En pappa som behövde stanna hemma för vab blev av med jobbet. Chefen hade då redan uppmanat honom att lämna vabbandet åt sin sambo. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för missgynnande av föräldraledig.
Bli medlem här!
Småbarnspappan hade nyligen blivit anställd på ett företag inom e-handel med byggvaror, som Unionens medlemstidning Kollega rapporterar om. Anställningen inleddes med en tids provanställning.
Mannen hade redan från början förvarnat om att han skulle behöva ta ledigt för barnets inskolning på förskolan, vilket inledningsvis accepterades av chefen. Men när det var dags uppmanades pappan att låta sin sambo sköta inskolningen.
När barnet en tid senare blev sjukt och mannen anmälde vab, vård av sjukt barn, blev han uppringd av en chef på bolaget som meddelade att hans anställning skulle upphöra omedelbart om han inte genast inställde sig på jobbet.
Chefen förklarade att bolaget krävde hundraprocentig närvaro på arbetsplatsen och att det var upp till övriga familjemedlemmar att sköta vård av barn, rapporterar Kollega.
En provanställning omfattas inte av samma anställningsskydd som en tillsvidareanställning . En anställning kan inledas med upp till sex månaders provanställning och under den tiden kan anställningen sägas upp utan förhandling eller något angivet skäl.
Men det är alltid olagligt att missgynna en anställd på grund av föräldraledighet eller vård av sjukt barn (vab).
Unionens jurister konstaterar att den avbrutna provanställningen i det här fallet har haft ett samband med mannens frånvaro för vård av barn och att han missgynnats på ett sätt som strider mot föräldraledighetslagen.
Därför kräver nu Unionen att företaget ska betala ett skadestånd till småbarnspappan, ersätta honom för utebliven lön samt betala ett allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
Nästa artikel
En musikproducent skapade låtar på fritiden som blev succé och drog in miljoner – men fick noll i ersättning eftersom han pressats att skriva på ett avtal där arbetsgivaren tog allt. Nu stämmer Unionen bolaget och kräver 50/50-delning, då avtalet är oskäligt och faktiskt kan ändras i efterhand.
En anställd på ett svenskt ljudproduktionsbolag fick i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik – som ett sidoprojekt utanför sina ordinarie arbetsuppgifter. Han skapade inte mindre än 101 verk, i huvudsak på fritiden och med egen utrustning.
Musiken gjorde storsuccé och har streamats över 100 miljoner gånger på Spotify, Amazon och andra plattformar och hade till slutet av 2025 dragit in drygt 2,7 miljoner kronor. Trots det fick producenten inte en krona utöver sin vanliga lön.
Han hade nämligen skrivit på ett avtal där 100 procent av intäkterna gick till arbetsgivaren – något han uppger att han accepterade eftersom arbetsgivaren krävde det av honom. När producenten sade upp sig från bolaget, två år senare, fortsatte intäkterna att gå till arbetsgivaren.
Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att intäkterna delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, förklarar för Unionens medlemstidning Kollega:
– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete.
Så var det inte här. Karl Hägg betonar att musiken också i huvudsak skapades på fritiden med privat utrustning. Dessutom befann sig producenten i en tydlig beroendeställning när avtalet skrevs.
I sin stämningsansökan hänvisar Hägg till regler i avtalslagen och upphovsrättslagen som möjliggör att oskäliga avtal kan ändras i efterhand.
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg till Kollega.
På senare tid har också tillkommit nya regler kring upphovsrätt som ska skydda artister och andra kreatörer just när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.
En dom i Arbetsdomstolen kan enligt Hägg få principiell betydelse för anställda i kreativa yrken som skrivit under obalanserade avtal.
