Flexpensionen ger dig möjlighet att gå ner i arbetstid åren före pension. En som nappat på erbjudandet är Juhani Tamminen. Nu jobbar han 80 procent, och får alltså ytterligare dag ledigt per vecka. ”Det är underbart och ger verkligen mersmak”, säger han.
Publicerad 08 dec. 2022
Juhani Tamminen, 63, är fackligt engagerad och hörde talas om flexpension redan när den för några år sedan kom in i kollektivavtalen.
– Jag tyckte direkt att det lät lockande, men det dröjde några år innan jag själv kunde börja lyfta den, säger Juhani.
Tanken med flexpensionen är att få ett mer flexibelt arbetsliv åren innan och efter pensionen, därav ordet flex. Bland annat kan man gå ner i arbetstid åren före pensionen. Juhani är tillverkningsingenjör på GKN aerospace (tidigare Volvo aero) i Trollhättan, och har jobbat på företaget i 43 år.
– De glömde kalla in mig till lumpen, och eftersom jag hade bil och behövde pengar så började jag jobba här, skrattar han.
Initialt var han metallare, och gjorde 547 vevstakar om dagen till lastbilar. Sedan början på 90-talet jobbar han som tjänsteman.
– Det är svårare att hitta en bra balans mellan jobb och fritid som tjänsteman, även om jag med åren har blivit bättre på det. Som metallare får du en arbetsorder som du lämnar över till nästa person vid arbetsdagens slut, som produktionsingenjör blir inget gjort om du inte själv gör det.
Juhani gillar företaget han är på, tycker att det har varit roligt med så skiftande arbetsuppgifter, men blev ändå sugen på mer ledig tid när han fick höra talas om flexpensionen.
– Det lät som ett förträffligt sätt att kunna varva ner, så jag började titta på om det höll ekonomiskt. Eftersom jag är ledig en dag i veckan så är det 20 procent av lönen som försvinner, det är rätt så mycket pengar, jag tjänar inte så mycket i månaden.
Lösningen blev att börja ta ut flexpension samtidigt som han lyfter lite allmän pension, ”för att inte få det stora tappet.”
– Det innebär att när jag väl går i pension får jag 200 kronor mindre i månaden, det handlar alltså inte om någon större summa.
Juhani säger att han är förundrad över varför inte fler använder sig av flexpensions-erbjudandet.
– Det är ett ypperligt sätt att få ett friare liv, men jag tror att många inte känner till det, eller är rädda för att förlora en massa pengar, men så behöver det inte vara.
Vinsterna är desto större.
– Jag har en husbil som jag är ute och åker med. Min dotter och barnbarnet bor i Skåne, så jag gillar att åka dit och hjälpa till och då är det skönt att ha en extra dag på sig. Andra gånger umgås jag med vänner eller så sitter jag bara hemma och kollar på teve, det är skönt det också.
Han säger att välmåendet har ökat väsentligt sedan han gick ner i tid.
– Det tog en stund att acklimatisera sig, i början trodde jag att jag skulle kunna göra lika mycket på 80 procent som på heltid, så det blev lite stressigt. Nu har vi löst det. jag tycker det är underbart, och har verkligen fått mersmak!
Nästa artikel
Allt fler arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Hos Avonova, som är en av de största aktörerna på företagshälsa, ser man en rejäl ökning. På bara ett år har antalet tester ökat med 50 procent. Och trenden har sett likadan ut i flera år, 2022 genomfördes drygt 8000, att jämföra med 1500 år 2014.
– Vi vet att det finns ett ökat användande av cannabis. Även ett otillåtet bruk av narkotikaklassade läkemedel, som Tramadol, har ökat, säger Fredrik Sparring som är företagsläkare och specialist inom beroendefrågor på Avonova.
Allt fler testar också positivt. Enligt en studie från Karolinska universitetslaboratoriet så var 2,5 procent av proverna positiva år 1993, 2020 var 5,2 procent positiva. Den vanligaste substansen som hittas är cannabis, följt av amfetamin, bensodiazepiner, opioider och kokain. Med tanke på den ökade användningen i samhället är det kanske inte så konstigt att företagshälsan har även sett en förändring i vilka branscher som väljer att testa sina anställda.
– När jag började med det här för 11 år sedan, var det mest inom transport, bygg, och metallindustrin som man testade sin personal, men på senare år har intresset ökat även i andra branscher, som bank och finans.
Syftet med testerna är både att fånga upp individer med problematik i ett tidigt skede, men det handlar även om att det finns risker för omgivningen om folk är drogpåverkade på jobbet.
– Man har sett i undersökningar att det kan ta 7–10 år innan en ansvarig chef reagerar på missbruksproblematik hos en anställd.
Ofta görs slumpmässiga drogtester, där man slumpar fram 25 procent av medarbetarna. Och oavsett var man jobbar är det självklart inte tillåtet att vara påverkad av narkotika på jobbet. Men säg att du är en person som har rent mjöl i påsen, du kanske inte ens har testat att röka en cigg i ditt liv, då kan det kännas djupt kränkande att behöva ta testet. Så måste du göra det?
– Ja, om din arbetsgivare säger att du ska lämna ett drogtest så måste du i princip göra det. Arbetsgivaren kan såklart inte tvinga dig rent fysiskt, men om du vägrar riskerar du att bli omplacerad eller i värsta fall förlora jobbet. Du kan i och för sig få prövat i efterhand av domstol om arbetsgivaren hade laglig rätt att kräva testet men en sådan prövning tar ofta lång tid, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Kan inte facket hjälpa till här?
– Vi har tyvärr inte tillräckliga möjligheter att angripa det i förväg. Vi kan påtala och förhandla hur vi bedömer frågan men om arbetsgivaren ändå vill genomföra testerna kan vi gå vidare och hjälpa till först när du är uppsagd eller omplacerad, då kan vi säga att det står i strid med god sed på arbetsmarknaden. Problemet är att de flesta inte har möjlighet att ta risken att bli av med jobbet.
Gäller det även om chefen inte kan ange några goda skäl för testningen?
– Ja, arbetsgivaren måste ha ett skäl för testningen, men vi kan inte få prövat i förhand om skälen är giltiga.
Vad skulle du önska här, med tanke på arbetstagare integritet?
– Jag skulle önska att det fanns en möjlighet att få prövat om ett drogtest var motiverat.
Susanna säger att problemet för arbetstagarna ligger i att om du röker cannabis på helgen, så har arbetsgivaren egentligen inte med det att göra trots att cannabis är olagligt – så länge du inte är påverkad på jobbet eller i övrigt påverkar arbetsgivaren.
– Men till skillnad från alkohol, som försvinner ur blodet relativt snabbt, så kan cannabis ge utslag på drogtester lång tid efteråt.
En annan oro som bubblar upp vid slumpvisa drogtester är om man tar en medicin som kan ge positivt utslag på testet. Man kanske inte vill att chefen ska får reda på att man tar smärtstillande eller adhd-medicin. Här kan Fredrik Sparring ge lugnande besked.
– Om drogtestet visar fynd av en substans, så kontaktar vi personen och frågar om det kan vara så att man har recept på ett läkemedel som kan förklara fyndet. Kan man uppvisa ett sådant läkemedelsrecept, så bedöms testet som negativ eller normalt, och arbetsgivaren får inget veta.
Och om testet skulle visa sig vara positivt, polisanmäler ni då personen?
– Om personen skulle visa sig ha alkohol i kroppen och sedan gå raka vägen ut till sin bil och köra iväg, så ja. Men annars polisanmäler vi inte.
Men arbetsgivaren informeras. Och här upplever Susanna Kjällström att många företag som testar slumpvis inte någon god förberedelse för vad man ska göra vid ett eventuellt positivt svar.
– Har man då en plan för hur man följer upp det här på ett bra sätt? Arbetsgivare är skyldiga att erbjuda rehabilitering, påminner hon.
Vi vill se en samlad lagstiftning till skydd för arbetstagares integritet som ger arbetstagare möjlighet att få prövat om ett drogtest är motiverat utan att behöva riskera sin anställning genom att chansa på att vägra.
Ta reda på mer om vilket fackligt uppdrag som passar dig.
