Följ med in i den träffsäkra utställningen ”Jävla k*kdator!”, där vår digitala arbetsvardag står i centrum. Här får du ta del av foton som fångar typiska situationer för tjänstemän i en allt mer uppkopplad arbetsmiljö – från komiska vardagskrångel till de större frågor som präglar vårt digitala arbetsliv.
Kliv in i Jävla k*kdator – en fotoutställning som lyfter fram de hinder, irritationsmoment och utmaningar som uppstår i ett arbetsliv där det digitala tar allt större plats. Projektet är ett samarbete mellan Unionen och Arbetets museum.
Utställningen bygger på berättelser och erfarenheter som Unionens medlemmar delat med sig av. Nu kan du också ta del av utställningen, digitalt.
Du möts av bilder som fångar igenkännbara ögonblick från tjänstemännens digitala vardag – från små vardagsproblem till mer komplexa situationer som påverkar arbetet.
Ta del av medlemmarnas röster om hur arbetslivet faktiskt fungerar bakom skärmen.
Fotograf: Daniel Nilsson
_______________________
”Den eviga uppdateringen av lösenord ställer till det för mig minst en gång per år. Nu senast på min relativt nya arbetsplats blev jag utelåst från min laptop på grund av felaktigt angivet lösenord. När jag till slut fick tag på rätt person att hjälpa mig, så tog det nästan två timmar att lösa. Det hela gjorde att jag var tvungen att ställa in introduktionsmöten med kund, det kändes inte bra.”
_______________________
”Jag själv upplever sällan teknikstrul för jag är rätt duktig på de bitarna. Däremot blir det lite tråkig stämning när andra på kontoret är arga och frustrerade. Ofta upplever de hjälplöshet, att ingen lyssnar eller hjälper dem med problemet (jag brukar göra lathundar för problem de har i Officeprogrammet. Men när det strular i deras affärssystem kan jag sällan hjälpa då jag inte jobbar i det till vardags).”
”Jag och min kollega hade ett gemensamt projekt med en skarp deadline. Vi jobbade från varsin dator i ett delat dokument, men under arbetets gång stötte vi på stora tekniska problem. Våra interna system kraschade eller låste sig, vilket gjorde att vi gång på gång förlorade åtkomsten till dokumentet. Trots att vi var noggranna med att spara våra ändringar, skrev vi omedvetet över varandras texter, raderade viktiga delar och gjorde om samma arbete flera gånger. Resultatet? Enorm stress, frustration och känslan av att ha lagt ner timmar av arbete helt i onödan – allt på grund av teknikstrul.”
_______________________
"Teams-kanaler är tänkta att vara tydligare och mer översiktliga än kommunikation via mejl. Men om man inför 40 kanaler att hålla koll på så är effekten den motsatta.”
”Digitala möten: Frustrationskälla eftersom det hänger på fler än jag, och om det strular för någon så påverkar det ju oss alla i mötet.”
”Tekniken i mötesrummen krånglar nästan alltid. Vi har hybridmöten med vissa på kontoret och vissa remote. Utöver att den inte fungerar, är tekniken olika i olika rum och därför måste hanteras olika. Bara för att man har lärt sig ett rum, betyder inte att man kan dom andra rummen."
_______________________
”Arbetsgivaren förväntar sig att man skulle ha datorer som sin främsta hobby. Man tror att ens mamma lärt en firmans affärssystem.”
_______________________
”En sak som ofta inträffar, är att man försöker bota brister i ett system, genom att tillföra ytterligare ett. Under en period har vi haft fyra system, för en arbetsuppgift. Man kanske skulle kunna uttrycka det som att man maxat riskerna för fel."
_______________________
"Att ha möjlighet att arbeta hemifrån ibland och att inte alltid vara på kontoret är en frihet på många sätt samtidigt kan det skapa en stress över att konstant vara tillgänglig digitalt. Vi använder Teams i vårt arbete, dels för digitala möten, dels dialog via chattsystemet. I Teams kan du själv lägga in status tillgänglig, upptagen eller stör ej men om man inte arbetar vid datorn blir statusen efter 5 minuter 'inte vid datorn'.
Om du pratar i telefon, går på toaletten, hämtar en kopp kaffe finns det på ett helt annat sätt, än om man är inne på kontoret, en stress över att kollegor ska tycka eller tro att man inte jobbar. Den stressen finns inte när man är inne på kontoret. På kontoret funderar jag överhuvudtaget inte på om datorn gått över till 'inte vid datorn' för där kan alla se och alla vet att jag är på arbetet och därmed arbetar. Jag har en chef som har tillit till att jag gör vad jag ska så det handlar inte om att min chef kontrollerar mig under min arbetstid utan det är mer känslan av att ingen 'har koll på' vad jag gör på dagarna när jag är hemma och en stress över att andra ska tycka att jag inte gör vad jag ska."
Nästa artikel
Moderna bilar är en katastrof för den personliga integriteten skrev amerikanska Mozilla foundation i rapporten ”Privacy not included.” Av de 25 populära bilmärken de kollade på klarade inte ett enda minimikraven för integritet. 84 procent av dem sade sig kunna dela din data med tredjepartsaktörer. Och 76 procent, eller 19 av biltillverkarna, angav att de kan sälja fordonsägarens personliga data vidare.
Tomas Bodeklint, forsknings- och affärsutvecklare på det statligt ägda forskningsinstitutet RISE, säger att det ligger i linje med hela digitaliseringen.
– Prylar samlar in enorma mängder data om oss hela tiden, ta bara mobilen som vet det mesta om din hälsostatus, och här är fordon inget undantag, säger han.
Dagens bilar innehåller ett stort antal sensorer, Tomas Bodeklint säger att ”det är en farkost du färdas i.” Huvudsyftet med dem är att bilen ska fungera bra, så vissa sensorer kollar bromsverkan, andra accelerationen eller din körstil.
– Men de samlar säkerligen in information om vilka vanor du har också. Hur ofta du byter radiokanal, hur du ställer in värmen. All sådan information används för att förbättra upplevelsen.
Bilföretagen kan alltså tjäna stora pengar på att sälja information om dig, din hälsostatus eller vilken stad du är på väg mot – för att på så sätt kunna ge dig reklam för exempelvis restauranger på orten.
– Jag vet också att många försäkringsbolag gärna skulle vilja köpa information om din körstil, se om du är en lugn eller vårdslös förare, och sätta pris efter det.
GPS:en samlar på sig information om hur ofta och långa sträckor du kör bilen, och var du befinner dig i detta nu, något arbetsgivare kan, men normalt inte får, följa. Unionen stämde nyligen ett it-företag som följde sina anställda i realtid via gps-tjänsten Enroute – vilket ledde till att de anställda fick skadestånd. Men det här är en utmaning, för medan du kan lämna jobbmobilen i skåpet på kontoret, så är det svårare att "lägga ifrån sig" bilen för att slippa bli följd – många får ju också använda tjänstebilen privat.
Mikrofonen å sin sida behövs för att du med röstkommandon ska kunna styra saker i bilen. Det kan även finnas kameror som filmar föraren. Syftet kan då vara att hålla koll på att du inte somnar vid ratten och varna om så sker. Men som alltid kan saker missbrukas. Någon skulle potentiellt kunna avlyssna samtal i bilen genom mikrofonen, eller läsa dina mejl. Och bilens dator kan hackas.
– Antalet hackningsincidenter ökar på alla fronter i samhället, och inte heller där är bilar något undantag. Rent tekniskt finns det extrema möjligheter. Men cybersäkerheten i bilar är betydligt högre än hos många andra prylar vi installerar och använder dagligen, som högtalare och billiga hemlarm. Det beror på att kraven är högre på biltillverkarna.
Har du kopplat upp din mobil mot exempelvis Apple carplay, så har bilen tillgång till dina sms och mejl.
– Bilens dator speglar din telefon, för att du lätt ska kunna använda Spotify-listor och ha tillgång till dina kontakter i bilen. Många mejl har någon form av skydd via kryptering, men jag kan inte detaljerna kring vad fordonen sparar.
Däremot tror Tomas Bodeklint att det är högst osannolikt att din chef skulle sitta och läsa dina mejl via tjänstebilen.
– Använder du en jobbdator eller jobbmobil så är det betydligt lättare att följa din aktivitet där – om du nu råkar ha en chef som alls gör det.
Men visst kan det kännas olustigt att bilföretagen får samla in så mycket information om en.
– Som användare är du gisslantagen. Om du inte godkänner företagens 15-sidiga avtal om hur de får samla in och dela information får du inte tillgång till deras tjänster.
Men om du vill ha tillgång till bilens finesser och samtidigt vara på den säkra sidan, så har Tomas Bodeklint ett tips:
– Du kan skaffa ett anonymt konto kopplad till en mejladress som finns men inte används. På så sätt slipper du dela med dig av din personliga information. Det kommer förstås på bekostnad av viss bekvämlighet. Du kanske inte kan få tillgång till musiklistor eller få upp sms på skärmen i bilen, men det är ett sätt att inte dela med sig av allt som finns på din mobiltelefon.
