Svensk ekonomi tar fart, mycket tack vare exporten – men återhämtningen är ojämn och krisberedskapen brister. Det visar Unionens nya konjunkturprognos, som ger en unik lägesbild från sammanlagt 500 000 anställda runt om i Sverige.
Publicerad 11 maj 2026
Förutsatt att sjötrafiken i Hormuzsundet återgår till det normala inom kort är Unionens prognos att Sverige kommer att ha en relativt god tillväxt 2026 och 2027. BNP väntas växa med 2,3 procent 2026 och 2,7 procent 2027. Unionen ser att exporten kommer att ta över från konsumtionen som den drivande motorn i svensk ekonomi. Återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter, men i långsam takt.
Svensk ekonomi går framåt, men beredskapen brister. Vi har avvecklat våra trygghetssystem i tre decennier samtidigt som omvärlden blivit alltmer osäker. När nästa kris kommer står vi bakom en halvt nedmonterad skyddsmur.
Unionens prognos bygger till stor del på fackförbundets undersökning Branschbarometern som samlar över 400 klubbar med drygt 500 000 anställda från det privata näringslivet. Sammantaget är bilden som klubbarna ger försiktigt positiv.
Den exporttunga industrin driver på tillväxten medan tjänstesektorn utvecklas mer försiktigt.
– Efter nästan tre år av sidledes utveckling började svensk ekonomi ta fart igen under 2025. Det är inget jättekliv, men riktningen är tydlig. Vi är ute ur skuggan från räntechocken, säger t.f. chefsekonom Tobias Lundquist.
Försvarsindustrin sticker ut i Branschbarometern. Nästan alla försvarsklubbar uppger att arbetskraftsbrist är det främsta hindret för fortsatt expansion. Det är en bransch som inte längre växer i takt med efterfrågan – den växer i takt med rekryteringsmöjligheterna.
Trots det ljusnande läget ser Unionen att svensk ekonomi har dålig krisberedskap. Unionen skriver i sin konjunkturprognos att fungerande trygghetssystem som a-kassan har en viktig stabiliserande effekt för ekonomin.
A-kassan har avrustats i tre decennier och ligger nu lägre än OECD-snittet och långt under våra grannländer. I lagstiftningen är ersättningsnivån fortfarande 80 procent, men i verkligheten får många idag runt 56 procent av sin tidigare inkomst – ett tydligt mått på hur kraftigt försäkringen har urholkats.
– När ersättningen sjunker minskar de arbetslösas köpkraft samtidigt som många känner press att ta vilket jobb som helst, snarare än det som matchar deras kompetens, säger Tobias Lundquist, t.f. chefsekonom på Unionen.
Korttidsarbete är en annan försvarslinje som skyddar svenska företag vid allvarliga kriser och Unionen vill se ett enhetligt och fungerande system på plats.
– Finanspolitiken reagerar för sent vid kriser och lågkonjunktur. När nästa kris kommer ska inte löntagare behöva hoppas på det bästa, de ska veta att det finns fungerande skyddsnät när de behöver det. Bristande trygghetssystem är inte bara dåligt för individen – det är dåligt för hela ekonomin, säger Tobias Lundquist, t.f. chefsekonom på Unionen.
Unionen föreslår tre konkreta åtgärder för att stärka beredskapen i svensk ekonomi:
Nästa artikel
För de över 5,8 miljoner svenskar i arbetskraften är a-kassan avgörande för trygghet både under arbetslöshet och för möjligheten att hitta ett jobb som matchar ens kompetens. I Unionens kommande konjunkturrapport, som presenteras i sin helhet den 12 maj, fastslås att a-kassan har urholkats över tid så pass att den förlorat sin stabiliserande effekt – vilket påverkar konjunkturen.
Unionens uträkning visar att en privatanställd tjänsteman med medianlön fick ut 80 procent av sin tidigare lön i ersättning från a-kassan i början av 90-talet. 2024 uppgick ersättningen för en privatanställd tjänsteman till endast 56 procent av tidigare lön. Med det nya regelverket som trädde i kraft 2025 trappas ersättningsnivån dessutom ner snabbare. Skälet till att nivån på a-kassans faktiska ersättning har minskat över tid har också att göra med att den inte har indexerats upp som andra trygghetssystem har gjort.
– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan . Det har lett till att den urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger t.f. chefsekonom Tobias Lundquist.
Den branta nedtrappningen av a-kassan som trädde i kraft hösten 2025 leder också till att konsumtionen i samhället påverkas negativt, vilket i sin tur kan fördjupa konjunkturnedgångar.
– I tider av kriser behöver svenska löntagare känna att det finns en trygghet om man skulle förlora jobbet. Risken är nu stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger t.f. chefsekonom Tobias Lundquist.
Den försvagade arbetslöshetsförsäkringen sätter orimlig press på de som hamnar i arbetslöshet. Det leder till att arbetslösa tar första bästa jobb snarare än ett som motsvarar deras kompetens vilket försämrar matchningen på arbetsmarknaden. Det är något som särskilt drabbar tjänstemän som lagt mycket tid på utbildning och karriär .
– En försämring av matchningen på arbetsmarknaden kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läget som Sverige redan befinner sig i nu rent konjunkturmässigt, säger t.f. chefsekonom Tobias Lundquist.
