En pappa som behövde stanna hemma för vab blev av med jobbet. Chefen hade då redan uppmanat honom att lämna vabbandet åt sin sambo. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för missgynnande av föräldraledig.
Bli medlem här!
Småbarnspappan hade nyligen blivit anställd på ett företag inom e-handel med byggvaror, som Unionens medlemstidning Kollega rapporterar om. Anställningen inleddes med en tids provanställning.
Mannen hade redan från början förvarnat om att han skulle behöva ta ledigt för barnets inskolning på förskolan, vilket inledningsvis accepterades av chefen. Men när det var dags uppmanades pappan att låta sin sambo sköta inskolningen.
När barnet en tid senare blev sjukt och mannen anmälde vab, vård av sjukt barn, blev han uppringd av en chef på bolaget som meddelade att hans anställning skulle upphöra omedelbart om han inte genast inställde sig på jobbet.
Chefen förklarade att bolaget krävde hundraprocentig närvaro på arbetsplatsen och att det var upp till övriga familjemedlemmar att sköta vård av barn, rapporterar Kollega.
En provanställning omfattas inte av samma anställningsskydd som en tillsvidareanställning . En anställning kan inledas med upp till sex månaders provanställning och under den tiden kan anställningen sägas upp utan förhandling eller något angivet skäl.
Men det är alltid olagligt att missgynna en anställd på grund av föräldraledighet eller vård av sjukt barn (vab).
Unionens jurister konstaterar att den avbrutna provanställningen i det här fallet har haft ett samband med mannens frånvaro för vård av barn och att han missgynnats på ett sätt som strider mot föräldraledighetslagen.
Därför kräver nu Unionen att företaget ska betala ett skadestånd till småbarnspappan, ersätta honom för utebliven lön samt betala ett allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
Nästa artikel
Enligt myndigheten Tillväxtanalys nådde antalet konkurser en historisk topp under 2024 – den högsta nivån sedan 1998 – och under 2025 höll sig siffrorna fortsatt på en hög nivå. Det avspeglades tydligt i Unionens verksamhet: under året begärde förbundet sammanlagt 89 företag i konkurs, ett nödvändigt steg för att den statliga lönegarantin ska kunna aktiveras.
– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen till medlemstidningen Kollega.
Under fjolåret tog Unionens förbundsjurister emot 508 nya arbetsrättsliga ärenden – tvister som rör exempelvis lön, uppsägningar och avsked .
Sammantaget fick medlemmarna 38 miljoner kronor i ersättning efter förhandlingar och domstolsprocesser. Därutöver bistod förbundets jurister med bedömningar i 173 försäkringsrättsliga ärenden som rörde arbetsskador och a-kassa , vilket gav medlemmarna ytterligare fyra miljoner kronor i ersättning.
Varje år företräder Unionen också ett mindre antal medlemmar som hamnar i den omvända situationen: de stäms av sin arbetsgivare och krävs på skadestånd. Bakom sådana tvister ligger ofta påståenden om brott mot lojalitetsplikten – att en anställd ska ha röjt företagshemligheter, brutit mot en konkurrensklausul eller startat ett konkurrerande företag. Konsekvenserna kan bli kännbara.
Under förra året jämkades krav på sammanlagt cirka 30 miljoner kronor, det vill säga höga belopp som arbetsgivare krävt men som till slut inte fastställdes i den storleken.
– Att röja företagshemligheter eller bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan till Kollega.
Avskedad efter 37 år - på grund av ett mejl
Dom: Uppsägning ogiltig - larmade om sexköp och droger
Skrolla nedåt för att läsa fler berättelser om hur medlemmar fått stöd i olika arbetsrättsliga prövningar.
