Vill du förstå din samtid ska du ställa dig frågan: varför ser det ut på detta viset? Det menar På Spåret-vinnaren, författaren och föreläsaren Gunnar Wetterberg, här i ett åtta minuter långt samtal med komikern Marika Carlsson.
Du kanske såg honom vinna SVT:s På Spåret, eller hörde honom svara på frågor i det klassiska programmet Fråga Lund?
Utöver att vara "känd från TV" har Gunnar Wetterberg varit diplomat, jobbat på Riksrevisionen och Finansdepartementet och även hunnit med att vara samhällspolitisk chef på den fackliga organisationen Saco.
Men det var historiker han visste att han skulle bli, när han nio år gammal öppnade sin första skolbok i historia. Och det blev han, också.
I åtta minuter berättar han för komikern Marika Carlsson, och för Unionens medlemmar, om vad vi har att lära av historien idag. (Se avsnittet ovan – eller läs sammanfattat nedan.)
Den bästa frågan man kan ställa sig är: Varför ser det ut på detta viset?
Det är när man går tillbaka till historiska vägskäl och börjar sätta sig in i hur de resonerade då, som det blir möjligt att förstå att det också hade kunnat bli annorlunda, förklarar han.
- Och då förstår man att vi kanske kan skruva lite här och göra något lite vettigare än det vi gör nu.
Gunnar Wetterberg drar några årtal ur huvudet som exempel, 1987, 1952, 1867.
En snabb googling ger för handen att just de åren undertecknades det historiska nedrustningsavtal som satte stopp för det kalla kriget, EU grundades och svälten bröt ut under nödåren i Sverige. Han hade kunnat välja tre andra årtal.
Marika Carlsson påminner om ett: 1676. Vad var det som hände då?
- Slaget i Lund! Det var det blodigaste i Nordens historia. Alldeles förfärligt. Svenskarna slog ihjäl stackars danska matroser och stoppade dem i massgravar.
En annan god anledning att lära känna sin historia är att allt blir roligare, fortsätter Gunnar Wetterberg:
- Man kan gå i stan och titta på husen och förstå att här byggdes det innan hissarna kom, för här är det den nedersta delen av husen som är grannast. När hissarna kom blev det istället den översta våningen som var finast att bo på.
Det hade varit ojämlikare, tristare och mycket hårdare. Och mycket, mycket mer förtryckande.
Hur hade historien sett ut utan fackförbund, frågar Marika Carlsson.
- Det hade varit ojämlikare, tristare och mycket hårdare. Och mycket, mycket mer förtryckande.
Därutöver hade man förlorat en stor del av det viktiga övandet på demokrati och inflytande för påverkan, menar Gunnar Wetterberg.
- I fackföreningarna lärde sig folk att samspela med varandra, att ta gemensamma beslut och följa upp de besluten. Fackföreningarna är den kanske största medborgarskola vi haft sedan början av 1900-talet.
När man säger fackförbund tänker många på arbetare, på LO-kollektivet, och frågar man en historiskt intresserad kanske de tar upp Sundsvallsstrejken 1879, när militären sattes in mot de strejkande sågverksarbetarna.
Men tjänstemännen har också haft stor inverkan på den fackliga rörelsen, menar Gunnar Wetterberg, som nyligen skrivit i bok i just det ämnet.
- Unionens blivande medlemmar var tjänstemän och de ville ha ett stabilt och bra pensionssystem. Där kom en ansats som gav en impuls till den fackliga rörelsen. Och det blev så småningom (efter närmare 100 år) Unionen.
Därför att vi som jobbar begriper ju ofta väl så bra som de som sitter i någon slags chefsställning hur saker och ting ska rattas för att flyta på så bra som möjligt.
Men de som var fackligt aktiva för hundra år sedan jobbade inte på riktigt samma sätt som de förtroendevalda ute på arbetsplatserna i dag. Hur har den förändringen sett ut? Jo, framför allt har arbetstagarna genom sina fackliga klubbar och strukturer blivit mer delaktiga i hur man organiserar arbetet, förklarar han.
- Därför att vi som jobbar begriper ju ofta väl så bra som de som sitter i någon slags chefsställning hur saker och ting ska rattas för att flyta på så bra som möjligt.
- Och den lustiga bieffekten av det, tillägger han, är att ganska många fackligt aktiva så småningom blir chefer. För det fackliga arbetet lär oss att väga in en massa olika aspekter som behövs för att ett jobb ska fungera ordentligt
