Vad är det som gör att vissa team fungerar sömlöst medan andra fastnar i missförstånd och låsningar? I det här avsnittet av Jobblivet berättar ledaren Ann-Charlotte Baudin och Unionens ombudsman Dag Bremberg om beteenden, dynamik och strukturer som lägger grunden för riktigt starka team.
När Ann-Charlotte beskriver ett starkt team återkommer hon till samma sak: tydlighet och energi. ”Vi vet vart vi ska och varför”, säger hon i podden. Team som fungerar har hittat formen för hur de arbetar tillsammans, och de vill vara med och bidra.
Ett starkt team har en gemensam riktning och en tydlig förståelse för varför arbetet är viktigt. När medarbetare vågar vara ärliga, prova nytt och acceptera att ingen är perfekt, uppstår en arbetsmiljö där människor vill bidra.
Tre beteenden återkommer hos team som lyckas: nyfikenhet, ansvarstagande och omtanke. Ann-Charlotte berättar hur hon ofta återkommer till ordet ”snälltolka”, att anta goda avsikter och ställa frågor innan man tolkar in något. Det är en vana som ofta får väldigt positiva effekter.
När chefer sätter samman team är det lätt att välja personer som liknar en själv. Men, som Ann-Charlotte uttrycker det: ”det är olikheterna som skapar dynamik”. En blandning av erfarenheter, åldrar och arbetssätt gör teamet mer robust, inte minst när omvärlden förändras snabbt.
Ett fantastiskt team handlar inte bara om vilka som ingår, utan om hur arbetet organiseras. Tydlighet skapar trygghet, och trygghet skapar prestation.
Team bör tidigt vara överens om vem som ansvarar för vad, hur beslut tas, hur gemensamma mål följs upp och hur feedback ges och tas. När alla vet vad som gäller minskar friktionen, och fler vågar bidra med sina idéer.
Alla team går igenom faser av utveckling och konflikt. Dag kopplar det till FIRO-modellen, som handlar om gruppdynamik, och som visar att friktion är både naturligt och nödvändigt.
Det är först när teamet har tagit sig igenom oenigheter och prövningar som man når verklig samhörighet. När någon ny börjar eller någon slutar börjar processen om – det är en naturlig del av teamets utveckling.
Lyssna på avsnittet för fler exempel på hur du bygger team som vill vara med, bidrar aktivt och står stadigt även när förutsättningar förändras.
Sätt en gemensam riktning och repetera den ofta.
Rekrytera olikheter, inte kopior.
Utgå från drivkrafter snarare än CV.
Skapa en kultur av nyfikenhet och öppenhet.
Snälltolka och ställ följdfrågor.
Se till så att alla har tydliga ansvarsområden och följ upp regelbundet.
Välkomna friktion i grupputvecklingen.
Ge utrymme för egna initiativ och utveckling.
Nästa artikel
Unionen erbjuder ett antal kurser i ledarskap i nära samarbete med IHM Business School. En av dem handlar om hållbart ledarskap. Men vad är det egentligen? Vi bad Peter Axelsson, från företaget Masarin och lärare på kursen, utveckla sina tankar om hållbart ledarskap;
”Utvecklande ledarskap är mer identifierat än begreppet hållbart ledarskap men har ungefär samma innebörd för mig. Allt ledarskap borde ju vara hållbart.
När jag förklarar begreppet hållbart ledarskap så lyfter jag först förmågan att skapa förutsättningar för min omgivning att utföra vårt uppdrag på kort sikt samtidigt som vi förbättrar hur vi arbetar på längre sikt.
Därefter beskriver jag hur viktigt det är att säkerställa att individernas mänskliga basbehov tillgodoses. Generellt handlar det mycket om balans – att jag får jobba med saker jag trivs med, att jag gör nytta och att jag är i ett sammanhang som utvecklar mig.
På Masarin Consulting arbetar Peter med individer och grupper med en ambition att bidra till både höjd produktivitet och ökat välmående.
Om det här inte tillgodoses så skapar det stress för många. Stress skapas alltså inte bara av att ha för mycket att göra. Det uppstår också för många när inte sammanhanget hänger ihop och när syftet och nyttan saknas.
Människor som inte har lärt känns sig själva, reagerar på olika saker utan att egentligen förstå varför. Och jag tror på att världen blir lite bättre genom att människor lär känna mer om sig själva.”
”Du som chef har arbetsmiljöansvar! Att ta in personal, slita ut dem och skicka ut dem som avfall är inte hållbart.
Jag möter ibland företagskulturer som skulle behöva förstå mer om hållbart ledarskap. Den ena sliter ut sin personal utan att egentligen vara medvetna om att man kan göra på något annat sätt. Den andra företagskulten är mer cynisk med synsättet att det går att tjäna pengar på att kortsiktigt slita ut sin personal och ersätta dem.
Men jag tror att de allra flesta helt enkelt är omedvetna om hur man kan vara hållbar i sitt ledarskap och sin företagskultur och kanske känner en frustration när man märker att ledarskapet inte riktigt är hållbart. ”
”Min övertygelse är att ett hållbart ledarskap verkligen behöver en god dos självkännedom för att förstå hur jag kan hjälpa mig själv och mina medarbetare med inslag av negativ stress.
Begreppet psykologiskt kapital är intressant och centralt i arbetet för att stärka förmågan att hantera stress. Man talar här om HERO som är en akronym och står för Hope, Efficacy, Resilience, och Optimism. Det representerar fyra viktiga psykologiska och emotionella dimensioner som är kopplade till en persons förmåga att hantera utmaningar och svårigheter i livet.
Att odla hopp, effektivitet, motståndskraft och optimism kan vara en viktig del av att främja en sund och positiv livsstil och något som också bidrar till ett hållbart ledarskap. ”
Kursen "Hållbart ledarskap" ingår i Unionens skräddarsydda kursutbud som sker i samarbete med IHM Business School. Nästa tillfälle för kursen är XXXX
Text: Cecilia Björk
Psykologiskt kapital är en mental resurs som hjälper oss att må, fungera och prestera väl i livet. Det är ett koncept som omfattar fyra positiva personlighetsvariabler som förkortas HERO och står för Hope, Efficacy, Resilience, och Optimism:
Hope (Hopp): Hopp handlar om att tro på att saker går bra. Människor med hög hopp tenderar att ha en positiv syn på livet och kan bättre hantera stress och svårigheter. De tror att deras ansträngningar kommer att leda till framgång och att problem kan övervinnas.
Efficacy (Efficacy): Efficacy, eller effektivitet på svenska, är tron på ens egen förmåga att utföra uppgifter och uppnå mål. När människor har hög effektivitet, känner de sig kompetenta och kapabla att hantera olika situationer. Detta stärker deras självförtroende och deras förmåga att lösa problem.
Resilience (Resilience): Resilience, eller motståndskraft på svenska, är förmågan att återhämta sig från motgångar och svårigheter. Resilienta människor kan anpassa sig till förändringar, hantera stress och komma igen efter misslyckanden. De ser motgångar som tillfälliga hinder snarare än oöverkomliga hinder.
Optimism (Optimism): Optimism handlar om att ha en positiv syn på framtiden och att se det positiva i olika situationer. Optimistiska människor tror att saker kommer att ordna sig och att det finns möjligheter även i svåra tider. Denna positiva attityd kan hjälpa dem att hantera stress och hantera utmaningar på ett mer konstruktivt sätt.
