Allt fler arbetsgivare övervakar vad vi gör på jobbet – och oss. Ofta utan att vi vet om det. ”Själva poängen med effektiv övervakning är ju att man inte ska veta om att den sker och hur informationen sedan används”, säger digitaliseringsexperten Mattias Beijmo.
Det kan kännas skönt att sitta hemma och jobba, där ingen ser vad du gör. Du levererar ju det du ska, men exakt när och hur du jobbar är det ju ingen som har koll på. Ja, ungefär så tänker nog ganska många av oss tjänstemän …
– I realiteten har den digitala övervakningen ökat sedan pandemin drog igång och hemmajobbandet tog fart, och jag ser inga tecken på att den minskar nu när viruset klingar av, säger digitaliseringsexperten Mattias Beijmo som också skrivit boken ”De kan inte stoppa oss.”
Exakt hur vanligt det är med digital övervakning av anställda är det ingen som riktigt vet, det finns väldigt lite forskning och statistik på området, men Beijmo, som har jobbat med datainsamling och analys inom både privat och offentlig sektor i över 20 år, säger att det är vanligare än många tror.
– Själva poängen med effektiv övervakning är ju att man inte ska veta om att den sker (eller i alla fall i hur hög grad) och hur informationen sedan används.
En anledning till att den digitala övervakningen har eskalerat är att det har blivit både enklare och billigare att implementera de här verktygen. Många finns i molnet och är i det närmaste gratis. Andra ingår i exempelvis Microsofts paket till företag.
– Övervakning låter väldigt orwellskt, men att kolla att en tonåring har läst sms:et om att plocka ur diskmaskinen är övervakning, precis som när arbetsgivaren kollar att alla i teamet har läst hela det viktiga dokumentet som konsultfirman tagit fram.
Ja, att spionera på sina anställda kan handla om alltifrån att man läser igenom anställdas mejl, chattrådar eller inlägg på sociala medier, till att man följer en person via platstjänstfunktionen eller spelar in hens telefonsamtal. Zoom hade fram till nyligen en funktion där man kunde kolla om deltagare var uppmärksamma på möten eller inte – men tog bort den efter skarp kritik. Och meddelandeappen Slack har i sin företagsversion fortfarande en funktion som gör att arbetsgivaren kan läsa dina och mina chattrådar. Men det finns till och med program som registrerar varenda knapptryckning du gör (eller inte gör) på datorn – eller som i smyg sätter på kameran på din laptop så att arbetsgivaren ser vad du gör där på hemmakontoret.
– Det finns också program som tar en skärmdump på din dator var 30:e sekund för att man ska kunna se exakt vad du håller på med. Inte minst plattformar som Upwork, där man betalar för timbaserat arbete, används de här funktionerna. Det är numer en ganska accepterad del av den typen av arbete.
Det är det även bland budförare, som kör ut exempelvis mat eller paket, där man som kund i realtid kan följa hur de förflyttar sig i en app. Många av oss kunder ser det rent av som en del av servicen. Men om vi själva däremot skulle tvingas ha gps:en på i tjänstebilen så att chefen kan hålla koll på ens rörelsemönster skulle vi säkerligen tycka att det var integritetskränkande.
– Även det här en klassfråga. Det finns ett direkt samband mellan hur mycket människor är övervakade, hur lite de tjänar och hur låg utbildningsnivå de har. Det är ett ovedersägligt faktum, säger Beijmo.
Han påminner om att det finns fördelar med verktygen även för oss anställda.
– Alla i gruppen kanske är trötta på Bernt-Åke, som har latat sig i 25 år men ändå alltid får viktiga uppgifter på sitt bord. Nu kommer det med all tydlighet fram att Bernt-Åke inte gör två knop, vilket kollegorna tycker är positivt. Andra gånger är det ett program som analyserar kundtjänstpersonalens samtal, och när kundens frågor blir för avancerade så skickas hen vidare till en överordnad. Det kan också kännas skönt.
Men det är ju en sak vad som kan göras, och en helt annan vad arbetsgivare faktiskt gör. Jag har ju schyssta chefer, så behöver jag alls oroa mig?
– Det är en bra fråga. Men faktum är att när många sitter hemma och jobbar så är den enda möjligheten för chefen att ha kontroll på vad de anställda gör den digitala – när den fysiska har gått förlorad, så man bör i alla fall vara medveten om att detta sker. Och fack och arbetsgivare bör ha en diskussion om vad som ska vara legitimt och inte. Personligen tycker jag att facket måste steppa upp här. För tyvärr är det som vanligt det tekniska som drar utvecklingen, och tekniken sätter inga gränser för övervakningen, den bara möjliggör. Men vissa saker som görs i detta nu är både juridiskt och etiskt tveksamma och integritetskränkande.
Så hur bör vi förhålla oss till det här? Mattias Beijmo tycker det vore bra om man införde digitala skyddsronder.
– På samma sätt som man går igenom den fysiska miljön borde man kolla igenom den digitala och se vilken data arbetsgivaren samlar in, varför och hur man hanterar den. Det kräver förstås att arbetstagarrepresentanten vet vad hen ska titta efter, hur systemen hänger ihop etcetera. Men vid behov får man ta in proffs som hjälper till, säger Mattias Beijmo.
Nästa artikel
Många Unionen-medlemmar har nyligen fått ett sms från Swedish PRO Recruitment eller Nordic Recruitment, med löfte om att tjäna enkla extrapengar genom att bli app-utvecklare. Sms:et är skrivet på svenska, men när vi kontaktar dem på det angivna numret, får vi direkt svar av en kvinna som kallar sig Mignon, som skriver på engelska. Hon berättar att jobbet är enkelt att utföra, och trots att du ska vara app-utvecklare behöver du inga förkunskaper. Arbetet tar bara någon timme per dag i anspråk, men du har chans att tjäna dig en rejäl hacka varje månad. Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericentrum har sett många liknande sms de senaste månaderna.
– Det ni visar är något förbättrat i jämförelse med de första varianterna jag såg, där lönen betalades ut i kronor, fast där kronor var gravt felstavat. Så jobbar bedragarna, de förbättrar och förfinar sina metoder snabbt. 
Och även om syftet är att du ska känna dig utvald, så skickas meddelandena ut brett.
– Ja, någon sa att de bara skickas ut till jobbsökande, men vi har även fått in dem från personer med fast anställning sedan många år tillbaka. Istället för mass-mejl, skickar de nu ut mass-sms och hoppas på att någon ska nappa.
När vi frågar denna Mignon om vad det är för app man ska jobba med, får vi höra att det är för Ericsson, men länken är en påhittad adress, ericsson-app.cc.
– Det är ett vanligt grepp, de hittar på sajt- och mejl-adresser som är förvillande lika de riktiga. Det ser vi i flera olika typer av bedrägerier, även när man försöker ”sälja” saker på nätet, som märkesvaror till betydligt bättre pris men där du inte får varan.
När vi frågar om betalningen, så sägs man få pengar i kryptovalutan USDT.
– Tidigare hängde man ofta upp sig på bitcoin, men den valutan har fluktuerat väldigt i värde. USDT är fast knuten till dollarn, och ska därför inge mer förtroende, säger Lotta Mauritzon.
Hur vet man att det här är ett bedrägeri, det kan ju också vara en jättechans att tjäna extrapengar?
– Det skulle det kunna vara. Det kan också vara så att du faktiskt får betalt i början. Vår bedömning är att det är en form av pyramidspel där du ska rekrytera andra för att få betalt. Det kan också vara så att du snart hamnar i skuld till de här personerna. Du kan exempelvis behöva betala för att få använda vissa verktyg, som gör att du tjänar ännu mer pengar, men snart står du i skuld.
Ja det finns det olika teorier om vad bedragarna vill komma åt. Lotta Mauritzon nämner även hur artister köpt fejkade lyssningar på Spotify.
– Det här kan ha kopplingar till något liknande. Det kan också vara ett sätt för reklamföretag att se till att man får så många klick på en annons som man lovat sina kunder. Istället för en dator har man en massa personer som fixar klick.
Så vad är ditt tips?
– Det finns inga genvägar. Ska du tjäna mycket pengar så måste du jobba hårt, så gör en rimlighetsbedömning. Googla på företagsnamnet. Finns företaget på riktigt, så kontakta dem och fråga hur deras rekryteringsprocess ser ut, säger Lotta Mauritzson.