Det är fantastiskt med personer som skapar god stämning på jobbet, men det är inte gratis. Någon betalar med sin egen energi, sitt fokus och kanske sin karriär. Och den "någon" är ofta en kvinna. Här är fällorna att se upp för, och strategierna för att ta sig ur dem.
Du har säkert sett det: kollegan som beställer lunch, skriver protokoll, fixar tårta – och dessutom märker när någon verkar nere. Lyssnar i kafferummet och fångar upp konflikter innan chefen ens märkt att något är fel. Kollegan som håller ihop gruppen. Den som får det att kännas lite bättre. Den som så ofta är kvinna.
– Det handlar om att vi skolas in i detta från ung ålder. För det är ju inte bara på jobbet kvinnor är mer omhändertagande, utan även hemma – om jag får generalisera, säger Unionens förste vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Det kallas ibland för osynligt arbete. Och det handlar inte bara om att rodda praktiska grejer, utan även om att ta ansvar för stämningen. Att se, känna av och justera. Men även om det känns självklart så kostar det energi.
– Problemet är att dessa insatser sällan lönar sig i form av högre lön, chefstitel eller snabbare kliv i karriären.
Osynligt arbete är allt det där som "bara sker". Att någon skriver ut papper, tar anteckningar, hälsar nya välkomna, rensar i konflikter och lyssnar när det känns tungt – det är relationsarbete. Känsloarbete. Och uppgifterna är inte jämnt fördelade. Enligt Make Equal lägger kvinnor i snitt 200 timmar per år på den här typen av jobb. Det motsvarar fem arbetsveckor, för något som alltså inte syns på lönespecen. Inte i målen. Och inte i befordringsprocessen.
Och nej, det här är inte bara ett personlighetsdrag, det är ett mönster. Kvinnor får oftare frågan om att ta ansvar för gruppens välmående. Och vi säger oftare ja. Inte för att vi är snällare, utan för att vi är socialt skolade att vara snälla. Att vara de som fångar upp, ställer upp och håller ihop. Men i längden är det inte hållbart. För medan män får fokusera på resultat, förväntas kvinnor skapa förutsättningar för andras resultat.
– Det är en sak att göra det för att man känner för att visa lite extra vänlighet, men det är en annan sak när andra förväntar sig det av dig, när det blir ett milt tvång, säger Victoria Kirchhoff.
Så hur gör du för att inte hamna i den här rollen, med risk för att bli stämningsutbränd? Vi ger dig tipsen.
Det handlar inte om att sluta bry sig, utan om att inte bära ansvaret för stämningen på kontoret. Här är sex strategier för att värna din energi och ditt fokus utan att för den skull bli "hon som inte vill fika längre.”
”Kan du prata med Lisa, hon verkar ledsen?” Nej, du behöver inte alltid vara den som löser upp knutarna. Säg nej utan att förklara dig. Andras mående är viktigt, men det är inte alltid ditt jobb att ta hand om det.
”Det här är något vi måste dela på.” Gör det till en fråga om rättvisa, inte om vilja. Då slipper du försvarsställning och lyfter diskussionen från individ till struktur.
Det du gör för stämningen är viktigt, så varför är det inte formellt erkänt? Prata med din chef: Vad förväntas av dig och varför? Att tydliggöra ditt faktiska jobb gör det lättare att säga nej till det du inte är anställd för.
Om du alltid fångar upp tystnaden, medlar mellan kollegor eller märker när någon behöver en kram, så kanske det är dags att... inte göra det. Låt det skava lite. Först då blir det tydligt att något (eller någon) saknas.
Inför rullande ansvar för praktiska saker och stämningsstärkande insatser. Välkomstkommitté? Fikaansvar? Varannan herrarnas gäller även här. Det må vara mindre viktigt än budgetarbetet, men ska ändå fördelas lika.
Om du alltid är den som ska "känna av", "ta snacket" eller ”lugna gruppen” och ingen annan någonsin lyfter det då är det inte bara en roll. Det är strukturellt. Och går det inte att förändra, så kan det vara dags att dra vidare. Du ska inte bränna ut dig på att vara mjukvaran i en hård arbetsmiljö.
Så nästa gång någon säger ”Du är så bra på det här”, fundera på om det faktiskt är en komplimang eller ett sätt att lasta över ansvaret för arbetsplatsens sociala välmående. Det är okej att bry sig. Men det är också okej att säga ”Inte idag.”
Nästa artikel
Ett vanligt nyårslöfte är att börja leva mer hälsosamt, att stressa mindre på jobbet, röra på sig mer och äta nyttigare. Och det är ju inte som att vi inte vet hur man gör. Nej, de flesta av oss vet mycket väl hur man uttalar orden ”nej tack” när det bjuds på bullar till trefikat, förstår varför vi inte ska dubbelboka möten och hur man bryter stillasittandet genom att ta en promenad. Och ändå…
– Vi har alla en idealbild av en hälsosam människa, men ibland kanske vi behöver ifrågasätta bilden. Är detta något jag försöker uppnå för att man borde eller för att jag faktiskt vill?, säger Anders Rosengren, läkare och professor vid Göteborgs universitet, som också ligger också bakom Livsstilsverktyget med enkla tips på hur du förbättrar din fysiska som mentala hälsa.
Ja, det finns ständigt nya hälsotrender som sprids på sociala medier, som underblåser känslan av att du borde bli en bättre människa. Är det inte slow running så är det yoga eller en revolutionerande diet. Du borde också lära dig djupjobba för ökat fokus och öka din självmedkänsla på jobbet – allt för minskad stress och ökad framgång.
– Men istället för att hoppa på alla tåg behöver du fundera på vad som är viktigt i ditt liv. Vad kan du förändra för att lättare hantera din vardag? För i slutet av dagen är det vad hälsa handlar om.
Ja, när vi pratar om hälsa tänker vi lätt på mål som att bli smalare eller leva längre.
– Men egentligen handlar det om att hantera tillvaron här och nu. Att sova bättre för att känna sig piggare och lättare hantera stress.
För att lyckas behöver du hitta ditt varför, ditt why, tipsar Anders Rosengren.
– Att bara säga att du ska gå 10 000 steg om dagen fungerar sällan. Varför vill du röra dig mer? Kanske för att bli mer fokuserad, släppa vardagsproblem eller få fler år med familjen, det är en betydligt bättre motivation.
I sin nya bok ”En oväntad glänta – tankar om hälsa och existens” skriver han om ytterligare en sak som brukar gå snett när vi strävar efter ett mer hälsosamt liv.
– Vi försöker ofta göra stora, radikala livsstilsförändringar med ett ganska oförändrat mindset, vilket är dömt att misslyckas. Ändra istället inställning, låt hälsa bli något roligt och lustfyllt som du mår bra av i stunden – och addera sedan hälsosamma mikrovanor, säger han.
Det här med mikrovanor är viktigt, för många faller på sin orealistiska optimism, tänker att ”jag ska träna fem dagar i veckan”, och tar inte höjd för att vi även blir förkylda eller måste gå på utvecklingssamtal i skolan.
Kan du ge exempel på bra mikrovanor?
– Förut brukade man säga att du behövde träna i 30 minuter och riktigt få upp flåset för att få hälsoeffekter. Nya, hoppfulla studier visar att regelbundna pauser med några få minuters rörelse kan sammanlagt ge lika god effekt som längre träningspass. Du kan alltså springa upp och ner för en trappa, jogga lite på stället eller resa dig från stolen 30 gånger.
– Du kan också konvertera ett möte om dagen till ett telefonmöte, där du promenerar samtidigt.
En annan typiskt bra mikrovana är att faktiskt njuta av maten du äter.
– Om du kastar i dig mat är det lätt hänt att du överäter. Om du istället tar dig tid att uppmärksamma maten så njuter du mer samtidigt som du ofta äter långsammare, får en skönare mättnad och blir mer tillfredsställd av mindre.
För att minska stressen är det bra att ha den existentiella dimensionen med sig in i dagen.
– Ta för vana att på väg till jobbet stanna upp och zooma in en liten detalj. Det kan vara en liten blomma eller en knotig björk. Det får dig att vidga blicken, bryta ditt tunnelseende och inse att du är en liten del av något större. De problem du har just nu, med en krånglig kollega eller ett inställt möte, kanske inte är hela världen.
Rent teoretiskt är många av oss bra på hälsa. Vi vet att det är bättre att äta morötter än chips, bättre att få i sig solljus än skärmljus, och så vidare. Ändå är det så svårt att ändra vanor. Här är fyra steg som brukar leda till goda resultat.
