Allt fler arbetsgivare övervakar vad vi gör på jobbet – och oss. Ofta utan att vi vet om det. ”Själva poängen med effektiv övervakning är ju att man inte ska veta om att den sker och hur informationen sedan används”, säger digitaliseringsexperten Mattias Beijmo.
Det kan kännas skönt att sitta hemma och jobba, där ingen ser vad du gör. Du levererar ju det du ska, men exakt när och hur du jobbar är det ju ingen som har koll på. Ja, ungefär så tänker nog ganska många av oss tjänstemän …
– I realiteten har den digitala övervakningen ökat sedan pandemin drog igång och hemmajobbandet tog fart, och jag ser inga tecken på att den minskar nu när viruset klingar av, säger digitaliseringsexperten Mattias Beijmo som också skrivit boken ”De kan inte stoppa oss.”
Exakt hur vanligt det är med digital övervakning av anställda är det ingen som riktigt vet, det finns väldigt lite forskning och statistik på området, men Beijmo, som har jobbat med datainsamling och analys inom både privat och offentlig sektor i över 20 år, säger att det är vanligare än många tror.
– Själva poängen med effektiv övervakning är ju att man inte ska veta om att den sker (eller i alla fall i hur hög grad) och hur informationen sedan används.
En anledning till att den digitala övervakningen har eskalerat är att det har blivit både enklare och billigare att implementera de här verktygen. Många finns i molnet och är i det närmaste gratis. Andra ingår i exempelvis Microsofts paket till företag.
– Övervakning låter väldigt orwellskt, men att kolla att en tonåring har läst sms:et om att plocka ur diskmaskinen är övervakning, precis som när arbetsgivaren kollar att alla i teamet har läst hela det viktiga dokumentet som konsultfirman tagit fram.
Ja, att spionera på sina anställda kan handla om alltifrån att man läser igenom anställdas mejl, chattrådar eller inlägg på sociala medier, till att man följer en person via platstjänstfunktionen eller spelar in hens telefonsamtal. Zoom hade fram till nyligen en funktion där man kunde kolla om deltagare var uppmärksamma på möten eller inte – men tog bort den efter skarp kritik. Och meddelandeappen Slack har i sin företagsversion fortfarande en funktion som gör att arbetsgivaren kan läsa dina och mina chattrådar. Men det finns till och med program som registrerar varenda knapptryckning du gör (eller inte gör) på datorn – eller som i smyg sätter på kameran på din laptop så att arbetsgivaren ser vad du gör där på hemmakontoret.
– Det finns också program som tar en skärmdump på din dator var 30:e sekund för att man ska kunna se exakt vad du håller på med. Inte minst plattformar som Upwork, där man betalar för timbaserat arbete, används de här funktionerna. Det är numer en ganska accepterad del av den typen av arbete.
Det är det även bland budförare, som kör ut exempelvis mat eller paket, där man som kund i realtid kan följa hur de förflyttar sig i en app. Många av oss kunder ser det rent av som en del av servicen. Men om vi själva däremot skulle tvingas ha gps:en på i tjänstebilen så att chefen kan hålla koll på ens rörelsemönster skulle vi säkerligen tycka att det var integritetskränkande.
– Även det här en klassfråga. Det finns ett direkt samband mellan hur mycket människor är övervakade, hur lite de tjänar och hur låg utbildningsnivå de har. Det är ett ovedersägligt faktum, säger Beijmo.
Han påminner om att det finns fördelar med verktygen även för oss anställda.
– Alla i gruppen kanske är trötta på Bernt-Åke, som har latat sig i 25 år men ändå alltid får viktiga uppgifter på sitt bord. Nu kommer det med all tydlighet fram att Bernt-Åke inte gör två knop, vilket kollegorna tycker är positivt. Andra gånger är det ett program som analyserar kundtjänstpersonalens samtal, och när kundens frågor blir för avancerade så skickas hen vidare till en överordnad. Det kan också kännas skönt.
Men det är ju en sak vad som kan göras, och en helt annan vad arbetsgivare faktiskt gör. Jag har ju schyssta chefer, så behöver jag alls oroa mig?
– Det är en bra fråga. Men faktum är att när många sitter hemma och jobbar så är den enda möjligheten för chefen att ha kontroll på vad de anställda gör den digitala – när den fysiska har gått förlorad, så man bör i alla fall vara medveten om att detta sker. Och fack och arbetsgivare bör ha en diskussion om vad som ska vara legitimt och inte. Personligen tycker jag att facket måste steppa upp här. För tyvärr är det som vanligt det tekniska som drar utvecklingen, och tekniken sätter inga gränser för övervakningen, den bara möjliggör. Men vissa saker som görs i detta nu är både juridiskt och etiskt tveksamma och integritetskränkande.
Så hur bör vi förhålla oss till det här? Mattias Beijmo tycker det vore bra om man införde digitala skyddsronder.
– På samma sätt som man går igenom den fysiska miljön borde man kolla igenom den digitala och se vilken data arbetsgivaren samlar in, varför och hur man hanterar den. Det kräver förstås att arbetstagarrepresentanten vet vad hen ska titta efter, hur systemen hänger ihop etcetera. Men vid behov får man ta in proffs som hjälper till, säger Mattias Beijmo.
Nästa artikel
En dag kom chefen fram till Cilla och hennes kollegor, och sa att ”Ni får inte betalt för att stå här och snacka. Här arbetar vi.” De kände sig överrumplade, påkomna, för visst hade de stått och pratat en stund om vad som hänt i helgen. Strax därefter noterade de kamerorna som satt i taket. Kameror som var ditsatta för att undvika stölder. Men kunde det vara så att chefen höll koll på sin personal via dem? Cilla, som egentligen heter något annat, vände sig till facket och frågade om det här verkligen var okej.
– Som utgångspunkt är svaret nej, man får inte använda kameror för att kolla om folk är på jobbet, eller i realtid styra och kontrollera hur anställda utför sitt arbete, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Tidigare behövde man söka tillstånd hos länsstyrelsen för att sätta upp kameror på arbetsplatser dit allmänheten hade tillträde, men sedan vi fick dataskyddsförordningen behövs inte det. Samtidigt har tillgången till små, lättinstallerade kameror ökat.
– Men även om det inte krävs tillstånd för kameraövervakning så är det inte fritt att kamerabevaka sin personal.
Enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är det tillåtet att kamerabevaka ett kontor på natten, när ingen anställd är på plats, för att förhindra brott.
– Man kan också använda kameror för att öka säkerheten, exempelvis om man jobbar på bank. Men då ska kamerorna vara inställda på just det, inte kolla vad anställda gör på bankkontoret i allmänhet. Övervakning och kontroll som sker i realtid blir alldeles för närgången och integritetskränkande, säger Susanna Kjällström.
Åsa Stöllman, psykolog och doktorand på Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, förklarar hur det kan påverka en om man känner sig övervakad i varje given sekund. Om någon exempelvis kollar hur ofta och länge man går på toaletten, hur ofta man gnuggar sig i ögonen eller lutar sig tillbaka och tänker en stund.
– Dels handlar det om vem som kollar, för det spelar roll om det är vaktbolaget eller chefen. Relationen och tilliten till chefen är superviktig, så om man tror att chefen övervakar kan det väcka ett stort obehag och påverka relationen er emellan.
Hon påminner om att vi är olika stresskänsliga, men att det för de flesta är en otäck situation att inte säkert veta när chefen tittar.
– Det innebär att du hela tiden måste visa dig från din bästa sida, vilket ger en ständig underliggande stress. Den kan i sin tur generera oro och ångest, vilket påverkar prestationen.
Åsa Stöllman säger att risken är att man blir mer upptagen av sig själv, fixerad vid sitt beteende och rättar till sina handlingar för att inte göra fel.
– Vi vet från forskning att positiv återkoppling får oss att må bra och utvecklas, medan kontroll inte alls är gynnsamt för utveckling och lärande. Och det här är ju motsatsen till positiv återkoppling i en tillitsfull organisation.
Hon påpekar att det inte kan vara särskilt roligt att vara chef i den här typen av miljö heller.
– Att som chef vara tvungen att detaljstyra och kontrollera på det här sättet kan inte vara roligt. Det kan verkligen krocka med ens personliga värderingar och det ledarskap man vill stå för.
Om ett företag bestämmer sig för att sätta upp och använda kameror på arbetsplatsen så ska det dessutom ske öppet.
– All övervakning och kontroll, oavsett om det sker genom kamera eller på annat sätt, ska förhandlas med facket först. Man ska också tydligt informera om att övervakning sker, och alla jobbar på företaget har rätt att få ta del av syftet med övervakningen, säger Susanna Kjällström.
Så om jag misstänker att chefen kollar på oss via kamera, vad ska jag göra då?
– Ta kontakt med din fackliga representant. Det bästa är om du har säkrat faktiska bevis, annars står ord mot ord, säger Susanna Kjällström.
Och vad händer om man upptäcker olaglig övervakning? Straffas företaget då?
– Vi som facklig organisation kan begära skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, och om vi inte kommer överens kan vi ta ärendet till domstol. Det andra spåret är att man anmäler saken till IMY, som kan inleda en granskning och påföra sanktioner, säger Susanna Kjällström.
Har du varit med om det här på arbetsplatsen? Eller något annat som du tycker känns integritetskränkande? Skriv till oss och berätta på opinion@unionen.se