Flexpensionen ger dig möjlighet att gå ner i arbetstid åren före pension. En som nappat på erbjudandet är Juhani Tamminen. Nu jobbar han 80 procent, och får alltså ytterligare dag ledigt per vecka. ”Det är underbart och ger verkligen mersmak”, säger han.
Publicerad 08 dec. 2022
Juhani Tamminen, 63, är fackligt engagerad och hörde talas om flexpension redan när den för några år sedan kom in i kollektivavtalen.
– Jag tyckte direkt att det lät lockande, men det dröjde några år innan jag själv kunde börja lyfta den, säger Juhani.
Tanken med flexpensionen är att få ett mer flexibelt arbetsliv åren innan och efter pensionen, därav ordet flex. Bland annat kan man gå ner i arbetstid åren före pensionen. Juhani är tillverkningsingenjör på GKN aerospace (tidigare Volvo aero) i Trollhättan, och har jobbat på företaget i 43 år.
– De glömde kalla in mig till lumpen, och eftersom jag hade bil och behövde pengar så började jag jobba här, skrattar han.
Initialt var han metallare, och gjorde 547 vevstakar om dagen till lastbilar. Sedan början på 90-talet jobbar han som tjänsteman.
– Det är svårare att hitta en bra balans mellan jobb och fritid som tjänsteman, även om jag med åren har blivit bättre på det. Som metallare får du en arbetsorder som du lämnar över till nästa person vid arbetsdagens slut, som produktionsingenjör blir inget gjort om du inte själv gör det.
Juhani gillar företaget han är på, tycker att det har varit roligt med så skiftande arbetsuppgifter, men blev ändå sugen på mer ledig tid när han fick höra talas om flexpensionen.
– Det lät som ett förträffligt sätt att kunna varva ner, så jag började titta på om det höll ekonomiskt. Eftersom jag är ledig en dag i veckan så är det 20 procent av lönen som försvinner, det är rätt så mycket pengar, jag tjänar inte så mycket i månaden.
Lösningen blev att börja ta ut flexpension samtidigt som han lyfter lite allmän pension, ”för att inte få det stora tappet.”
– Det innebär att när jag väl går i pension får jag 200 kronor mindre i månaden, det handlar alltså inte om någon större summa.
Juhani säger att han är förundrad över varför inte fler använder sig av flexpensions-erbjudandet.
– Det är ett ypperligt sätt att få ett friare liv, men jag tror att många inte känner till det, eller är rädda för att förlora en massa pengar, men så behöver det inte vara.
Vinsterna är desto större.
– Jag har en husbil som jag är ute och åker med. Min dotter och barnbarnet bor i Skåne, så jag gillar att åka dit och hjälpa till och då är det skönt att ha en extra dag på sig. Andra gånger umgås jag med vänner eller så sitter jag bara hemma och kollar på teve, det är skönt det också.
Han säger att välmåendet har ökat väsentligt sedan han gick ner i tid.
– Det tog en stund att acklimatisera sig, i början trodde jag att jag skulle kunna göra lika mycket på 80 procent som på heltid, så det blev lite stressigt. Nu har vi löst det. jag tycker det är underbart, och har verkligen fått mersmak!
Nästa artikel
Om din arbetsgivare skickar ut en enkät, där du bland annat ska fylla i sexuell läggning och religionstillhörighet, så behöver du inte göra det. Anledningen är enkel: Det är förbjudet att samla in de här uppgifterna.
– I dataskyddsförordningen finns en paragraf som tydligt säger att det är förbjudet att samla in personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller sexuella läggning, säger Unionens centrala ombudsman Ia Hamn.
Visst finns det undantag. Om ett företag ska säga upp personal kan de behöva veta vilket fackförbund du och dina kollegor är anslutna till, för att kunna sköta processen helt korrekt. Men generellt är det alltså inte tillåtet då uppgifterna anses vara extra känsliga.
– Den här typen av information kan användas till diverse saker. Syftet kan såklart vara gott, man kanske vill skapa en mer inkluderande arbetsplats med större mångfald, men det finns ju andra sätt att lösa det på. För uppgifterna kan också användas till att diskriminera personer, säger Ia Hamn.
I grunden handlar detta om att vi alla har stereotypa bilder av andra, tedrickare, klassmammor, hundägare, mellanchefer... Och dessa bilder kan få oss att, medvetet som omedvetet, avfärda människor i onödan eller behandla dem på ett ofördelaktigt sätt. Exempelvis har forskning från KTH visat att hbtq-personer oftare utsätts för kränkningar på sina arbetsplatser, framförallt transpersoner och bisexuella – men om ingen vet att du är bisexuell…
– Och om din chef ogillar muslimer, så kanske du inte får den där befordran du kämpat så hårt för när hen känner till din religionstillhörighet.
Även om du tänker att ”för mig är det helt okej om chefen vet detta, jag har inget att dölja”, så tycker Ia Hamn att du ska vägra fylla i enkäten.
– Genom att fylla i den kan du indirekt bidra till att någon annan behandlas felaktigt. Säg att du heterosexuell, och glatt bockar i det alternativet, och många kollegor gör detsamma. Då kan ni indirekt medverka till att den person som har en annan sexuell läggning ändå vaskas fram.
Så vad ska jag göra om arbetsgivaren ber att få in dessa uppgifter?
– Börja med att fråga efter syftet. Varför vill arbetsgivaren ha dessa uppgifter? Vad ska de användas till? Finns det inte stöd i lag eller avtal till att samla in personuppgifterna ska du påtala att det är olagligt. Om arbetsgivaren ändå trycker på, så kan du vända dig till din fackliga representant eller Unionens rådgivning för hjälp.
