Att försöka framstå som professionell i ett digitalt möte samtidigt som ett snorigt barn klättrar på en, kan få vem som helst att gå upp i högvarv. Så hur minskar man vobb-stressen? Här är Unionens fem tips till dig som chef.
Publicerad 06 feb. 2023
Ordet vobba var med på 2011 års nyordslista. De flesta nyord överlever inte i flera decennier, många kommer inte ens med i nästa upplaga av Svenska akademins ordlista. Men ordet vobba , som innebär att man jobbar samtidigt som man är hemma med sjukt barn, kom för att stanna.
– Från att ha varit något av ett fenomen är det nu vedertaget att tjänstemän vobbar ibland. Sedan pandemin har man också goda förutsättningar att göra det, säger Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen.
i en Novus-undersökning, visade det sig att fyra av tio nu känner att de vobbar för mycket
Men när Unionen kollade närmare på vobbandet i en Novus-undersökning, visade det sig att fyra av tio nu känner att de vobbar för mycket. Det kan handla om att man vobbar för att inte sätta sina kollegor på pottan.
– Eller så vobbar man för att det inte finns någon att lämna över arbetsuppgifterna till, så man kommer att få göra dem själv oavsett. I det läget kan man lika gärna vobba för att slippa inkomstbortfall, trots att man kanske innerst inne hade velat vabba.
– Om man tycker att man vobbar för mycket så är det en form av missnöje, och det är aldrig en fördel att ha missnöjda medarbetare.
Peter Tai Christensen påminner om att möjligheten att vobb kan upplevas som stressförebyggande, eftersom arbetet inte samlas på hög tills barnet är friskt.
– Men om man istället känner sig tvungen att vobba , så blir det istället en stressfaktor.
Och även om du som chef i ord har sagt att det är okej att vabba, så gäller det att vara uppmärksam på kulturen. Finns det i ärlighetens namn en förväntan på att medarbetare ska vara tillgängliga när de vabbar, och allra helst vobba ?
– Ta upp frågan på ett arbetsplatsmöte, och tydliggör arbetsgivarens inställning till vabb och vobb. Ge medarbetarna chans att komma med frågor och funderingar. Ju öppnare, rakare och tydligare kommunikation, desto bättre.
Nästa artikel
Vid kongressen i oktober 2023 valdes Martin Johansson till andre vice ordförande i Unionen, där han nu också ingår i förbundets presidium och i förbundsstyrelsen.
Martin har varit ledamot i Unionens förbundsstyrelse sedan många år. Parallellt med det uppdraget har han haft uppdrag både i regionstyrelsen för Stockholm och även varit klubbordförande i SAS-klubben.
- Att ha ett förtroendeuppdrag i förbundet på heltid är verkligen jättekul, säger han. Mycket är samma som i mina uppdrag tidigare, men samtidigt annorlunda. I mina uppdrag i klubben handlade det mer om arbetsplatsnära frågor, samtidigt som jag hanterade övergripande frågor utifrån olika perspektiv i regionstyrelsen och i förbundsstyrelsen.
Han förklarar att skillnaden bland annat är vilka frågor som diskuteras i de olika forumen, där de i klubben diskuterade schemafrågor och lunchraster medan han nu ägnar sig att diskutera nästa års avtalsrörelse som sker tillsammans med andra fackförbund.
- En stor skillnad i de olika uppdragen är att presidiet behöver ta ansvar för de övergripande besluten i förbundet, något som gör att man behöver tänka till en extra gång, säger han.
Under sina år som förtroendevald i SAS-klubben hade Martin ofta chefer hos sig som behövde stöd i olika frågor.
- Många chefer är ganska utsatta, förklarar han. Det är verkligen mellanchefens dilemma att ibland känna sig klämd mellan sin chef och sina medarbetare. Alla har ju en chef.
De frågor där cheferna behövde stöd och hjälp handlade till stor del om konflikthantering och svåra samtal. När det handlade om konflikter i gruppen berättar Martin att hans tips till chefen ofta bara var att lyssna på sin medarbetare och ta reda på vad konflikten egentligen handlade om.
- I konflikter är min erfarenhet att man hittar lösningar mycket genom att bara få prata om dem, säger han.
Hade chefen någon form av tuff feedback att ge till sin medarbetare så var tipset att vara ärlig och rak i kommunikationen, för att ta hand om reaktionerna i nästa steg.
- Mitt generella tips till cheferna var att visa att man bryr sig, något jag själv levde efter som förtroendevald .
Som förtroendevald fick Martin också gå in ibland och hjälpa cheferna med innebörden av arbetsrätten och kollektivavtalet.
- Jag tror det viktigaste är att förstå att cheferna inte är allvetande och att man gemensamt kan hjälpas åt så att det blir riktigt bra för alla parter på arbetsplatsen.
Vid några tillfällen där konflikt hade uppstått mellan chefen och medarbetare som individer behövde Unionen gå in och förhandla för både parterna.
- I de fallen delade vi upp oss, så att chef och medarbetare företräddes av varsin person från klubben. Det hände också att vi tog hjälp av personer från andra sektioner i klubben, säger Martin. Det viktiga var att både chefsmedlemmen och medlemmen som i det här fallet var medarbetare, upplevde att medlemskapet i Unionen gav dem stöd i förhandlingen.
Martin berättar att cheferna på SAS där han var förtroendevald bland annat uppskattade chefslinjen hos Unionens rådgivning, där de kunde få snabb hjälp i sina frågor. De var också väldigt förtjusta i de korta webbkurserna med olika teman för chefer.
- I stället för att vara borta en hel dag så kunde de gå igenom en webbkurs på en timme och få till sig nödvändig kunskap i just det området, förklarar han.
Förutom att ge stöd i arbetsrätt och avtalsfrågor till chefer så lyfter Martin också att Unionen driver frågor inom några områden med tanke på chefsmedlemmarna. Just nu är frågan om integritet med övervakning aktuell för cheferna.
- Chefer kan ibland bli ombedda att övervaka sina medarbetare på ett sätt som de själva upplever blir kränkande, berättar Martin. Och kan cheferna då säga nej? Eller måste de övervaka sina medarbetare? Det är frågor som behöver regleras på sikt.
Text: Cecilia Björk
