Följ med in i den träffsäkra utställningen ”Jävla k*kdator!”, där vår digitala arbetsvardag står i centrum. Här får du ta del av foton som fångar typiska situationer för tjänstemän i en allt mer uppkopplad arbetsmiljö – från komiska vardagskrångel till de större frågor som präglar vårt digitala arbetsliv.
Kliv in i Jävla k*kdator – en fotoutställning som lyfter fram de hinder, irritationsmoment och utmaningar som uppstår i ett arbetsliv där det digitala tar allt större plats. Projektet är ett samarbete mellan Unionen och Arbetets museum.
Utställningen bygger på berättelser och erfarenheter som Unionens medlemmar delat med sig av. Nu kan du också ta del av utställningen, digitalt.
Du möts av bilder som fångar igenkännbara ögonblick från tjänstemännens digitala vardag – från små vardagsproblem till mer komplexa situationer som påverkar arbetet.
Ta del av medlemmarnas röster om hur arbetslivet faktiskt fungerar bakom skärmen.
Fotograf: Daniel Nilsson
_______________________
”Den eviga uppdateringen av lösenord ställer till det för mig minst en gång per år. Nu senast på min relativt nya arbetsplats blev jag utelåst från min laptop på grund av felaktigt angivet lösenord. När jag till slut fick tag på rätt person att hjälpa mig, så tog det nästan två timmar att lösa. Det hela gjorde att jag var tvungen att ställa in introduktionsmöten med kund, det kändes inte bra.”
_______________________
”Jag själv upplever sällan teknikstrul för jag är rätt duktig på de bitarna. Däremot blir det lite tråkig stämning när andra på kontoret är arga och frustrerade. Ofta upplever de hjälplöshet, att ingen lyssnar eller hjälper dem med problemet (jag brukar göra lathundar för problem de har i Officeprogrammet. Men när det strular i deras affärssystem kan jag sällan hjälpa då jag inte jobbar i det till vardags).”
”Jag och min kollega hade ett gemensamt projekt med en skarp deadline. Vi jobbade från varsin dator i ett delat dokument, men under arbetets gång stötte vi på stora tekniska problem. Våra interna system kraschade eller låste sig, vilket gjorde att vi gång på gång förlorade åtkomsten till dokumentet. Trots att vi var noggranna med att spara våra ändringar, skrev vi omedvetet över varandras texter, raderade viktiga delar och gjorde om samma arbete flera gånger. Resultatet? Enorm stress, frustration och känslan av att ha lagt ner timmar av arbete helt i onödan – allt på grund av teknikstrul.”
_______________________
"Teams-kanaler är tänkta att vara tydligare och mer översiktliga än kommunikation via mejl. Men om man inför 40 kanaler att hålla koll på så är effekten den motsatta.”
”Digitala möten: Frustrationskälla eftersom det hänger på fler än jag, och om det strular för någon så påverkar det ju oss alla i mötet.”
”Tekniken i mötesrummen krånglar nästan alltid. Vi har hybridmöten med vissa på kontoret och vissa remote. Utöver att den inte fungerar, är tekniken olika i olika rum och därför måste hanteras olika. Bara för att man har lärt sig ett rum, betyder inte att man kan dom andra rummen."
_______________________
”Arbetsgivaren förväntar sig att man skulle ha datorer som sin främsta hobby. Man tror att ens mamma lärt en firmans affärssystem.”
_______________________
”En sak som ofta inträffar, är att man försöker bota brister i ett system, genom att tillföra ytterligare ett. Under en period har vi haft fyra system, för en arbetsuppgift. Man kanske skulle kunna uttrycka det som att man maxat riskerna för fel."
_______________________
"Att ha möjlighet att arbeta hemifrån ibland och att inte alltid vara på kontoret är en frihet på många sätt samtidigt kan det skapa en stress över att konstant vara tillgänglig digitalt. Vi använder Teams i vårt arbete, dels för digitala möten, dels dialog via chattsystemet. I Teams kan du själv lägga in status tillgänglig, upptagen eller stör ej men om man inte arbetar vid datorn blir statusen efter 5 minuter 'inte vid datorn'.
Om du pratar i telefon, går på toaletten, hämtar en kopp kaffe finns det på ett helt annat sätt, än om man är inne på kontoret, en stress över att kollegor ska tycka eller tro att man inte jobbar. Den stressen finns inte när man är inne på kontoret. På kontoret funderar jag överhuvudtaget inte på om datorn gått över till 'inte vid datorn' för där kan alla se och alla vet att jag är på arbetet och därmed arbetar. Jag har en chef som har tillit till att jag gör vad jag ska så det handlar inte om att min chef kontrollerar mig under min arbetstid utan det är mer känslan av att ingen 'har koll på' vad jag gör på dagarna när jag är hemma och en stress över att andra ska tycka att jag inte gör vad jag ska."
Nästa artikel
Nyligen upptäckte it-företaget Tietoevry att hackare hade tagit sig in i deras system. Attacken drabbade en mängd myndigheter och företag, som Systembolaget, Granngården, Rusta och Stadium samt lönesystemet Primula. Tietoevry menade att det inte var deras säkerhet och system det var fel på, utan att hackarna hade kommit in på annat sätt.
– Än verkar ingen veta exakt vad som hände, men man har hintat om att den skadliga programvaran kan ha kommit in via den mänskliga faktorn. Många företag jobbar mycket med it-säkerhet och är noga med vem man släpper in i byggnaden, men glömmer vad jag kallar den mänskliga brandväggen som är mottaglig för desinformation och falska uppgifter, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet, samt projektleder Faktajouren vid medieinstitutet Fojo.
Ja, i jobbet gäller det nu för tiden att vara vaksam på desinformation och angrepp utifrån.
– Det kan vara något så enkelt som att du får ett mejl om en försenad leverans med en uppmaning om att klicka här.
Ett sätt är att använda sig av en vilseledande identitet, där bedragaren påstår sig vara någon annan – och eftersom fifflaren har skapat en trovärdig Linkedin-profil så kan lögnen vara svår att se igenom.
– Eller så låtsas någon komma från en legitim organisation eller myndighet. Får man mejl från dem, och går in på deras sajt, kan man tro att informationen är vederhäftig, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors om att vi alla är del av en större spelplan.
Bedragarna kan sprida uppgifter om att din chef har tagit emot mutor, för att undergräva personens trovärdighet. Eller så förtalar man en kvinna i din organisation genom att säga att hon är en ”kompisrekrytering”, och därmed saboteras hennes kredibilitet.
– Ett annat känt exempel är från Frankrike, där man skulle byta ut gamla elmätare hos folk till nya, fjärrstyrda. Då dök det upp en konspirationsteori om att mätarna innehöll mikrofoner så att elbolaget, ja, till och med presidenten, skulle kunna avlyssna familjer. Även om få trodde på detta så såddes det tvivel, bolaget tappade tillförlitlighet. Och vissa trodde på konspirationen fullt ut och kunde säga saker som ”försöker du komma in hemma hos mig skjuter jag skallen av dig.”
Andreas säger att det finns en överlappning mellan hat, hot och desinformation.
– De som förut skrev insändare kan vara riktigt obehagliga personer på sociala medier, vilket drabbar många tjänstemän .
Informationspåverkan kan även användas för att komma åt affärshemligheter.
– Absolut, såväl budgetdokument som forskningshemligheter kan vara eftertraktade. Eller som nu när Sverige ska satsa på försvarsindustrin. Då finns det information som är superattraktiv för aktörer utanför våra landsgränser, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors.
Så vad kan du göra för att skydda dig? Jo, lär dig mer om hur desinformation och informationspåverkan. Och bli en god källkritiker. Det är viktigt att kunna skilja på sant och falskt, och att förstå att vissa källor är bättre än andra.
– Men jag vill även slå ett slag för källtilliten. Det vill säga att också våga lita på källor och varandra. För vi vill inte ha ett samhälle som drivs av misstänksamhet. Ofta är det just vad våra antagonister vill; att vi alla ska bli misantroper som börjar misstro varandra.
Att vara källkritisk är ett sätt att värna både det öppna fria samhället och din arbetsgivare.
(Källa: Fojo och Myndigheten för psykologiskt försvar)
