När de anställda på en tandläkarklinik tillsammans framförde krav på bättre arbetstider och modernare utrustning svarade arbetsgivaren med att avskeda initiativtagaren. Så kan man inte göra, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren i tingsrätten.
När personalen på en tandläkarklinik uppmanades att jobba längre pass - längre än åtta timmar om dagen - och ta emot ännu fler patienter gick en grupp anställda samman och framförde krav på rimligare arbetstider. De bad även om att få jobba med modernare utrustning.
Kort därefter avskedades en av initiativtagarna till gruppen - en tandsköterska som också var medlem i Unionen och därför kunde få förbundets stöd i processen.
Avskedandet saknar saklig grund menar Unionens förbundsjurist som nu stämt kliniken för brott mot lagen om anställningsskydd (Las). Tandsköterskan har skött sitt arbete korrekt och inte agerat på något sätt som kunde skada arbetsgivaren, understryks i stämningsansökan.
Arbetsgivaren har tidigare hävdat att tandsköterskan brutit mot tystnadsplikten genom att sprida känslig information i en sms-grupp, men enligt Unionen finns det inga belägg för detta.
Förbundet kräver därför 190 000 kronor i allmänt skadestånd samt att avskedandet ogiltigförklaras.
Lagen om anställningsskydd
skyddar arbetstagare som blir uppsagda eller avskedade. Den innehåller regler om anställningsformer och om uppsägning. Vissa delar av LAS är tvingande och de går inte att ändra genom avtal.
Andra delar kan kompletteras och ersättas med
kollektivavtal
, till exempel när det gäller uppsägningstider och turordningsregler.
Läs om fler lagar inom arbetsrätten här.
Nästa artikel
En HR-anställd vid ett stort hamnföretag i Göteborg blev av med jobbet efter att ha underkänts i en säkerhetsprövning – utan att få veta varför. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen , som Unionens medlemstidning Kollega rapporterat om.
Kvinnan anställdes för två år sedan i en tjänst som inte var säkerhetsklassad. I våras beslutade företaget att samtliga tjänstemän skulle prövas, även de tjänster som inte varit säkerhetsklassade tidigare. Ett externt företag anlitades för intervjuerna.
– Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju, säger hon till Kollega.
På sin första semesterdag fick hon ett kort samtal från HR-chefen.
– HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.” Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte.
Vid mötet blev hon omedelbart avstängd från arbetsplatsen, med enda motivering: att hon inte klarat prövningen.
– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig.
Unionen kräver att avskedandet ogiltigförklaras och yrkar 190 000 kronor i skadestånd.
– Arbetsgivaren har fattat beslut om både prövningen och att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis måste de redogöra för skälen, men det har inte skett, säger Unionens jurist Annika Melin Koeppel.
Hon menar att kvinnan befinner sig i en ”Kafka-lik” situation:
– Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.
Företaget kommenterar inte enskilda personalärenden, men skriver till Kollega att man alltid följer lagstiftningen och har förtroende för rättsprocessen.
Antalet säkerhetsprövningar har ökat kraftigt. En statlig utredning från förra året föreslår tydligare regler och möjlighet till överklagan, i syfte att stärka rättssäkerheten.
Där föreslås bland annat att säkerhetsprövningsbeslut ska vara skriftliga och då beslutet blir till den prövades nackdel ska det motiveras (dock med möjlighet till undantag i allvarliga fall). Motiveringskravet bör leda till ökad rättssäkerhet för de prövade.
