När de anställda på en tandläkarklinik tillsammans framförde krav på bättre arbetstider och modernare utrustning svarade arbetsgivaren med att avskeda initiativtagaren. Så kan man inte göra, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren i tingsrätten.
När personalen på en tandläkarklinik uppmanades att jobba längre pass - längre än åtta timmar om dagen - och ta emot ännu fler patienter gick en grupp anställda samman och framförde krav på rimligare arbetstider. De bad även om att få jobba med modernare utrustning.
Kort därefter avskedades en av initiativtagarna till gruppen - en tandsköterska som också var medlem i Unionen och därför kunde få förbundets stöd i processen.
Avskedandet saknar saklig grund menar Unionens förbundsjurist som nu stämt kliniken för brott mot lagen om anställningsskydd (Las). Tandsköterskan har skött sitt arbete korrekt och inte agerat på något sätt som kunde skada arbetsgivaren, understryks i stämningsansökan.
Arbetsgivaren har tidigare hävdat att tandsköterskan brutit mot tystnadsplikten genom att sprida känslig information i en sms-grupp, men enligt Unionen finns det inga belägg för detta.
Förbundet kräver därför 190 000 kronor i allmänt skadestånd samt att avskedandet ogiltigförklaras.
Lagen om anställningsskydd
skyddar arbetstagare som blir uppsagda eller avskedade. Den innehåller regler om anställningsformer och om uppsägning. Vissa delar av LAS är tvingande och de går inte att ändra genom avtal.
Andra delar kan kompletteras och ersättas med
kollektivavtal
, till exempel när det gäller uppsägningstider och turordningsregler.
Läs om fler lagar inom arbetsrätten här.
Nästa artikel
Enligt myndigheten Tillväxtanalys nådde antalet konkurser en historisk topp under 2024 – den högsta nivån sedan 1998 – och under 2025 höll sig siffrorna fortsatt på en hög nivå. Det avspeglades tydligt i Unionens verksamhet: under året begärde förbundet sammanlagt 89 företag i konkurs, ett nödvändigt steg för att den statliga lönegarantin ska kunna aktiveras.
– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen till medlemstidningen Kollega.
Under fjolåret tog Unionens förbundsjurister emot 508 nya arbetsrättsliga ärenden – tvister som rör exempelvis lön, uppsägningar och avsked .
Sammantaget fick medlemmarna 38 miljoner kronor i ersättning efter förhandlingar och domstolsprocesser. Därutöver bistod förbundets jurister med bedömningar i 173 försäkringsrättsliga ärenden som rörde arbetsskador och a-kassa , vilket gav medlemmarna ytterligare fyra miljoner kronor i ersättning.
Varje år företräder Unionen också ett mindre antal medlemmar som hamnar i den omvända situationen: de stäms av sin arbetsgivare och krävs på skadestånd. Bakom sådana tvister ligger ofta påståenden om brott mot lojalitetsplikten – att en anställd ska ha röjt företagshemligheter, brutit mot en konkurrensklausul eller startat ett konkurrerande företag. Konsekvenserna kan bli kännbara.
Under förra året jämkades krav på sammanlagt cirka 30 miljoner kronor, det vill säga höga belopp som arbetsgivare krävt men som till slut inte fastställdes i den storleken.
– Att röja företagshemligheter eller bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan till Kollega.
Avskedad efter 37 år - på grund av ett mejl
Dom: Uppsägning ogiltig - larmade om sexköp och droger
Skrolla nedåt för att läsa fler berättelser om hur medlemmar fått stöd i olika arbetsrättsliga prövningar.
