Så mycket tjänar du på kollektivavtal

Många som hör av sig till Unionens medlemsrådgivning blir förvånade när de får höra hur mycket de har att tacka avtalen mellan fack och arbetsgivare. Det är kanske inte så konstigt att man tar vanliga anställningsvillkor och förmåner för givet men lyssna nu: 

Du har ingen lagstadgad rätt till årlig lönerevision, tjänstepension, övertidsersättning, sjuk- och arbetsskadeförsäkring eller kompletterande föräldralön. Nada i lagen.
 

Nämnda förmåner är istället exempel på sådant som regleras i kollektivavtalen och som du har rätt till som anställd på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal .  

Saknar din arbetsplats kollektivavtal kan det alltså innebära att du inte har rätt till en mängd anställningsförmåner som andra har. Som att få högre lön!

Några exempel:

Kajsa Lind är 32 år och ekonom på en internationell organisation som jobbar med bistånd. Hon har 29 500 kronor i månadslön och en heltid på hennes arbetsplats är 37,5 timmar i veckan. Det är en överenskommen arbetstidsförkortning som inte innebär att Kajsa jobbar mindre än heltid - utan att 37,5 timmar i veckan är heltid - och därmed ersätts med en heltidslön. Det regleras i kollektivavtalet mellan Unionen och IDEA, idéburna organisationers arbetsgivarorganisation . 

Samma avtal som ger Kajsa övertidsersättning, semestertillägg, försäkringar, tjänstepension och årlig löneökning till ett sammanlagt värde av cirka 97 764 kronor om året.

Vi kan ta ett annat exempel; Max Bergh är 27 år och jobbar som projektledare på en mediabyrå. Han har en månadslön på 43 000 kronor i månaden och jobbar heltid också han. Plus en del övertid. Vissa projekt kräver också att Max jobbar på kvällar och helger.

Tack vare kollektivavtalet mellan Unionen och Media- och informationsarbetsgivarna, som gäller på hans arbetsplats, har han rätt till övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid. Och därutöver semesterersättning , försäkringsförmåner, tjänstepension och årliga löneökningar.

Därigenom tjänar Max Bergh omkring 79 199 kronor per år på att hans arbetsplats omfattas av kollektivavtal .



 

Ett exempel till? Okej. Farideh Svensson, 29 år, jobbar som konstruktionsingenjör på ett mellanstort industriföretag. Hon jobbar heltid, 40 timmar i veckan, och tjänar 42 000 kronor i månaden.

Hennes arbetsplats omfattas av kollektivavtal mellan Unionen och Teknikarbetsgivarna, och tack vare det avtalet får Farideh utöver en årlig löneökning (som legat på 2 procent de senaste åren), arbetstidsförkortning, övertidsersättning , föräldralön som kompletterar ersättningen från Försäkringskassan under mammaledigheten, ett antal försäkringar och dessutom tjänar Farideh ihop till tjänstepension. 

Sammanlagt tjänar Farideh Svensson cirka 128 630 kronor årligen på att hennes arbetsplats omfattas av kollektivavtal .
 

Vad är ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fack, det vill säga arbetstagarnas representanter, där villkor och förmåner regleras för alla som jobbar på den arbetsplatsen (även de anställda som inte är medlemmar i facket omfattas).

När det finns kollektivavtal är i princip det enda du själv behöver förhandla fram din egen ingångslön. Alla de andra förmånerna, liksom en grundläggande årlig löneökning (vilket inte hindrar en snabbare individuell löneutveckling om du och din arbetsgivare kommer överens om det), har vi redan förhandlat fram åt dig.

Läs mer: Om du fått jobb på en arbetsplats utan kollektivavtal - tänk på detta innan du skriver under anställningsavtalet!

Men varför är det så här?

Att en så stor del av anställningens villkor regleras i kollektivavtal istället för i nationell lag, som i många andra länder, innebär att den svenska arbetsmarknaden är både flexiblare och stabilare än många andra.

Flexiblare eftersom förutsättningarna kan skilja sig väldigt mellan olika branscher och konjunkturer, vilket branschspecifika avtal kan ta hänsyn till på ett helt annat sätt än nationell lagstiftning. Stabilare då avtalsperioderna innebär fredsplikt, alltså att parterna förbinder sig att inte gå ut i strejk eller blockad under avtalets period. Det är det som kallas den svenska modellen ! 

Läs mer: Kollektivavtal innebär också fördelar för chefen.