Arbetsgivaren drog på semester och lämnade den nyanställda - utelåst från jobbet. På insidan dog växterna han var anställd för att sköta. När arbetsgivaren kom tillbaka blev han av med jobbet. Nu stämmer Unionen företaget och kräver att avskedandet ogiltigförklaras.
Bli medlem!
En medlem, som vi här kallar Robert, anställdes strax före sommaren för att hantera växter på ett odlingsföretag någonstans i södra Sverige.
Växterna krävde ett visst slags kylanläggningar, som dock krånglat under försommaren. De gamla kylarna hade skickats iväg och det hade ännu inte levererats några nya. Problemet var känt i ledningen.
I mitten av juni drog företagsledningen på semester, fast det fortfarande inte fanns några fungerande kylanläggningar på plats. Strax därpå började växterna bli dåliga och inför midsommar hade flera gett upp helt. Roberts arbetsledare rapporterade det till ledningen, men inga åtgärder vidtogs.
Strax efter midsommarhelgen gick Robert till jobbet, men dörren var låst.
Den enda som inte gått på semester än, utöver Robert, var hans arbetsledare - som tydligen stannat hemma i protest mot att inte ha fått ut sin juni-lön. Roberts lön var också sen. Och inte kom han in på jobbet.
Först i början av juli kom företagsledarna tillbaka från sina semesterresor – och meddelade då Robert att han ”kunde gå” eftersom växterna, som han ansvarat för, dött.
Filip Vujcic är förbundsjurist på Unionen och den som nu driver Roberts ärende i tingsrätten, då Robert är medlem i Unionen.
Så här gick det till: När Robert fått veta att han inte var välkommen tillbaka till jobbet ringde han till Unionens fackliga rådgivning för att få stöd och råd. Där insåg den rådgivare som tog emot samtalet direkt vad det handlade om och agerade snabbt
- Man har bara två veckor på sig för att ogiltigförklara ett felaktigt avskedande, så det är viktigt att det ageras snabbt, förklarar Filip Vujcic.
Ärendet skickades från rådgivningen till en regional ombudsman som i sin tur kunde kalla arbetsgivarna till förhandling . När ombudsmannen inte fick något svar skickades ärendet vidare till Unionens juridiska enhet – och hamnade på Filip Vujcics bord.
Hur agerade du när ärendet hamnade på ditt bord?
- Först tog jag del av den utredning som redan fanns och fick en bild av hur avskedandet gått till. Redan där kunde jag konstatera att arbetsgivaren lagt skulden på vår medlem för problemet med kylanläggningarna.
Filip Vujcic konstaterar att verksamheten i fråga var beroende av fungerande kylanläggningar och tycker det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren valde att åka i väg på semester fast de uppmärksammats på att några nya kylar inte anlänt. De bara lämnade allt och drog.
Kunde Robert ha agerat på något annat sätt?
- Nej, jag kan inte se att han skulle ha agerat på något annat sätt. Han anställdes just inför sommaren och ställdes under en arbetsledare som gjorde sig otillgänglig. Robert stod till arbetsgivarens förfogande men han fick inte tillgång till arbetet. Att växterna dog var inte Roberts fel.
Därför stämmer Unionen nu företaget på förfallen lön, inklusive semesterersättning , för den tid Robert inte fått sin lön och även stått utan anställning och ända fram till huvudförhandling och det att dom avkunnas i tingsrätten.
- Jag yrkar på att avskedandet är ogiltigt, därmed kommer Robert anses vara anställd ännu om tingsrätten går på vår linje.
Dessutom kräver Unionen ett allmänt skadestånd på 190 000 kr för brott mot avskedandeparagrafen i LAS samt att arbetsgivaren betalar 30 000 kr i skadestånd för formaliabrott, då avskedandet bland annat inte levererades skriftligen.
Tingsrätten gav Unionen rätt och har nu dömt företaget att betala 200 000 kronor i skadestånd samt utebliven lön till Unionen-medlemmen.
Nästa artikel
En HR-anställd vid ett stort hamnföretag i Göteborg blev av med jobbet efter att ha underkänts i en säkerhetsprövning – utan att få veta varför. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen , som Unionens medlemstidning Kollega rapporterat om.
Kvinnan anställdes för två år sedan i en tjänst som inte var säkerhetsklassad. I våras beslutade företaget att samtliga tjänstemän skulle prövas, även de tjänster som inte varit säkerhetsklassade tidigare. Ett externt företag anlitades för intervjuerna.
– Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju, säger hon till Kollega.
På sin första semesterdag fick hon ett kort samtal från HR-chefen.
– HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.” Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte.
Vid mötet blev hon omedelbart avstängd från arbetsplatsen, med enda motivering: att hon inte klarat prövningen.
– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig.
Unionen kräver att avskedandet ogiltigförklaras och yrkar 190 000 kronor i skadestånd.
– Arbetsgivaren har fattat beslut om både prövningen och att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis måste de redogöra för skälen, men det har inte skett, säger Unionens jurist Annika Melin Koeppel.
Hon menar att kvinnan befinner sig i en ”Kafka-lik” situation:
– Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.
Företaget kommenterar inte enskilda personalärenden, men skriver till Kollega att man alltid följer lagstiftningen och har förtroende för rättsprocessen.
Antalet säkerhetsprövningar har ökat kraftigt. En statlig utredning från förra året föreslår tydligare regler och möjlighet till överklagan, i syfte att stärka rättssäkerheten.
Där föreslås bland annat att säkerhetsprövningsbeslut ska vara skriftliga och då beslutet blir till den prövades nackdel ska det motiveras (dock med möjlighet till undantag i allvarliga fall). Motiveringskravet bör leda till ökad rättssäkerhet för de prövade.
