Efter att tingsrätten ogiltigförklarat uppsägningen av en kvinnlig anställd som larmat om sexköp, droger och brottslighet - valde bolaget att ignorera domen. Därför stämmer Unionen nu kapitalförvaltningsbolaget på nytt.
Det var efter att hon larmat om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare brott som kvinnan plötsligt sades upp från kapitalförvaltningsbolaget i Stockholm, 2023.
Inte en giltig orsak till uppsägning , menade Unionens förbundsjurister, som drev ärendet till tingsrätten. De fick medhåll av rättens domare som förklarade uppsägningen ogiltig. Kapitalförvaltningsbolaget rättade sig dock inte efter domen.
Därför stämmer Unionen bolaget på nytt.
Den här gången gäller det utebliven lön, tjänstepension, semesterersättning och andra förmåner som kvinnan enligt tingsrättens dom haft rätt till under hela perioden.
Totalt handlar det om drygt två miljoner kronor.
– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger kvinnan till Unionens medlemstidning Kollega, som också rapporterat om fallen.
Nu hoppas hon att den nya stämningen ska sätta punkt för flera år av konflikt – och att arbetsgivaren till slut tvingas följa domen.
Nästa artikel
En musikproducent skapade låtar på fritiden som blev succé och drog in miljoner – men fick noll i ersättning eftersom han pressats att skriva på ett avtal där arbetsgivaren tog allt. Nu stämmer Unionen bolaget och kräver 50/50-delning, då avtalet är oskäligt och faktiskt kan ändras i efterhand.
En anställd på ett svenskt ljudproduktionsbolag fick i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik – som ett sidoprojekt utanför sina ordinarie arbetsuppgifter. Han skapade inte mindre än 101 verk, i huvudsak på fritiden och med egen utrustning.
Musiken gjorde storsuccé och har streamats över 100 miljoner gånger på Spotify, Amazon och andra plattformar och hade till slutet av 2025 dragit in drygt 2,7 miljoner kronor. Trots det fick producenten inte en krona utöver sin vanliga lön.
Han hade nämligen skrivit på ett avtal där 100 procent av intäkterna gick till arbetsgivaren – något han uppger att han accepterade eftersom arbetsgivaren krävde det av honom. När producenten sade upp sig från bolaget, två år senare, fortsatte intäkterna att gå till arbetsgivaren.
Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att intäkterna delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, förklarar för Unionens medlemstidning Kollega:
– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete.
Så var det inte här. Karl Hägg betonar att musiken också i huvudsak skapades på fritiden med privat utrustning. Dessutom befann sig producenten i en tydlig beroendeställning när avtalet skrevs.
I sin stämningsansökan hänvisar Hägg till regler i avtalslagen och upphovsrättslagen som möjliggör att oskäliga avtal kan ändras i efterhand.
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg till Kollega.
På senare tid har också tillkommit nya regler kring upphovsrätt som ska skydda artister och andra kreatörer just när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.
En dom i Arbetsdomstolen kan enligt Hägg få principiell betydelse för anställda i kreativa yrken som skrivit under obalanserade avtal.
