Krisläge i ekonomin! Men det är ingen slump, menar ekonomiskribenten Andreas Cervenka. Tvärt om, det här har vi byggt på länge, menar han, när han träffar Jessica W Sandberg och Unionens medlemmar i ett digitalt seminarium.
Bli medlem!Andreas Cervenka är ekonomireporter och -författare, känd för att granska det ekonomiska systemet med klar blick och stor pedagogisk skicklighet i medier som SvD Näringsliv, Dagens Industri och Aftonbladet. Han har också skrivit den Augustpris-nominerade boken Girig-Sverige.
I ett digitalt seminarium, som spelades in för Unionens medlemmar i november 2023, träffar han programledaren Jessica W Sandberg (se hela seminariet i efterhand, ovan). Här följer en sammanfattning av samtalet.
Jessica W Sandberg inleder med att konstatera att den svenska ekonomin i dagsläget, enligt Riksbankens riskindikator, liknar utvecklingen inför 1990-talskrisen, då räntorna sköt upp 500 procent och många fick gå från hus och hem.
JWS: Skillnaden mellan då och nu är att nu är fallhöjden är högre, har du sagt.
AC: Ja. Vi är ganska bra på att bygga kriser. På 80-talet blåste vi upp en bostadsbubbla som kraschade, och nu har vi gjort samma sak igen. Och däremellan var bankerna med och blåste upp en liknande bubbla i Baltikum. Vi är lite historielösa.
JWS: Men vilken är den främsta risken du ser just nu?
AC: Risken är att vi är så högt belånade. Bostäderna men också fastigheter är högt belånade. Inte bara enskilda bostäder alltså. Våra banker ger mycket mer lån till fastighetsbolag än vad banker gör i andra länder. Det innebär att vi har satsat ”allt på rött”, så att säga.
Vi har satsat allt på rött, så att säga
Alla förstår kanske inte precis hur inflation fungerar, men boendesituationen påverkar människors vardag högst påtagligt. När vi har stora lån blir höjda räntor kännbara.
För den enskilde, som till följd av inflationen för första gången på länge fått se sänkta reallöner, har det mesta samtidigt blivit dyrare. Både bolånens räntor och bostadshyror höjs, det blir dyrare att bo. Men det tar man ingen hänsyn till när man räknar på inflationen.
JWS: Varför är det så?
AC: Det här är något som också experter pekat på. När man slutar att ta hänsyn till bostadspriser och belåningsgrad så blir det problem. Det var faktiskt precis det som hände (i USA) strax före finanskrisen, 2007-2008.
JWS: Hur skulle du rekommendera politikerna att agera i det här läget?
AC: Om vi är överens om att det inte är jättebra att vi är bland de högst belånade länderna i världen, då ska vi nog inte ge rabatt på lån.
AC: Om man hade tagit bort den rabatten när räntan var nära noll hade det inte märkts så mycket i våra plånböcker. Man hade chansen, ett fönster på nästan tio år. Men istället drevs en politik utifrån myten att det är bra att låna pengar och att tillgångar alltid kommer att stiga i värde. Nu har den myten spruckit.
Men har den verkligen det? Enligt Ungdomsbarometern (en årlig, stor ungdomsstudie) menar många ungdomar att det är viktigare för dem att tjäna mycket pengar än att få ligga (!).
JWS: Vad säger det om vår samtid
AC: Det säger rätt mycket. Unga människor upplever en ekonomisk stress.
Vi har omfördelat från de som inte äger - till de som äger
Vad politikerna borde göra, enligt Andreas Cervenka, är att beskatta tillgångar mer än arbete. Det skulle kunna bidra till att ändra incitamenten i samhället och dämpa jakten på snabba cash.
AC: Genom låga skatter och höga räntor har vi omfördelat från de som inte äger till de som äger.
Men, frågar han sedan retoriskt, om man väcker någon mitt i natten och frågar vilka yrken är viktigast i samhället så svarar nog de flesta: sjukvård, skola, polis och militär. Och arbete beskattas fortfarande högt.
Det här är en ödesfråga, menar han.
AC: Vem ska välja att jobba i välfärdsyrkena om det samhälleliga idealet samtidigt är att tjäna mycket pengar?
JWS: Varför driver då inte politikerna den frågan om det skulle kunna leda både till lägre risk för ekonomin och stärka välfärden?
AC: Jag tror att det handlar om att det inte är någon valvinnare. Det är alltid mycket lättare att ta bort skatter än att återinföra dem. I det politiska läge vi befinner oss i nu är det ingen som vill ta den risken, verkar det som.
Tacksamhet är ett bra vaccin mot de farliga känslorna
JVS: I ditt sommarprat, som sändes i Sveriges radio i somras, avslutade du med ordet: tack. Varför?
AC: Mycket av det som går bra i livet beror på att man fått hjälp av andra, eller haft tur. Instinktivt tillskriver man ändå det som går bra i livet sin egen skicklighet. Men om man samtidigt är tacksam är det svårt att vara avundsjuk, girig eller arg på andra. Det är ett bra vaccin mot de farliga känslorna.
Lyssna på Andreas Cervenkas sommarprat som sändes i juli 2023 här.
Titta på fler avsnitt av Unionen spanar här.
"De senaste åren har vi haft många kriser, pandemi, krig, inflation och räntehöjningar. Det har lett till att många arbetstagare för första gången på väldigt länge har fått uppleva en reallönesänkning. Och många bostadsägare har fått se bolåneräntorna stiga i en takt man inte varit med om förut. Det kan kännas tröstlöst. Men inflationsbrasan är på väg att brinna ut.
Inflationsbrasan är på väg att brinna ut!
Räntorna kommer att återgå till mer långsiktigt hållbara nivåer. De kommer inte tillbaka till de rekordlåga nivåer som vi sett de senaste tio åren. Och det är bra. Det ska inte vara gratis att låna pengar. Vi har fått se vad det kan ge för oönskade konsekvenser. Här har både politiken och Riksbanken en läxa att göra.
Som fackförbund kommer vi på Unionen alltid att agera på det sätt som ger våra medlemmar bästa möjliga utfall på sikt, och att det välstånd vi är med och bygger upp kommer alla till del."
