 880 kronor mer kvar i lön att leva på per år samtidigt som du får den valda förmånen. Observera dock, att andra ersättningar som ingår i din årsinkomst samtidigt kan minska.

Om du förutom lön även får andra ersättningar, som till exempel lagstadgad sjukpenning, föräldrapenning eller kollektivavtalad övertidsersättning , bör du även jämföra med hur dessa ersättningar kan minska som en följd av löneväxlingen. Detta för att veta om löneväxlingen totalt sett är en "bra affär".

Direkt påverkan på allmänna och kollektivavtalade ersättningar

Om din lön ligger under inkomsttaket för a-kassa, allmän försäkring respektive pension och minskar, så påverkas direkt:

• a-kassa, lägre a-kasseersättning,
• sjukpenning, föräldrapenning med mera genom minskad sjukpenninggrundande inkomst (SGI),
• avsättning till din allmänna pension genom minskad pensionsgrundande lön (PGI) samt
• avsättning till din tjänstepension genom minskad pensionsmedförande lön .

Oavsett om din lön ligger över eller under inkomsttak påverkas dessutom de kollektivavtalade ersättningar som också beräknas på din månadslön, till exempel sjuklön, föräldralön , övertidsersättning, semesterlön med mera. Observera att flera av dessa ersättningar i sin tur ligger till grund för lagstadgade och kollektivavtalade pensioner och försäkringar.

Eftersom den ersättningsgrundande inkomsten för a-kasseersättning ändras vid löneväxling så kan även eventuell ersättning från inkomstförsäkringen påverkas.  

Exempel på hur några lagstadgade och kollektivavtalade ersättningar påverkas i det här löneväxlingsexemplet

Baserat på antaganden är här några exempel på hur kollektivavtalade och lagstadgade ersättningar direkt påverkas av löneväxlingen (kolumnen "Belopp").

Vissa ersättningsgrundande inkomster påverkas också, vilket indirekt även medför lägre ersättningar. De anges i exemplet, men några sådana belopp är dock inte uträknade här (kolumnen "Ersättningsgrundande...").

• PGI - Pensionsgrundande inkomst, ligger till grund för den allmänna pensionen (påverkas inte i det här exemplet)
• SGI - Sjukpenninggrundande inkomst, ligger till grund för sjukpenning och föräldrapenning (påverkas inte i det här exemplet)
• ITP1 och ITP2 - Industrins och handelns tjänstepension, kollektivavtalad pension och sjukpension

Typ av ersättning	Direkt påverkan	Indirekt påverkan
	Belopp	Ersättningsgrundande inkomster som dessutom påverkas
Löneökning 2,5 % för 12 månader (kollektivavtalad)	-900 kronor	ITP1, ITP2
Övertid (kollektivavtalad) Antag 5 helger med 10 timmar	-2 083 kronor	ITP1
Sjuklön (lagstadgad) + Sjuklön (kollektivavtalad) Antag 1 sjukperiod på 30 dagar	-1 155 kronor	ITP1
Sjukpenning (lagstadgad) Antag 1 sjukperiod på 30 dagar, dag 15-30 dagar	-0 kronor
Föräldralön (kollektivavtalad) Antag en månad (30 dagar)	-2 663 kronor
Föräldrapenning (lagstadgad) Antag en månad (30 dagar)	-0 kronor
Tillfällig föräldrapenning (lagstadgad) Antag tre perioder om 1 vecka	-0 kronor
Restidsersättning (kollektivavtalad) Antag 20 timmar i månaden (50 % vardagar + 50 % helg)	-3 395 kronor	ITP1, ITP2
Semesterlön (lagstadgad + kollektivavtalad) Antag 25 semesterdagar	-4 050 kronor	ITP1, ITP2