Undersökning: Så upplever tjänstemännen verkligheten som föräldrar

Unionens återkommande undersökning av småbarnsföräldrars villkor visar att många har svårt att få ihop arbetsliv och föräldraskap. Föräldravänlighet blir samtidigt allt viktigare – både när människor väljer arbetsgivare och när företag försöker behålla kompetens. Men trots detta står jämställdheten och arbetsvillkoren stilla, och i vissa delar går utvecklingen åt fel håll.

Publicerad 31 mars 2026

Föräldravänligt arbetsliv 2026

Trots att föräldravänliga villkor blivit allt viktigare i arbetslivet visar Unionens undersökning Föräldravänligt arbetsliv 2026 att verkligheten för småbarnsföräldrar präglas av hög stress, bristande jämställdhet och ökande ohälsa. Samtidigt uppger majoriteten att just föräldravänlighet är avgörande både för att välja och stanna hos en arbetsgivare – och för ungas vilja att skaffa fler barn.

Info icon Shape info icon

Föräldravänlighet spelar stor roll

  • 89 % tycker att en föräldravänlig arbetsplats är attraktiv.  
  • 58 % säger att graden av föräldravänlighet påverkar valet av arbetsplats.  
  • 76 % känner till missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen. 

Jämställdheten står still 

  • 15 % upplever att de blivit missgynnade under sin föräldraledighet – oftast kopplat till lön eller karriär .  

VAB och vardagslogistik styrs av kalender, inte jämställdhet 

  • 60 % av par delar lika när barnen är sjuka.  
  • 57 % säger att den med minst fullbokad kalender avgör vem som stannar hemma.  
  • 39 % skulle dela VAB mer lika om inkomstbortfallet var mindre.  

Stress och ohälsa ökar 

  • 51 % uppger att återhämtningen bortprioriteras på grund av föräldraansvaret.  
  • 14 % har varit sjukskrivna senaste året – varav 25 % på grund av stress/utmattning/psykisk ohälsa.  
  • Kvinnor är tydligt mer belastade av skuld, outtalade förväntningar och högre vardagsstress.  

Påverkar viljan att skaffa fler barn 

  • 80 % av unga föräldrar anser att föräldravänliga arbetsplatser gör det lättare att skaffa ett till barn. 

Föräldravänlighet är avgörande för att kunna jobba och leva hållbart 

En stor majoritet, 89 procent, anser att en föräldravänlig arbetsplats är attraktiv. Detta är också något som succesivt ökat de senaste åren. Föräldravänlighet är alltså en alltmer strategisk fråga i konkurrensen om kompetens och påverkar direkt människors vilja att stanna kvar eller byta arbetsgivare. 

Det som värderas högst av föräldrar i undersökningen är: 

  • flexibel arbetstid 
  • möjlighet till distans- och hybridarbete 
  • ekonomisk trygghet vid föräldraledighet och VAB 

Dessa tre faktorer är också de som – enligt öppna svar – mest konkret minskar stress och gör att vardagslogistiken går ihop, faktorer som i sin tur underlättar vardagspussel och har stor potential att bromsa den psykiska ohälsan som växande arbetsmiljöproblem 

Jämställdheten går inte framåt – och ekonomin styr mer än någonsin 

Trots att fler och fler känner till missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen (76 procent), uppger var fjärde kvinna att de blivit missgynnade under sin föräldraledighet. Missgynnandet handlar oftast om lön men också om karriärmöjligheter. 

Ekonomiska faktorer påverkar också hur föräldrar delar på ansvaret.  39 procent av dem som inte delar VAB lika säger att de skulle göra det om inkomstbortfallet var mindre. Det visar hur dagens system riskerar att cementera ojämställda fördelningar av både ansvar och livsinkomst. 

Stress, ohälsa och känslor av otillräcklighet ökar 

Den psykiska ohälsan ökar även bland privatanställda tjänstemän , särskilt bland kvinnor. Hälften av föräldrarna upplever att deras återhämtning bortprioriteras, och stress/utmattning är den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning. Kvinnor rapporterar i betydligt högre grad: 

  • känslor av skuld 
  • outtalade krav på att “få ihop allt” 
  • att ansvaret för barnens vardag faller oproportionerligt mycket på dem 

I öppna svar beskriver många föräldrar hur livspusslet havererar vid sjukdom, vid höga arbetsbelastningar och när arbetsgivaren inte anpassar förväntningarna. 

Föräldravänlighet påverkar viljan att skaffa fler barn 

Åtta av tio unga föräldrar säger att föräldravänliga villkor gör det lättare att skaffa ett till barn.  I ett läge med historiskt låga födelsetal blir det tydligt att arbetslivet, trygghetssystemen och jämställdheten spelar en avgörande roll för Sveriges demografiska framtid. 

Vad vill Unionen?

Unionens politik är tydlig: arbetslivet måste moderniseras så att människor kan hålla ett helt arbetsliv utan att slitas ut. Det innebär bättre arbetsmiljö, tydligare ramar, mindre stress och ett arbetsliv där ingen hålls tillbaka av diskriminering, ojämställdhet eller ohållbara förväntningar. 

1. Ett arbetsliv i balans – med tid för återhämtning 

Unionen vill se: 

  • Arbetstidsförkortning i fler kollektivavtal , eftersom kortare arbetstid och bättre återhämtning är centralt för ett hållbart arbetsliv 
  • Tydligare ramar och regler som gör arbetsbelastningen rimlig och förutsägbar, i synnerhet när det kommer till anpassningar i samband med till exempel föräldraledighet eller VAB. 
  • En bättre efterlevnad av de obligatoriska krav på riskbedömningar av både fysisk och psykosocial arbetsmiljö som finns i både arbetsmiljöverkets föreskrifter och diskrimineringslagen– och att arbetsgivare tar större ansvar för att omsätta regelverk i praktiken 
  • Bättre samverkan mellan medarbetare och arbetsgivare i arbetsmiljöarbetet 
  • Stöd och resurser i form av företagshälsovård, stressförebyggande insatser och arbetsmiljöombud som fungerar i vardagen  

Den ökande stressen och det stigande antalet sjukskrivningar kräver kraftfulla förebyggande insatser – och att flexibilitet ska användas för att skapa balans, inte öka arbetsbelastningen. 

2. Jämställda villkor och lika möjligheter – varje dag, på varje arbetsplats 

Arbetslivet ska präglas av jämställda villkor likväl som lika rättigheter, lika möjligheter och nolltolerans mot diskriminering. En medvetenhet om intersektionella perspektiv i detta är också en stor fördel. Jämställdhet kan se olika ut beroende på exempelvis ålder eller bakgrund. 

Unionen vill: 

  • säkerställa att alla arbetsgivare bedriver aktiva åtgärder mot diskriminering och för lika rättigheter, enligt diskrimineringslagen  
  • motverka lönediskriminering , trakasserier och osakliga löneskillnader  
  • skapa arbetsplatser där allas kompetens och potential tas till vara, oavsett kön, könsidentitet, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning 
  • stärka arbetet med mångfald och inkludering, eftersom framtidens arbetsmarknad kräver att vi tar tillvara bredden av kompetens och bakgrund. 
  • se till att arbetsgivare och fackförbund tillsammans arbetar för en kultur fri från särbehandling och där ingen hålls tillbaka på grund av normer eller fördomar  

Unionen ser också att bristande jämställdhet – både i uttag av föräldraledighet och i arbetsmiljön – bidrar till ohälsa, ojämställda inkomster och sämre karriärmöjligheter, särskilt för kvinnor. 

3. Ett mer föräldravänligt Sverige – genom moderna trygghetssystem och tydliga incitament 

Mot bakgrund av undersökningen, och Unionens övergripande politik, vill Unionen även se: 

  • En tredelad föräldraförsäkring som skapar mer jämställda incitament 
  • Ett höjt och moderniserat VAB‑tak, så att ekonomin inte avgör vem som är hemma med sjukt barn 
  • Starkare regler mot missgynnande i samband med föräldraledighet 
  • Mer flexibla arbetsformer som stödjer återhämtning och ett verkligt hållbart livspussel 

Det är reformer som både stärker jämställdheten och bidrar till ett mer hållbart arbetsliv – och som svarar upp mot det som föräldrarna själva efterfrågar. 

Sammanfattning 

Föräldrar i Sverige gör sitt yttersta för att få ihop vardagen, men systemen, arbetsvillkoren och normerna hänger inte med. 

Unionens politik utgår från att människor ska kunna leva, arbeta och vara föräldrar på ett hållbart sätt – utan att det sliter på hälsan, karriären eller familjelivet. 

Ett mer föräldravänligt arbetsliv är inte bara en fråga om trivsel. Det är en fråga om: 

  • jämställdhet 
  • ekonomisk trygghet 
  • kompetensförsörjning 
  • Sveriges framtida demografi