Efter år av tvekan tog Kristian Saliba, 38, äntligen steget att börja plugga. Men tack vare YH-flex slapp han läsa i två år. Istället blev han klar på bara nio månader, samtidigt som han kunde jobba och vara småbarnspappa.
Kristian Saliba, 38, från Stockholm hade länge funderat på att börja plugga igen, men tvekade. Skulle han klara studierna? Och hur skulle ekonomin gå ihop med småbarn hemma?
– Direkt efter studenten började jag KTH, men jag var för skoltrött. Sedan dess har jag velat studera, men aldrig haft disciplin nog att ta tag i saken, berättar han.
Efter flera år i handeln gick han vidare till att bli account manager. Redan då hade han ett tydligt mål: att läsa vidare till key account manager för att kunna ta mer ansvar och få upp lönen. Men steget var inte lätt att ta.
– Jag har svårt att hålla koncentrationen. Jag tappar fokus på föreläsningar när någon pratar länge.
Och så var det ekonomin. Hans dåvarande fru var föräldraledig och ansvaret för hushållets ekonomi låg till stor del på honom.
– Att ta tjänstledigt och leva på studielån med två småbarn kändes ärligt talat omöjligt. Så ja, jag var orolig för att ta steget.
Trots tvekan började Kristian se sig om efter alternativ. Hans arbetsgivare erbjöd en kortare kurs, men själv fastnade han för en tvåårig YH-utbildning till key account manager på Sälj- och marknadshögskolan. Utbildningen hade ett kvälls- och helgupplägg som innebar cirka 20 timmars studier i veckan.
– När jag kom in blev jag erbjuden att titta på YH-flex. Det innebär att man kan tillgodoräkna sig yrkeserfarenhet och kompetens och därmed korta utbildningen.
Kristian fick gå igenom varje kursdel och reflektera över vad han redan kunde. Därefter följde en intervju med en lärare.
– Det visade sig att jag kunde klara utbildningen på bara nio månader i stället för två år! Jag började i september 2024 och var klar sommaren 2025. Det kändes fantastiskt.
Tiden kortades, men kvaliteten fanns kvar.
– Jag hade nog inte orkat plugga i flera år, men nu var det bara att köra!
Att kombinera jobb, studier och småbarn var förstås en utmaning. Men Kristian hittade sina sätt.
– Jag pluggade på kvällar och helger. Ibland träffade jag en studiekamrat på lunchen, ibland jobbade jag undan snabbt och gick tidigare från jobbet för att delta i en föreläsning. Mina chefer var väldigt förstående.
Studierna blev en blandning av disciplin och kreativitet.
– Jag har svårt att läsa en bok på 400 sidor från pärm till pärm. Men jag läste högt, läste flera gånger, tog pauser för middag med barnen och fortsatte sedan när de somnat. Eller så tog jag en powerwalk för att få ny energi.
För Kristian blev gruppdiskussionerna en viktig del av lärandet.
– Genom att reflektera tillsammans fördjupades kunskapen. Alla uppfattar saker olika, så att bolla tankar var väldigt givande. Dessutom var lärarna väldigt stöttande.
Och resultatet?
– Målet var att få VG i allt. Och jag lyckades.
Förutom ny kunskap gav utbildningen också något annat: stärkt självförtroende.
– Min stora rädsla var att jag skulle börja studera, misslyckas och stå där utan både jobb och framtidsplaner. Men nu vet jag att jag klarar det. Det har stärkt min självkänsla rejält.
Så pass mycket att han redan blickar framåt.
– Jag har börjat fundera på att plugga till inköpare om några år, skrattar han.
Även karriärmässigt har utbildningen gett effekt.
– Jo då, redan innan jag var klar fick jag gå vidare till key account manager. Så ja, det här var helt klart rätt beslut.
YH-flex ger dig med yrkeserfarenhet en alternativ väg mot examen, där du kommer att kunna tillgodoräkna kurser utefter den erfarenhet och kompetens du besitter. På så sätt kan du komplettera med den kunskap du behöver för att få en examen inom ditt område.
Nästa artikel
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.
