Finanspolitiska rådets rapport bekräftar det Unionen länge hävdat: regeringens finanspolitik är kortsiktig och saknar en tydlig investeringsvision för Sverige. I stället för att använda det befintliga budgetutrymmet till att investera i infrastruktur, utbildning och klimatomställning väljer regeringen att låna för att kunna dela ut skattesänkningar inför valet.
Publicerad 16 feb. 2026
Finanspolitiska rådet riktar i årets rapport sin allvarligaste kritik hittills mot regeringens finanspolitik. Rådet konstaterar att budgeten för 2026 är omfattande. Även Riksrevisionen har i sin granskning konstaterat att regeringen varken redovisar sin finanspolitik transparent eller utformar den i enlighet med det finanspolitiska ramverket.
Tobias Lundquist, tf. chefsekonom på Unionen:
Finanspolitiska rådets kritik bekräftar det Unionen sagt länge: regeringen lånar till fel saker. Budgetutrymmet har använts till skattesänkningar inför valet i stället för till de investeringar i infrastruktur, utbildning och klimat som stärker vår konkurrenskraft och leder till fler och bättre jobb. Att låna för att kunna sänka statens intäkter är inte ansvarsfull ekonomisk politik
Unionen har sedan 2024 drivit att det finanspolitiska ramverket behöver reformeras för att möjliggöra lånefinansierade investeringar i infrastruktur, utbildning, forskning, energiförsörjning och klimatomställning. Unionens ståndpunkt är att skuldankaret bör höjas till 50 procent av BNP, men att det ökade utrymmet ska gå till samhällsekonomiskt lönsamma investeringar – inte till löpande utgifter eller kortsiktiga vallöften.
Unionen anser att nästa regering måste ta ett helhetsgrepp. Skuldankaret bör höjas till 50 procent av BNP för att möjliggöra lånefinansierade investeringar, men det utökade utrymmet måste användas ansvarsfullt.
Regeringen presenterade i höstas en budget på närmare 80 miljarder kronor i reformer, där över 30 miljarder lades på sänkt moms och ytterligare jobbskatteavdrag. Samtidigt var satsningarna på utbildning och matchning försvinnande små. Nu visar det sig att reformutrymmet för nästa mandatperiod i princip är förbrukat.
– Det är allvarligt, eftersom Sverige står inför stora investeringsbehov som inte kan vänta. Utan rätt kompetens blir inga investeringar gjorda. Kompetensbristen är lika stor som pengabristen, och den har regeringen knappt rört, säger Tobias Lundquist, tf. chefsekonom på Unionen.
Nästa artikel
Vi uppmanar våra regeringar att stödja ett ambitiöst regelverk för företags aktsamhetsplikt och därmed stå upp för arbetstagares rättigheter.
Företagen ska inte längre kunna ignorera sitt ansvar för mänskliga rättigheter. Globala leveranskedjor är komplexa och bär på risker för kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring. Vi har sett allt för många exempel där företag har bidragit till missförhållanden utan att ta ansvar.
För att motverka detta har EU-kommissionen presenterat ett lagförslag för att främja hållbart och ansvarsfullt företagsbeteende i globala värdekedjor, även kallat CSDDD.
Vi tror att ett starkt EU-regelverk för företags ansvar är nödvändigt och avgörande för att hantera problemen. Med den nya lagen på plats kommer det krävas att företag identifierar, förebygger och åtgärdar risker i sina leverantörsled.
Många svenska och finska företag tar redan sitt ansvar för att deras produkter och tjänster inte skapas på bekostnad av människors liv och hälsa eller vår planet. Det är därför viktigt att införa gemensam lagstiftning även inom EU för att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor.
Vi som fackförbund har också en viktig roll att spela. Därför har vi under förhandlingarna kämpat för att säkerställa att demokratiska fackliga organisationer får delta i hela aktsamhetsprocessen.
Tyvärr har Finland och Sverige hindrat framsteg mot ansvarsfullt företagande. Trots att en provisorisk överenskommelse nåddes i slutet av 2023, motsatte sig många medlemsländer överenskommelsen, inklusive Sverige och Finland som har en tradition av att försvara mänskliga rättigheter. Detta är beklagligt.
På fredag ska ministerrådet diskutera ärendet igen. Även om Finland nu signalerat att de kan stödja lagförslaget, är det en urvattnad version som ligger på ministerrådets bord.
Vi beklagar att Sverige och Finland bidragit till en urvattning av förslaget, men uppmanar Sverige att som Finland ställa sig bakom regelverket om företags aktsamhetsplikt. Det är endast genom ett gemensamt EU-regelverk som vi kan skapa rättvisa konkurrensvillkor och en mer hållbar värld där mänskliga rättigheter respekteras i alla led av produktionen.
When EU member states gather this Friday, Finland and Sweden have an opportunity to clearly demonstrate their commitment to human rights and a sustainable world. We urge our governments to support an ambitious framework for corporate due diligence.
Corporate responsibility for human rights can no longer be overlooked. Global supply chains are complex and carry risks of human rights violations and environmental damage. We have seen too many examples where companies have contributed to abuses without taking or acknowledging responsibility.
To address this, the European Commission has proposed a legislation to promote sustainable and responsible corporate behaviour in global value chains, also known as CSDDD.
We believe a strong EU due diligence framework is necessary and crucial to address these issues. With the new framework in place corporations will be required to identify, prevent, and address risks in their supply chains.
Many Swedish and Finnish companies already take responsibility to ensure that their products and services are not created at the expense of human life and health or our planet. Therefore, it is important to establish a level playing field in the EU through common legislation.
As trade unions, we also have an important role to play. That is why we have pushed during the negotiations for democratic and free trade unions to have a meaningful right to participate in the whole due diligence process.
Unfortunately, Finland and Sweden have hindered progress towards responsible business conduct. Although a provisional agreement was reached at the end of 2023, many member states opposed it, including Sweden and Finland, which have a tradition of defending human rights. This is regrettable.
The Council of Ministers will discuss the matter again on Friday. Although Finland has now signaled that it can support the draft law, a watered-down version is on the Council of Ministers' table.
We regret that Sweden and Finland have contributed to a watering down of the proposal, but we urge Sweden, like Finland, to support the regulations on companies' duty of care. It is only through a common EU regulatory framework that we can create fair competition conditions and a more sustainable world where human rights are respected at all stages of production.
