Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen leder till minskad konsumtion, ökad otrygghet och sämre matchning på arbetsmarknaden. I Unionens kommande konjunkturrapport lyfts en fungerande a-kassa som en viktig pusselbit för en stark svensk ekonomi och för återhämtningen på arbetsmarknaden.
Publicerad 11 maj 2026
För de över 5,8 miljoner svenskar i arbetskraften är a-kassan avgörande för trygghet både under arbetslöshet och för möjligheten att hitta ett jobb som matchar ens kompetens. I Unionens kommande konjunkturrapport, som presenteras i sin helhet den 12 maj, fastslås att a-kassan har urholkats över tid så pass att den förlorat sin stabiliserande effekt – vilket påverkar konjunkturen.
Unionens uträkning visar att en privatanställd tjänsteman med medianlön fick ut 80 procent av sin tidigare lön i ersättning från a-kassan i början av 90-talet. 2024 uppgick ersättningen för en privatanställd tjänsteman till endast 56 procent av tidigare lön. Med det nya regelverket som trädde i kraft 2025 trappas ersättningsnivån dessutom ner snabbare. Skälet till att nivån på a-kassans faktiska ersättning har minskat över tid har också att göra med att den inte har indexerats upp som andra trygghetssystem har gjort.
– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan . Det har lett till att den urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger t.f. chefsekonom Tobias Lundquist.
Den branta nedtrappningen av a-kassan som trädde i kraft hösten 2025 leder också till att konsumtionen i samhället påverkas negativt, vilket i sin tur kan fördjupa konjunkturnedgångar.
– I tider av kriser behöver svenska löntagare känna att det finns en trygghet om man skulle förlora jobbet. Risken är nu stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger t.f. chefsekonom Tobias Lundquist.
Den försvagade arbetslöshetsförsäkringen sätter orimlig press på de som hamnar i arbetslöshet. Det leder till att arbetslösa tar första bästa jobb snarare än ett som motsvarar deras kompetens vilket försämrar matchningen på arbetsmarknaden. Det är något som särskilt drabbar tjänstemän som lagt mycket tid på utbildning och karriär .
– En försämring av matchningen på arbetsmarknaden kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läget som Sverige redan befinner sig i nu rent konjunkturmässigt, säger t.f. chefsekonom Tobias Lundquist.
Nästa artikel
Trots att arbetslösheten minskat i alla län sedan sommaren 2025, är nivån fortfarande högre än normalt och stora delar av landet ligger långt över rikssnittet på 6,7 procent. Det visar Unionens senaste rapport Arbetslösheten delar Sverige.
Här kan du utforska vår interaktiva karta och se hur arbetslösheten skiljer sig mellan länen. Hovra över skärmen för att se siffran per län i Sverige.
Rikssnittet: 6,7 %
Län med högre utbildningsnivå tenderar att ha lägre arbetslöshet.
Andelen utrikesfödda tenderar att påverka arbetslösheten negativt.
Dessa skillnader gör att konjunkturförändringar slår olika i olika delar av landet.
Ett av de mest bekymmersamma resultaten i rapporten är att antalet personer i Arbetsförmedlingens insatser och program har minskat i 20 av 21 län sedan sommaren 2023 – trots att arbetslösheten har ökat i de flesta av länen.
Unionens senaste Branschbarometer* visar att kompetensbrist är ett av företagens största hinder för tillväxt. Detta trots att arbetslösheten nationellt är 6,7 procent och ännu högre i många län.
*Branschbarometern är en undersökning bland Unionens klubbar som genomförs två gånger per år, med syftet att kartlägga nuläget och utsikterna för det kommande halvåret för näringslivet. Den senaste undersökningen genomfördes i september/oktober 2025, företag med sammanlagt cirka 560 000 anställda i Sverige var representerade i undersökningen. Läs mer här: Unionens konjunkturprognos - hösten 2025 | Unionen
Rikssnittet på 6,7 procents arbetslöshet döljer stora skillnader i arbetsmarknadsläget mellan länen. För att minska gapet och bekämpa arbetslösheten i hela landet behövs rätt insatser på rätt plats i landet.
Unionens förslag pekar ut vägen framåt: en mer närvarande och lokalt förankrad Arbetsförmedling, satsningar på utbildning och fler subventionerade jobb som öppnar dörrar för dem som står längst bort från arbetsmarknaden.
