Arbetslösheten i Sverige ligger i dag på 6,7 procent enligt Arbetsförmedlingens mått. Men bakom rikssnittet döljer sig stora skillnader. Unionens nya rapport visar hur olika länen utvecklas – från Norrbottens 3,8 procent till Skånes 8,9 procent.
Trots att arbetslösheten minskat i alla län sedan sommaren 2025, är nivån fortfarande högre än normalt och stora delar av landet ligger långt över rikssnittet på 6,7 procent. Det visar Unionens senaste rapport Arbetslösheten delar Sverige.
Här kan du utforska vår interaktiva karta och se hur arbetslösheten skiljer sig mellan länen. Hovra över skärmen för att se siffran per län i Sverige.
Rikssnittet: 6,7 %
Län med högre utbildningsnivå tenderar att ha lägre arbetslöshet.
Andelen utrikesfödda tenderar att påverka arbetslösheten negativt.
Dessa skillnader gör att konjunkturförändringar slår olika i olika delar av landet.
Ett av de mest bekymmersamma resultaten i rapporten är att antalet personer i Arbetsförmedlingens insatser och program har minskat i 20 av 21 län sedan sommaren 2023 – trots att arbetslösheten har ökat i de flesta av länen.
Unionens senaste Branschbarometer* visar att kompetensbrist är ett av företagens största hinder för tillväxt. Detta trots att arbetslösheten nationellt är 6,7 procent och ännu högre i många län.
*Branschbarometern är en undersökning bland Unionens klubbar som genomförs två gånger per år, med syftet att kartlägga nuläget och utsikterna för det kommande halvåret för näringslivet. Den senaste undersökningen genomfördes i september/oktober 2025, företag med sammanlagt cirka 560 000 anställda i Sverige var representerade i undersökningen. Läs mer här: Unionens konjunkturprognos - hösten 2025 | Unionen
Rikssnittet på 6,7 procents arbetslöshet döljer stora skillnader i arbetsmarknadsläget mellan länen. För att minska gapet och bekämpa arbetslösheten i hela landet behövs rätt insatser på rätt plats i landet.
Unionens förslag pekar ut vägen framåt: en mer närvarande och lokalt förankrad Arbetsförmedling, satsningar på utbildning och fler subventionerade jobb som öppnar dörrar för dem som står längst bort från arbetsmarknaden.
Nästa artikel
Finanspolitiska rådet riktar i årets rapport sin allvarligaste kritik hittills mot regeringens finanspolitik. Rådet konstaterar att budgeten för 2026 är omfattande. Även Riksrevisionen har i sin granskning konstaterat att regeringen varken redovisar sin finanspolitik transparent eller utformar den i enlighet med det finanspolitiska ramverket.
Tobias Lundquist, tf. chefsekonom på Unionen:
Finanspolitiska rådets kritik bekräftar det Unionen sagt länge: regeringen lånar till fel saker. Budgetutrymmet har använts till skattesänkningar inför valet i stället för till de investeringar i infrastruktur, utbildning och klimat som stärker vår konkurrenskraft och leder till fler och bättre jobb. Att låna för att kunna sänka statens intäkter är inte ansvarsfull ekonomisk politik
Unionen har sedan 2024 drivit att det finanspolitiska ramverket behöver reformeras för att möjliggöra lånefinansierade investeringar i infrastruktur, utbildning, forskning, energiförsörjning och klimatomställning. Unionens ståndpunkt är att skuldankaret bör höjas till 50 procent av BNP, men att det ökade utrymmet ska gå till samhällsekonomiskt lönsamma investeringar – inte till löpande utgifter eller kortsiktiga vallöften.
Unionen anser att nästa regering måste ta ett helhetsgrepp. Skuldankaret bör höjas till 50 procent av BNP för att möjliggöra lånefinansierade investeringar, men det utökade utrymmet måste användas ansvarsfullt.
Regeringen presenterade i höstas en budget på närmare 80 miljarder kronor i reformer, där över 30 miljarder lades på sänkt moms och ytterligare jobbskatteavdrag. Samtidigt var satsningarna på utbildning och matchning försvinnande små. Nu visar det sig att reformutrymmet för nästa mandatperiod i princip är förbrukat.
– Det är allvarligt, eftersom Sverige står inför stora investeringsbehov som inte kan vänta. Utan rätt kompetens blir inga investeringar gjorda. Kompetensbristen är lika stor som pengabristen, och den har regeringen knappt rört, säger Tobias Lundquist, tf. chefsekonom på Unionen.
