Jävla k*kdator!

Nyligen upptäckte it-företaget Tietoevry att hackare hade tagit sig in i deras system. Attacken drabbade en mängd myndigheter och företag, som Systembolaget, Granngården, Rusta och Stadium samt lönesystemet Primula. Tietoevry menade att det inte var deras säkerhet och system det var fel på, utan att hackarna hade kommit in på annat sätt.   

– Än verkar ingen veta exakt vad som hände, men man har hintat om att den skadliga programvaran kan ha kommit in via den mänskliga faktorn. Många företag jobbar mycket med it-säkerhet och är noga med vem man släpper in i byggnaden, men glömmer vad jag kallar den mänskliga brandväggen som är mottaglig för desinformation och falska uppgifter, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet, samt projektleder Faktajouren vid medieinstitutet Fojo.

Är det en låtsas-myndighet som mejlat dig? 

Ja, i jobbet gäller det nu för tiden att vara vaksam på desinformation och angrepp utifrån. 

– Det kan vara något så enkelt som att du får ett mejl om en försenad leverans med en uppmaning om att klicka här.

Ett sätt är att använda sig av en vilseledande identitet, där bedragaren påstår sig vara någon annan – och eftersom fifflaren har skapat en trovärdig Linkedin-profil så kan lögnen vara svår att se igenom. 

– Eller så låtsas någon komma från en legitim organisation eller myndighet. Får man mejl från dem, och går in på deras sajt, kan man tro att informationen är vederhäftig, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors om att vi alla är del av en större spelplan.

Undergräver personens trovärdighet

Bedragarna kan sprida uppgifter om att din chef har tagit emot mutor, för att undergräva personens trovärdighet. Eller så förtalar man en kvinna i din organisation genom att säga att hon är en ”kompisrekrytering”, och därmed saboteras hennes kredibilitet.

– Ett annat känt exempel är från Frankrike, där man skulle byta ut gamla elmätare hos folk till nya, fjärrstyrda. Då dök det upp en konspirationsteori om att mätarna innehöll mikrofoner så att elbolaget, ja, till och med presidenten, skulle kunna avlyssna familjer. Även om få trodde på detta så såddes det tvivel, bolaget tappade tillförlitlighet. Och vissa trodde på konspirationen fullt ut och kunde säga saker som ”försöker du komma in hemma hos mig skjuter jag skallen av dig.”

Tjänstemän utsätts för hat och hot

Andreas säger att det finns en överlappning mellan hat, hot och desinformation.

– De som förut skrev insändare kan vara riktigt obehagliga personer på sociala medier, vilket drabbar många tjänstemän .

Informationspåverkan kan även användas för att komma åt affärshemligheter.

– Absolut, såväl budgetdokument som forskningshemligheter kan vara eftertraktade. Eller som nu när Sverige ska satsa på försvarsindustrin. Då finns det information som är superattraktiv för aktörer utanför våra landsgränser, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors.

Källkritik viktigt även i jobbet

Så vad kan du göra för att skydda dig? Jo, lär dig mer om hur desinformation och informationspåverkan. Och bli en god källkritiker. Det är viktigt att kunna skilja på sant och falskt, och att förstå att vissa källor är bättre än andra.

– Men jag vill även slå ett slag för källtilliten. Det vill säga att också våga lita på källor och varandra. För vi vill inte ha ett samhälle som drivs av misstänksamhet. Ofta är det just vad våra antagonister vill; att vi alla ska bli misantroper som börjar misstro varandra.