Vad är det som gör att vissa team fungerar sömlöst medan andra fastnar i missförstånd och låsningar? I det här avsnittet av Jobblivet berättar ledaren Ann-Charlotte Baudin och Unionens ombudsman Dag Bremberg om beteenden, dynamik och strukturer som lägger grunden för riktigt starka team.
När Ann-Charlotte beskriver ett starkt team återkommer hon till samma sak: tydlighet och energi. ”Vi vet vart vi ska och varför”, säger hon i podden. Team som fungerar har hittat formen för hur de arbetar tillsammans, och de vill vara med och bidra.
Ett starkt team har en gemensam riktning och en tydlig förståelse för varför arbetet är viktigt. När medarbetare vågar vara ärliga, prova nytt och acceptera att ingen är perfekt, uppstår en arbetsmiljö där människor vill bidra.
Tre beteenden återkommer hos team som lyckas: nyfikenhet, ansvarstagande och omtanke. Ann-Charlotte berättar hur hon ofta återkommer till ordet ”snälltolka”, att anta goda avsikter och ställa frågor innan man tolkar in något. Det är en vana som ofta får väldigt positiva effekter.
När chefer sätter samman team är det lätt att välja personer som liknar en själv. Men, som Ann-Charlotte uttrycker det: ”det är olikheterna som skapar dynamik”. En blandning av erfarenheter, åldrar och arbetssätt gör teamet mer robust, inte minst när omvärlden förändras snabbt.
Ett fantastiskt team handlar inte bara om vilka som ingår, utan om hur arbetet organiseras. Tydlighet skapar trygghet, och trygghet skapar prestation.
Team bör tidigt vara överens om vem som ansvarar för vad, hur beslut tas, hur gemensamma mål följs upp och hur feedback ges och tas. När alla vet vad som gäller minskar friktionen, och fler vågar bidra med sina idéer.
Alla team går igenom faser av utveckling och konflikt. Dag kopplar det till FIRO-modellen, som handlar om gruppdynamik, och som visar att friktion är både naturligt och nödvändigt.
Det är först när teamet har tagit sig igenom oenigheter och prövningar som man når verklig samhörighet. När någon ny börjar eller någon slutar börjar processen om – det är en naturlig del av teamets utveckling.
Lyssna på avsnittet för fler exempel på hur du bygger team som vill vara med, bidrar aktivt och står stadigt även när förutsättningar förändras.
Sätt en gemensam riktning och repetera den ofta.
Rekrytera olikheter, inte kopior.
Utgå från drivkrafter snarare än CV.
Skapa en kultur av nyfikenhet och öppenhet.
Snälltolka och ställ följdfrågor.
Se till så att alla har tydliga ansvarsområden och följ upp regelbundet.
Välkomna friktion i grupputvecklingen.
Ge utrymme för egna initiativ och utveckling.
Nästa artikel
Innan hon går in på just utvecklingssamtalet vill Jenny Johansson trycka på vikten av att du som chef gör din egen årsplan.
- Dela upp året med utgångspunkt från utvecklingssamtalet. Planera in lönesamtalet och ytterligare tre till fyra samtal där du och medarbetarna följer upp den planering ni gemensamt gjorde vid utvecklingssamtalet. Det är bättre med samtal lite tätare så ni kan ta tag i eventuella problem innan de hopar sig, säger hon.
Jenny lyfter också vikten av att företaget har en kompetensutvecklingsplan för de närmaste tre till fem åren.
- När det är tydligt vilken kompetens som företaget kan tänkas ha behov av längre fram så är det enklare att planera insatser för kompetensutveckling , både för dig och för medarbetaren.
Med siktlinjen om var företaget vill vara längre fram och årsplanen för samtal och uppföljningar är det dags att planera inför själva utvecklingssamtalet.
Enligt kompetensutvecklingsavtalet, som är en del i kollektivavtalen, har alla medarbetare både har rätt till och även har eget ansvar att kontinuerligt utvecklas i arbetet.
- Inför samtalet är det viktigt att både du och medarbetaren förbereder er på varsin kammare, både vad gäller utveckling men även vad gäller feedback till varandra.
När det är dags för själva samtalet har Jenny några tips:
Lägg samtalet på neutral plats och där ni kan prata ostört.
Utgå gärna ifrån en mall med frågor så att du ställer ungefär samma frågor till alla medarbetare. Frågorna ska vara öppna frågor och ska helst inte gå att besvara med enbart ja eller nej.
Låt medarbetaren prata medan du lyssnar. I prattid har medarbetaren 80% medan du som chef har 20%.
Du som chef gör noteringar. Sammanfatta gärna muntligt då och då under samtalet för att vara säker på att ni har förstått varandra.
Ge feedback till dina medarbetare med syfte att bidra till utveckling. Ge gärna exempel på vad som är bra respektive på vad du ser kan utvecklas.
Lyssna också noga och var nyfiken på den feedback som dina medarbetare ger dig. Den hjälper dig att utvecklas i din roll som chef och ledare. Syftet med feedback är ju att bidra till att mottagaren utvecklas.
Avrunda mötet genom att sammanfatta det ni kommit överens om. Gör också en översiktlig plan för när olika insatser ska ske under året och datum för nästa uppföljningssamtal.
- Egentligen är det hela ganska enkelt, säger Jenny. Ha en plan för vart företaget är på väg och vilka kompetensbehov som finns. Gör en egen bra planering för ditt chefsår, genomför och följ upp efter hand!
