Unionen ansvarar för ett hundratal kollektivavtal för branscher inom det privata näringslivet. I de flesta ingår ett kompetensutvecklingsavtal, medan det i några av dem istället benämns som riktlinjer. Innebörden är i stora drag densamma – att arbetsgivaren, det vill säga du som chef, har ansvar att ge dina medarbetare möjlighet att kompetensutveckla sig.
Världen förändras allt snabbare och behovet av ny kompetens ökar. Kunskap blir snabbt gammal när tekniken ger oanade möjligheter och nya affärsidéer omkullkastar gamla sanningar. Du som arbetsgivare och chef behöver säkra kompetensen, både hos dig själv och även bland dina medarbetare, för att utveckla verksamheten så att den står sig även i framtiden.
Inom kollektivavtalen ingår bl a kompetensutvecklingsavtalet, som är en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om ansvaret som du som chef har för att framtidssäkra dina medarbetares kompetens.
alla medarbetare både har rätt till och även eget ansvar att kontinuerligt utvecklas i arbetet
- Sammanfattningsvis innebär kompetensutvecklingsavtalet att alla medarbetare både har rätt till och även eget ansvar att kontinuerligt utvecklas i arbetet, säger Mikael Svensson som är central ombudsman i Unionen. Avtalet säger också att företaget ska skapa förutsättningar för det här, vilket ju innebär att du som chef har ett ansvar att ge dina medarbetare möjlighet att kompetensutveckla sig.
En förutsättning för att strategiskt utveckla sin personal är att företaget vet var man vill vara om 3-5 år.
- Det är ledningsgruppens ansvar att ta fram en affärsplan som sträcker sig några år in i framtiden, säger Mikael. Ledningen på företaget behöver också ha identifierat strategiska nyckelkompetenser så att du som chef vet vilka kompetensbehov som finns i verksamheten.
Ledningen på företaget behöver också ha identifierat strategiska nyckelkompetenser
I samband med utvecklingssamtalen bör du som chef göra en grundlig kompetensinventering tillsammans med dina medarbetare. Det sker antingen enbart genom samtal – men kan också kompletteras med någon form av enkät till medarbetarna.
- Och när du som chef vet vad dina medarbetare kan idag och vilka kompetenser som företaget behöver i framtiden har du alla möjligheter att lägga upp en plan tillsammans med dina medarbetare, menar Mikael.
Kompetensutvecklingsavtalet handlar generellt om olika former av kompetensutveckling . I exempelvis Kompetensutvecklingsavtalet i IT- & Telekomföretagen ser formuleringen ut såhär: ”Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens.”
- Kompetensutveckling kan ju ske i många olika former, menar Mikael. Både genom formella utbildningar, fysiska såväl som digitala. Kompetensutveckling kan också ske genom kunskapsöverföring mellan kollegor och genom att medarbetarna får testa nya arbetsuppgifter.
Mikael tar också upp vikten av att det ska finnas en mening med den utbildning som medarbetaren går.
- Utbildningen ska ju dels ligga i linje med företagets långsiktiga affärsidé, men även i linje med det som medarbetaren vill utveckla sig inom, förklarar han. Och ser man till att medarbetaren förbereder sig och även får arbetsuppgifter efter genomförd utbildning, som ligger i linje med de nya kunskaperna, så använder man ju verkligen insatsen på bästa sätt.
Det finns tillfällen då medarbetare själva föreslår utbildningar som du kanske inte ser nyttan med i den aktuella verksamheten, varken på kort eller längre sikt.
- Även om det är ligger utanför kompetensutvecklingsavtalet så är ändå en rekommendation att stödja utveckling hos individen, kunskap kan komma till nytta i framtiden ändå, menar han. Det ligger både i arbetsgivarens och i den enskilda medarbetarens intresse att kunna utföra och utveckla sitt arbete även i framtiden. Att stödja och stimulera utveckling är en framgångsfaktor i dagens och morgondagens arbetsliv.
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar mötesexperten Micke Darmell och Unionens ombudsman Jesper Wiklund med sig av konkreta råd för hur du kan skapa möten som faktiskt tar verksamheten framåt.
Steg 1: Börja med ett tydligt syfte
Om det finns en sak som återkommer genom hela samtalet är det vikten av syfte.
– Grunden för ett möte är ett tydligt syfte, säger Micke Darmell.
Micke Darmell har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt en fråga som de flesta har starka åsikter om: möten. Som föreläsare, utbildare och författare har han i över 30 år hjälpt organisationer att utveckla sin möteskultur, och ett tydligt syfte är en grundsten som förvånansvärt ofta saknas, menar han.
Alla deltagare ska förstå varför mötet finns, redan innan det börjar. Syftet ska framgå i inbjudan och upprepas när mötet startar. Det handlar inte bara om att veta vad som ska diskuteras, utan också om vilken effekt mötet ska leda till.
När syftet är tydligt blir det lättare att avgöra vilka som behöver vara med och vilka frågor som faktiskt hör hemma där.
Steg 2: Gör mötet till en dialog
Många möten präglas fortfarande av envägskommunikation. Chefen informerar och deltagarna lyssnar.
Men enligt både Jesper Wiklund och Micke Darmell går organisationer miste om en enorm resurs när möten används på det sättet.
– Använd kraften i medarbetarna under de här mötena, säger Micke Darmell.
De personer som arbetar närmast verksamheten sitter ofta på värdefulla perspektiv, idéer och lösningar. För att fånga upp dem krävs tid för dialog.
Jesper Wiklund lyfter arbetsplatsträffar som ett exempel.
– Det handlar om att vi ska lyssna på de medarbetare som är engagerade och kan verksamheten.
När fler deltar aktivt ökar både kvaliteten på besluten och känslan av delaktighet.
Steg 3: Lämna mötet med ett beslut
Ett möte utan tydlig avslutning skapar lätt frustration. Därför behöver deltagarna veta vad som har beslutats, vem som ansvarar för nästa steg och vad som ska hända efteråt.
När människor lämnar mötet med tydlighet minskar behovet av uppföljningsmöten och diskussioner som upprepar sådant som redan borde vara avgjort.
Små förändringar kan ge stora effekter
Bättre möten handlar inte alltid om stora omorganisationer eller nya verktyg. Ibland räcker det med enkla förändringar. Fler pauser. Tydligare spelregler. En agenda som faktiskt följs.
Micke Darmell lyfter också vikten av energi.
– Vi har inte kul tillsammans på mötena längre, säger han.
Möten handlar inte bara om beslut. De bygger också relationer, tillit och samarbete. När människor trivs tillsammans blir det lättare att lösa problem tillsammans.
Börja redan i morgon
För den chef som vill förbättra möteskulturen finns ett enkelt råd. Mät hur mötena fungerar i dag. Fråga medarbetarna vad som fungerar och vad som inte fungerar. Och börja med att säkerställa att varje möte har ett tydligt syfte.
Som Micke Darmell uttrycker det:
– Att sitta på ett möte utan ett tydligt syfte är precis som att sätta sig i en taxi och säga: Kör.
Det kan bli en spännande resa. Men risken är stor att den blir både dyr och att ni hamnar helt fel.
Lyssna på hela avsnittet här.
