Du är duktig på ditt jobb. Någon ser det. Och så kommer frågan: “Vill du bli chef?”
För många känns det som ett naturligt nästa steg – men också som ett beslut som är svårt att backa ifrån. I det här avsnittet av Jobblivet pratar Nicklas Hermansson med Josefin Akmar, team manager på Toyota Material Handling Sweden, och Unionens Dag Bremberg om varför frågan inte är om du kan bli chef – utan varför du vill bli det.
Att bli tillfrågad om ett chefsjobb tolkas ofta som ett kvitto på att man gjort ett bra jobb. Och det är det ofta också. Men Dag Bremberg på Unionen varnar för att blanda ihop skicklighet i yrkesrollen med vilja att leda människor.
Dag Bremberg, Nicklas Hermansson och Josefin Akmar.
– Det är klassiskt att den som är bäst på jobbet blir chef. Men det är helt andra egenskaper som krävs för att vara en bra chef, säger han.
Chefskap handlar mindre om expertis och mer om relationer, ansvar och att stå stadigt när förväntningarna går åt olika håll. Därför räcker det inte att vara kompetent – du behöver vilja något mer.
Ställ frågan innan någon annan gör det
Innan du svarar ja (eller nej) behöver du stanna upp och vara ärlig mot dig själv. Dag uppmanar blivande chefer att granska sina drivkrafter:
Varför vill jag bli chef?
Är det lönen, titeln eller förväntningarna från omgivningen?
Eller är det viljan att påverka, leda och utveckla människor?
– Att vilja göra mamma stolt eller följa i någons fotspår räcker inte. Du måste verkligen vilja leda, säger Dag.
Just den reflektionen kan vara avgörande för om chefskapet blir hållbart – både för dig och för dem du ska leda.
“Jag ville påverka – framför allt människor”
När Josefin Akmar fick frågan om att bli chef var hon bara 22 år. Hon var långt ifrån säker på att hon var redo, men hon var tydlig med vad som lockade.
– För mig handlade det om möjligheten att påverka verksamheten, men framför allt människor. Jag tycker om att leda och hjälpa andra i den riktning de vill, säger hon.
Det är också den typen av drivkraft som ofta gör skillnad över tid. För när vardagen som chef fylls av svåra samtal, motstånd och beslut du inte själv valt, är det viljan att leda som gör att du orkar stå kvar.
Det är okej att tacka nej
Att fundera över sina drivkrafter kan också leda till insikten att chef inte är rätt väg – just nu eller alls. Och det är inget misslyckande.
– På en schysst arbetsplats ska det vara helt okej att säga att man trivs i sin roll som specialist och inte vill ha personalansvar, säger Dag.
Chefskap är inte nästa steg i alla karriärer. Det är ett annat steg. Och ibland är det mest professionella beslutet att tacka nej.
Ett beslut du ska kunna leva med
Att bli chef förändrar relationer, vardag och ansvar. Därför är det viktigt att beslutet inte bygger på yttre förväntningar, utan på inre motivation.
När du vet varför du vill bli chef – eller varför du inte vill – blir det också lättare att stå för ditt val, oavsett vilket det är.
Lyssna på hela avsnittet för fler resonemang om drivkrafter, chefsrollen och hur du fattar ett beslut som håller över tid.
Vill jag leda människor – även när det är svårt?
Lockas jag av ansvar och påverkan, inte bara titel och lön?
Så håller du som chef ditt team uppdaterat kring AI
Utvecklingen inom AI går snabbt – och du som chef behöver hänga med. För din egen, dina medarbetare och arbetsplatsens skull. Futurions VD Ann-Therese Enarsson föreläser om AI och har sin bild klar: Som ledare behöver man bygga en företagskultur kring AI-kunskap.
Låt AI vara ett regelbundet inslag i dialogen med medarbetarna
För inte särskilt länge sedan var det lätt att människor bokstavligt talat fick en tumme mitt i handen, eller sju fingrar i stället för fem, när man använde AI-verktyg för bildgenerering. Det händer inte längre, eller i alla fall väldigt sällan.
Utvecklingen går rasande snabbt, helt enkelt. Även om allt AI gör inte är hundraprocentigt felfritt och definitivt fortfarande behöver mänsklig kontroll och handpåläggning många gånger sker små steg och förbättringar närmast dagligen i tekniken.
Det ställer också höga krav på den chef som ser AI som en viktig och naturlig del av företagets och/eller teamets utveckling.
AI-lärande är inte en endagskurs – det är en vana
För Ann-Therese Enarsson, tankesmedjan Futurions VD och föreläsare om AI-frågor, är det viktigt att se lärande och kunskapsöverföring om AI som något som pågår successivt och måste införlivas i företaget eller teamets DNA.
Ann-Therese Enarsson
VD på tankesmedjan Futurion
– AI-lärande är inte en endagskurs – det är en vana. En kultur som måste sättas och genomsyra vad man gör varje dag. Jag brukar säga: gör lärande till ett pulserande flöde, inte ett projekt.
Kollaborativt lärande är en nyckel
Enarsson menar att det svåra är just att få in lärandet i nuvarande rutiner och arbetssätt. I arbetslivets vardag ligger redan så många måsten och återkommande uppgifter att det kan bli svårt att addera också bevakning av AI-möjligheter och utbildning kring dem. En lösning är att göra det tillsammans.
– Låt teamen testa AI-verktyg gemensamt och sedan utvärdera vad som funkar I det dagliga arbetet. Ett enkelt sätt att göra det återkommande är att skapa enkla forum för att dela insikter – som till exempel “Tisdagstestet” eller “AI-fikan”.
Som chef är du inte bara beslutsfattare, du är också spanare
Utan omvärldsanalys kan man hamna efter
Som chef handlar det också om att ha tentaklerna ute och blicken på omvärlden och framtiden på ett sätt som medarbetare Kanske inte alltid kan eller hinner med.
– Som chef är du inte bara beslutsfattare, du är också spanare. Blocka tid varje månad för att läsa rapporter, testa nya verktyg och följa AI-trender. Annars hinner verkligheten före. Helst ska man göra det varje vecka, men jag förstår om det inte känns möjligt eller genomförbart för alla. Då är det bättre att börja smått och öka än att inte göra det alls. Det är lite som med gymträning – alla pass som blir av är bra.