Följ med in i den träffsäkra utställningen ”Jävla k*kdator!”, där vår digitala arbetsvardag står i centrum. Här får du ta del av foton som fångar typiska situationer för tjänstemän i en allt mer uppkopplad arbetsmiljö – från komiska vardagskrångel till de större frågor som präglar vårt digitala arbetsliv.
Kliv in i Jävla k*kdator – en fotoutställning som lyfter fram de hinder, irritationsmoment och utmaningar som uppstår i ett arbetsliv där det digitala tar allt större plats. Projektet är ett samarbete mellan Unionen och Arbetets museum.
Utställningen bygger på berättelser och erfarenheter som Unionens medlemmar delat med sig av. Nu kan du också ta del av utställningen, digitalt.
Du möts av bilder som fångar igenkännbara ögonblick från tjänstemännens digitala vardag – från små vardagsproblem till mer komplexa situationer som påverkar arbetet.
Ta del av medlemmarnas röster om hur arbetslivet faktiskt fungerar bakom skärmen.
Fotograf: Daniel Nilsson
_______________________
”Den eviga uppdateringen av lösenord ställer till det för mig minst en gång per år. Nu senast på min relativt nya arbetsplats blev jag utelåst från min laptop på grund av felaktigt angivet lösenord. När jag till slut fick tag på rätt person att hjälpa mig, så tog det nästan två timmar att lösa. Det hela gjorde att jag var tvungen att ställa in introduktionsmöten med kund, det kändes inte bra.”
_______________________
”Jag själv upplever sällan teknikstrul för jag är rätt duktig på de bitarna. Däremot blir det lite tråkig stämning när andra på kontoret är arga och frustrerade. Ofta upplever de hjälplöshet, att ingen lyssnar eller hjälper dem med problemet (jag brukar göra lathundar för problem de har i Officeprogrammet. Men när det strular i deras affärssystem kan jag sällan hjälpa då jag inte jobbar i det till vardags).”
”Jag och min kollega hade ett gemensamt projekt med en skarp deadline. Vi jobbade från varsin dator i ett delat dokument, men under arbetets gång stötte vi på stora tekniska problem. Våra interna system kraschade eller låste sig, vilket gjorde att vi gång på gång förlorade åtkomsten till dokumentet. Trots att vi var noggranna med att spara våra ändringar, skrev vi omedvetet över varandras texter, raderade viktiga delar och gjorde om samma arbete flera gånger. Resultatet? Enorm stress, frustration och känslan av att ha lagt ner timmar av arbete helt i onödan – allt på grund av teknikstrul.”
_______________________
"Teams-kanaler är tänkta att vara tydligare och mer översiktliga än kommunikation via mejl. Men om man inför 40 kanaler att hålla koll på så är effekten den motsatta.”
”Digitala möten: Frustrationskälla eftersom det hänger på fler än jag, och om det strular för någon så påverkar det ju oss alla i mötet.”
”Tekniken i mötesrummen krånglar nästan alltid. Vi har hybridmöten med vissa på kontoret och vissa remote. Utöver att den inte fungerar, är tekniken olika i olika rum och därför måste hanteras olika. Bara för att man har lärt sig ett rum, betyder inte att man kan dom andra rummen."
_______________________
”Arbetsgivaren förväntar sig att man skulle ha datorer som sin främsta hobby. Man tror att ens mamma lärt en firmans affärssystem.”
_______________________
”En sak som ofta inträffar, är att man försöker bota brister i ett system, genom att tillföra ytterligare ett. Under en period har vi haft fyra system, för en arbetsuppgift. Man kanske skulle kunna uttrycka det som att man maxat riskerna för fel."
_______________________
"Att ha möjlighet att arbeta hemifrån ibland och att inte alltid vara på kontoret är en frihet på många sätt samtidigt kan det skapa en stress över att konstant vara tillgänglig digitalt. Vi använder Teams i vårt arbete, dels för digitala möten, dels dialog via chattsystemet. I Teams kan du själv lägga in status tillgänglig, upptagen eller stör ej men om man inte arbetar vid datorn blir statusen efter 5 minuter 'inte vid datorn'.
Om du pratar i telefon, går på toaletten, hämtar en kopp kaffe finns det på ett helt annat sätt, än om man är inne på kontoret, en stress över att kollegor ska tycka eller tro att man inte jobbar. Den stressen finns inte när man är inne på kontoret. På kontoret funderar jag överhuvudtaget inte på om datorn gått över till 'inte vid datorn' för där kan alla se och alla vet att jag är på arbetet och därmed arbetar. Jag har en chef som har tillit till att jag gör vad jag ska så det handlar inte om att min chef kontrollerar mig under min arbetstid utan det är mer känslan av att ingen 'har koll på' vad jag gör på dagarna när jag är hemma och en stress över att andra ska tycka att jag inte gör vad jag ska."
Nästa artikel
En dag kom chefen fram till Cilla och hennes kollegor, och sa att ”Ni får inte betalt för att stå här och snacka. Här arbetar vi.” De kände sig överrumplade, påkomna, för visst hade de stått och pratat en stund om vad som hänt i helgen. Strax därefter noterade de kamerorna som satt i taket. Kameror som var ditsatta för att undvika stölder. Men kunde det vara så att chefen höll koll på sin personal via dem? Cilla, som egentligen heter något annat, vände sig till facket och frågade om det här verkligen var okej.
– Som utgångspunkt är svaret nej, man får inte använda kameror för att kolla om folk är på jobbet, eller i realtid styra och kontrollera hur anställda utför sitt arbete, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Tidigare behövde man söka tillstånd hos länsstyrelsen för att sätta upp kameror på arbetsplatser dit allmänheten hade tillträde, men sedan vi fick dataskyddsförordningen behövs inte det. Samtidigt har tillgången till små, lättinstallerade kameror ökat.
– Men även om det inte krävs tillstånd för kameraövervakning så är det inte fritt att kamerabevaka sin personal.
Enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är det tillåtet att kamerabevaka ett kontor på natten, när ingen anställd är på plats, för att förhindra brott.
– Man kan också använda kameror för att öka säkerheten, exempelvis om man jobbar på bank. Men då ska kamerorna vara inställda på just det, inte kolla vad anställda gör på bankkontoret i allmänhet. Övervakning och kontroll som sker i realtid blir alldeles för närgången och integritetskränkande, säger Susanna Kjällström.
Åsa Stöllman, psykolog och doktorand på Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, förklarar hur det kan påverka en om man känner sig övervakad i varje given sekund. Om någon exempelvis kollar hur ofta och länge man går på toaletten, hur ofta man gnuggar sig i ögonen eller lutar sig tillbaka och tänker en stund.
– Dels handlar det om vem som kollar, för det spelar roll om det är vaktbolaget eller chefen. Relationen och tilliten till chefen är superviktig, så om man tror att chefen övervakar kan det väcka ett stort obehag och påverka relationen er emellan.
Hon påminner om att vi är olika stresskänsliga, men att det för de flesta är en otäck situation att inte säkert veta när chefen tittar.
– Det innebär att du hela tiden måste visa dig från din bästa sida, vilket ger en ständig underliggande stress. Den kan i sin tur generera oro och ångest, vilket påverkar prestationen.
Åsa Stöllman säger att risken är att man blir mer upptagen av sig själv, fixerad vid sitt beteende och rättar till sina handlingar för att inte göra fel.
– Vi vet från forskning att positiv återkoppling får oss att må bra och utvecklas, medan kontroll inte alls är gynnsamt för utveckling och lärande. Och det här är ju motsatsen till positiv återkoppling i en tillitsfull organisation.
Hon påpekar att det inte kan vara särskilt roligt att vara chef i den här typen av miljö heller.
– Att som chef vara tvungen att detaljstyra och kontrollera på det här sättet kan inte vara roligt. Det kan verkligen krocka med ens personliga värderingar och det ledarskap man vill stå för.
Om ett företag bestämmer sig för att sätta upp och använda kameror på arbetsplatsen så ska det dessutom ske öppet.
– All övervakning och kontroll, oavsett om det sker genom kamera eller på annat sätt, ska förhandlas med facket först. Man ska också tydligt informera om att övervakning sker, och alla jobbar på företaget har rätt att få ta del av syftet med övervakningen, säger Susanna Kjällström.
Så om jag misstänker att chefen kollar på oss via kamera, vad ska jag göra då?
– Ta kontakt med din fackliga representant. Det bästa är om du har säkrat faktiska bevis, annars står ord mot ord, säger Susanna Kjällström.
Och vad händer om man upptäcker olaglig övervakning? Straffas företaget då?
– Vi som facklig organisation kan begära skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, och om vi inte kommer överens kan vi ta ärendet till domstol. Det andra spåret är att man anmäler saken till IMY, som kan inleda en granskning och påföra sanktioner, säger Susanna Kjällström.
Har du varit med om det här på arbetsplatsen? Eller något annat som du tycker känns integritetskränkande? Skriv till oss och berätta på opinion@unionen.se
Ta reda på mer om vilket fackligt uppdrag som passar dig.
