Arbetslösheten i Sverige ligger i dag på 6,7 procent enligt Arbetsförmedlingens mått. Men bakom rikssnittet döljer sig stora skillnader. Unionens nya rapport visar hur olika länen utvecklas – från Norrbottens 3,8 procent till Skånes 8,9 procent.
Trots att arbetslösheten minskat i alla län sedan sommaren 2025, är nivån fortfarande högre än normalt och stora delar av landet ligger långt över rikssnittet på 6,7 procent. Det visar Unionens senaste rapport, Ekonomisk utblick - arbetslösheten delar Sverige.
Här kan du utforska vår interaktiva karta och se hur arbetslösheten skiljer sig mellan länen. Hovra över skärmen för att se siffran per län i Sverige.
Rikssnittet: 6,7 %
Län med högre utbildningsnivå tenderar att ha lägre arbetslöshet.
Andelen utrikesfödda tenderar att påverka arbetslösheten negativt.
Dessa skillnader gör att konjunkturförändringar slår olika i olika delar av landet.
Ett av de mest bekymmersamma resultaten i rapporten är att antalet personer i Arbetsförmedlingens insatser och program har minskat i 20 av 21 län sedan sommaren 2023 – trots att arbetslösheten har ökat i de flesta av länen.
Unionens senaste Branschbarometer* visar att kompetensbrist är ett av företagens största hinder för tillväxt. Detta trots att arbetslösheten nationellt är 6,7 procent och ännu högre i många län.
*Branschbarometern är en undersökning bland Unionens klubbar som genomförs två gånger per år, med syftet att kartlägga nuläget och utsikterna för det kommande halvåret för näringslivet. Den senaste undersökningen genomfördes i september/oktober 2025, företag med sammanlagt cirka 560 000 anställda i Sverige var representerade i undersökningen. Läs mer här: Unionens konjunkturprognos - hösten 2025 | Unionen
Rikssnittet på 6,7 procents arbetslöshet döljer stora skillnader i arbetsmarknadsläget mellan länen. För att minska gapet och bekämpa arbetslösheten i hela landet behövs rätt insatser på rätt plats i landet.
Unionens förslag pekar ut vägen framåt: en mer närvarande och lokalt förankrad Arbetsförmedling, satsningar på utbildning och fler subventionerade jobb som öppnar dörrar för dem som står längst bort från arbetsmarknaden.
Nästa artikel
Den 2 april presenterades en utredning om sjukförsäkringen. Utredningen har sett över tidsgränserna och lämnat förslag som innebär en återgång till det tidigare mer restriktiva regelverket vid dag 180. En sådan återgång kommer försämra tryggheten avsevärt vid sjukdom för ett stort antal arbetstagare – och är enligt oss i Unionen helt fel väg att gå.
Sjukförsäkringen är en central del i det svenska trygghetssystemet. Den ger trygghet vid sjukdom och under rehabilitering tillbaka till arbete.
Under 2021 och 2022 genomfördes flera reformer i sjukförsäkringen, reformer som Unionen och andra fackförbund arbetade hårt för att få igenom och som ökade flexibiliteten vid tidsgränserna i sjukförsäkringen. Innan dagens regelverk infördes kunde den sjuke plötsligt bli av med sjukpenningen dag 180 i sjukfallet, trots att man var på bättringsvägen och hade påbörjat återgång i arbetet. Många av Unionens medlemmar påverkades och kanske känner även du någon som kan vittna om detta.
Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till längre sjukfrånvaro bland tjänstemän och en rehabilitering vid psykisk ohälsa tar ofta längre tid än vid somatiska sjukdomar. En återgång till ett striktare regelverk kommer att innebära betydligt sämre möjligheter för våra medlemmar att genomgå rehabilitering och ett ökat tryck på dem att ställa om till ett helt annat arbete vid sjukdom – trots deras höga kompetens och erfarenhet inom just sina yrkesområden. Arbetsgivare kommer dessutom mista kunnig personal med ett striktare regelverk.
Vi anser att den här översynen av reformerna i sjukförsäkringen har genomförts alldeles för snabbt och att man därför inte med säkerhet kan uttala sig om effekterna av de olika reformerna ännu. Större delen av tiden som studerades var under coronapandemin. Under en tid när vi med stor sannolikhet vet att rehabilitering i anslutning till arbetsplatsen varit betydligt svårare att genomföra och därmed kan ha påverkat sjukfallens längd. I och med att utredningen inte tagit pandemins potentiella effekter på sjukfallens längd i beaktande leder det till att vi ifrågasätter slutsatserna.
Utredningen anser även att en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen bör återinföras, något som Unionen är starkt kritiska till. Självklart är det viktigt att stärka incitamenten och möjligheterna till rehabilitering och återgång i arbete för personer som varit sjukskrivna länge. Men lösningen är inte ett skarpare regelverk vid dag 180 eller genom en bortre tidsgräns.
Reformerna som vi kämpade för ledde till förbättrade möjligheter för sjukskrivna att hinna slutföra sin rehabilitering och återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren, vilket vi ser som en vinst för både den sjukskrivne och arbetsgivare. I tider av kompetensbrist och matchningsproblematik på arbetsmarknaden är det viktigt att vi värdesätter människors kompetenser och erfarenheter. Därför är det viktigt att det ska finnas goda möjligheter att återgå till sitt ordinarie arbete efter en tid av sjukskrivning.
Vi i Unionen anser att nyckeln till en fungerande sjukförsäkring är att ta ett helhetsgrepp kring frågorna om arbetsanpassning, rehabilitering och sjukförsäkring. Det behövs ett stärkt förebyggande arbetsmiljöarbete och för att nå dit måste arbetsgivare ta sitt ansvar. Försäkringskassan behöver också öka sin aktivitet i samordningsuppdraget under pågående sjukfall.
För att få alla dessa delar att fungera uppmanar vi politikerna att se framåt, snarare än blicka bakåt till ett regelverk som visade sig vara bristfälligt.
