På Mercell var det faktiskt HR som tog initiativet till en fackklubb. Genom att uppmuntra de anställda att organisera sig har företaget fått en ny samtalspartner – någon som kan lyfta de anställdas frågor innan de vuxit till riktiga problem.
Sandra Malgerud, HR, och Hege Gardi, klubbordförande på Mercell.
FOTO: PETER KNUTSON
”Åh, vad nice! Kan ni inte komma hit och berätta om hur man startar en fackklubb också.”
Det var Sandra Malgeruds reaktion, HR-ansvarig för Mercell i Sverige, Finland och de baltiska länderna, när Unionen ringde och frågade om de fick arrangera en ”fika med facket” på företaget.
– Tidigare jobbade jag på ett stort resebolag där man hade en etablerad
klubb
, så jag har sett hur bra det är när
klubb
och företag samarbetar. Och här har vi pratat en del om hur svårt det är med kommunikation – det är lätt att människor känner sig förbisedda eller felinformerade.
Hon säger att hon flera gånger sedan hon tillträdde i augusti förra året har önskat att det funnits en fackklubb att bolla idéer med.
– Hur kan den här förändringen kommuniceras på ett bra sätt, så att det landar väl ur ett medarbetarperspektiv? Det är också lättare att förhandla med en
klubb
som finns på plats och känner vardagen här, än med facket regionalt.
HR tog initiativ till fackklubb på techbolaget Mercell
Initiativet föll väl ut. I slutet av 2025 bildades en fackklubb på Mercell, där Hege Gardi, som jobbar som customer success manager, valdes till
ordförande
.
– Som småbarnsmorsa var det kanske inte ett helt genomtänkt beslut att räcka upp handen och visa intresse, haha. Men jag kände att här har vi en möjlighet att vara med och påverka vår egen arbetsplats, säger Hege.
Eftersom hon inte har varit fackligt engagerad tidigare säger hon att det känns lite läskigt att anta uppgiften:
– Jag gillar att vara bra på saker, men har inte all kunskap här. Därför har jag och de andra i styrelsen nu anmält oss till Unionens utbildningar för att lära oss, bland annat ska vi gå en kurs i förhandlingsteknik. Tidigare har jag mest förhandlat med min tonåring om läggtider.
– Vi i styrelsen har också kommit överens om att turas om att förhandla, så att det inte blir så personberoende, utifall någon vabbar eller är på semester, säger Hege.
Fackklubb ger anställda inflytande och trygg kanal
Vad kommer att vara viktiga frågor för er?
– Exempelvis är många måna om att få behålla möjligheten att jobba på distans, säger Hege.
Båda lyfter att medarbetare ibland vill kunna ta upp funderingar och problem med någon annan än sin chef eller HR.
– Jag kommer från företag i
privat sektor
där det varken funnits
kollektivavtal
eller
klubb
. Flera gånger har det varit tydligt att HR inte nödvändigtvis jobbar för dig som anställd, utan för företaget. Det är en anledning till att jag engagerat mig. Kan man lyfta saker anonymt, via klubben som tar frågan vidare, blir man inte lika utelämnad, säger Hege och tillägger:
– Samtidigt känns det tryggt att jobba på ett företag som är pro-fackligt, så att man inte hamnar i onåd för att man engagerar sig. Förra veckan var vår personaldirektör här, och även hon såg fram emot att utbyta erfarenheter.
Samarbete mellan fack och HR bra för såväl arbetsmiljö som varumärke
Vi ses på Mercells kontor i centrala Stockholm. Det är fredag eftermiddag och stämningen är på topp. Mercell är ett techbolag som skapar en digital plattform för upphandling och anbud och är verksamt i flera europeiska länder.
– Mellan 2019 till 2021 köpte man upp ett dryga tiotal bolag, vilket såklart är en utmaning. Det handlar om alltifrån att få plattformarna att bli en till att skapa en gemensam företagskultur, säger Sandra.
– Det är hög förändringstakt här, man lär sig nya saker varje vecka, vilket jag älskar. Men som det är också viktigt med en bra work-life balance. Det kan vara värt att påminna företaget om det ibland, så att folk stannar, säger Hege.
Sandra säger att det är ytterligare en fördel med att ha en
klubb
på plats.
– Genom klubben kan jag få information om vad som är viktigt för dem som jobbar här, så att vi vet vad vi ska prioritera för att vara en attraktiv arbetsgivare.
Hon hoppas att klubben vågar vara tydlig med problem som seglar upp, men också lyfter det som fungerar bra.
– Det är viktigt i en bransch där det kan vara svårt att rekrytera. Om det vi kommunicerar utåt också stämmer med hur det faktiskt är att jobba här stärker det vårt varvarumärke som arbetsgivare, säger Sandra.
Hege säger att de i grunden vill samma sak.
– Vi vill att det ska gå bra för Mercell och att det här ska vara en bra arbetsplats. Ibland har vi olika åsikter om hur man bäst tar sig dit, men genom att diskutera tillsammans tror jag att vi kan komma fram till ännu bättre lösningar, säger Hege.
Ägarna drog in löneökningen – då sa facket "tough luck”
De amerikanska ägarna tyckte inte personalen hade presterat tillräckligt bra, och sa därför nej till löneökningar. Då plockade klubben fram kollektivavtalet och sa "tough luck, så gör vi inte i Sverige."
FOTO: MALIN GRÖNBORG
För något år sedan fick översättnings- och språkteknikföretaget Semantix nya amerikanska ägare. 2023 var de inte nöjda med hur företaget hade presterat, och meddelade därför att det inte skulle bli några löneökningar. Alls. Noll kronor.
– Vi i klubben fick då förklara att tough luck, i Sverige kan man inte göra så. Våra medlemmar får 4,1 procent och inte ett öre mindre – helt enligt
märket
. Vi fick det tack vare vårt
kollektivavtal
, medan våra kollegor i både Norge, Danmark och Finland blev utan. De som jobbar på företaget här i Sverige men inte är medlemmar i Unionen fick viss löneökning men inte ens i närheten av
märket
, andra blev helt nollade, eftersom löneavtalet bara gäller Unionens medlemmar, säger David Karlsson, klubbordförande på Semantix.
Inte heller 2024 fick kollegorna i övriga Norden något lönepåslag – men i Sverige var det ingen diskussion.
– Företaget förstod att vårt
löneavtal
gäller.
David Karlsson konstaterar att sedan dess har fler förstått vikten av att vara med i facket. Nu är 82 procent av alla deras anställda medlemmar.
– Det här är väl sådana gånger det blir tydligt för folk vad facket gör, och vad
kollektivavtal
är bra för, säger David Karlsson.
Kan inte dra tillbaka godispåsen man lockat med
I tech-branschen pågår det sedan något år tillbaka diskussioner om kollektivavtalens vara eller icke vara. Hösten 2023 meddelade Klarna till slut att de tecknar
kollektivavtal
. Spotify med flera ställer sig fortfarande tveksamma. Bolagen hävdar ofta att de redan har så bra förmåner för sina anställda. Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att Semantix är ett utmärkt exempel på varför
kollektivavtal
är en bra trygghet att ha – även när företaget lovat dig guld och gröna skogar.
FOTO: PETER JÖNSSON
– Ska man koka ner det så är skillnaden mellan att ha och inte ha ett
kollektivavtal
att förmåner inte är upp till arbetsgivarens välvilja, säger Martin Wästfelt.
Med ett
kollektivavtal
kan företaget alltså inte plötsligt ändra sig, och dra tillbaka godispåsen man lockat med.
– Det som är avtalat gäller. Utan
kollektivavtal
kan förmåner däremot dras in.
En löneökning kan vara en sådan förmån, tjänstepension är en annan.
– Många arbetsgivare tecknar frivilligt tjänstepensionen för sina anställda, men ibland får företag ekonomiska problem och har inte råd att fortsätta betala premien. I det läget är du som individ skyddad om företaget har
kollektivavtal
. Då finns det ett gemensamt system som gör att du ändå får pengar till tjänstepensionen.
Kollektivavtalet, bra även för dig med hög lön
Många anställda på de här techbolagen har relativt höga löner, och det sägs ju ibland att
kollektivavtal
främst är bra för personer med låga löner. Stämmer det?
– Nej. För den med en svag ställning är avtalet kanske viktigare eftersom kollektivavtalet sätter en gräns för hur låga löner arbetsgivare får betala. Men det är en bottenplatta och ett skydd. Däremot finns det inget tak för hur höga löner eller bra förmåner företaget får ge sina anställda.
Handlar om rätten att bli schysst behandlad
Martin Wästfelt tillägger att kollektivavtalet även handlar om rätten att bli behandlad på ett schysst och rättvist sätt – något som kanske blir viktigare i en värld där arbetsgivare som Klarna och Tesla testar gränserna.
– Det är lätt hänt att vi tar det för givet här i Sverige eftersom nio av tio svenskar har
kollektivavtal
, men jag tror att det börjar gå upp för folk att utan
kollektivavtal
kan arbetsgivare göra som exempelvis Klarna gjorde när de skickade ut en förinspelad video där vd:n meddelade att tio procent av styrkan skulle få gå, man bad anställda stanna hemma (för att inte kunna prata ihop sig), och några timmar senare var folk nedkopplade från IT-systemet. För många gick de då över gränsen för vad vi kan acceptera, säger Martin Wästfelt.