Cheferna ville skippa löneförhöjningen – då tog David fram kollektivavtalet

De amerikanska ägarna ville inte ge personalen någon löneökning. Men klubben hänvisade till kollektivavtalet och sa ”tough luck, så gör vi inte i Sverige.” Det slutade med att Unionen-medlemmar fick de fyra procent mer i lön.

David Karlsson, klubbordförande Semantix
David Karlsson, Semantix. FOTO: MALIN GRÖNBORG

De amerikanska ägarna till översättnings- och språkföretaget Semantix var inte nöjda med hur företaget hade presterat, och meddelade därför att 2023 skulle det inte bli några löneökningar. Alls. Noll kronor.

– Vi i klubben fick då förklara att tough luck, i Sverige kan man inte göra så. Våra medlemmar får 4,1 procent och inte ett öre mindre – helt enligt märket. Vi fick det tack vare vårt kollektivavtal, medan våra kollegor i både Norge, Danmark och Finland blev utan. De som jobbar på företaget men inte är medlemmar i Unionen fick viss löneökning men inte ens i närheten av märket eftersom löneavtalet bara gäller Unionens medlemmar, säger David Karlsson, klubbordförande på Semantix.  
 

Tough luck, i Sverige kan man inte göra så

Han konstaterar att sedan dess har fler förstått vikten av att vara fackansluten. Av cirka 150 anställda Sverige är drygt 100 nu med i Unionenklubben.

– Även andra gånger har vi lyckats i löneförhandlingar. Arbetsgivaren vill initialt bara ge oss vad de måste enligt det centrala avtalet, men vi har nästan alltid lyckats förhandla till oss lite mer.

Har korrigerat ojämställda löner

David har flera exempel på hur klubben bidragit till en bättre och mer rättvis löneprocess . Bland annat har de hittat missgynnade föräldralediga. Alltså personer där löneutvecklingen tagit stryk av att man har varit hemma med barn, vilket klubben då påpekat och justerat.

– Vid ett tillfälle fick vi till oss ett förslag med två personer, en man och en kvinna, med samma, lön, samma kvalifikationer, samma prestation och samma tjänst – men där företaget tyckte att mannen skulle få dubbelt så högt lönepåslag.

Unionenklubben påpekade att man inte får göra så, och bad dem göra om och göra rätt.

– Det slutade med att kvinnan fick lika mycket i löneökning.

Gillar möjligheten att påverka

David fick det fackliga engagemanget med sig hemifrån. Hans pappa var under hela sitt arbetsliv fackligt aktiv inom IF Metall.

– Jag fick tidigt en politisk medvetenhet kring fackliga frågor, och minns hur jag förundrades över ordet klubben, Metallklubben. Det lät spännande.

Han började jobba på Semantix för cirka 20 år sedan, men det var först när företaget tecknade kollektivavtal 2014 som det bildades en klubb . Sedan dess har han varit ordförande, utom under sin föräldraledighet.

– Jag gillar att få insyn i vad som händer och ha möjlighet att påverka. Just nu sitter vi med en omorganisation – fast det gör man väl alltid, skrattar han.

Lyssnar arbetsgivaren på er?

– Nja. Hur väl man lyssnar är personberoende, det handlar om vem som sitter på andra sidan bordet. Men styrkeförhållandena är ojämna. Jag upplever att i många frågor har företaget ofta fattat sitt beslut redan innan de kommer till bordet. Förhandlingen blir därmed ett spel för gallerierna. Men i detaljfrågor, där medarbetare har praktisk kunskap, kan vi ganska ofta få gehör.

Vinst en gång av tio är bättre än ingen vinst

Han säger att ibland känns det tungt som förtroendevald , när man upplever att man inte blir lyssnad på trots kloka, resonerande argument.

– Det är lätt att bli desillusionerad, och jag har genom åren sett en del förtroendevalda ta illa vid sig. Därför brukar jag säga till dem som är nya i styrelsen att även om vi inte ”vinner” mer än en gång av tio, så är det en gång mer än om vi inte hade varit engagerade. Och att den gången kan vara jätteviktig för våra kollegor.

När man å andra sidan lyckas få sin vilja igenom känns det bra i hjärtat.

– Hade vi inte varit här och gjort vårt jobb så hade orättvisorna funnits kvar, eller så hade det varit upp till chefers godtycke att lösa saken. Så ja, det är klart att det finns en känsla av stolthet.

Men som enskild person med en egen karriär att tänka på, och dessutom småbarnsförälder – varför lägger du så mycket tid på detta? Vad ger det dig?

– Jag ska inte sticka under stol med att jag ibland slits mellan måsten, för det här uppdraget är inget jag sköter med vänsterhanden. Det är ett förtroendeuppdrag , och jag tar förtroendet på allvar. Men dels har jag alltid haft lyxen att ha förstående chefer, som i grunden är positiva till det fackliga engagemanget. Dels mår jag gott av att stötta andra.

David lägger till att han några gånger också själv har haft nytta av kunskaper han fått med sig genom förtroendeuppdraget. Som när han var föräldraledig, kom tillbaka och inte förstod föräldralönen han fått. HR-avdelningen kollade upp saken, återkom och sa att David faktiskt hade fått för mycket, att han behövde betala tillbaka pengar.

– Men jag kände att något inte stämde, så jag tog fram kollektivavtalet, kollade upp de komplicerade formlerna, och började räkna. Det visade sig att jag inte hade fått för mycket, utan ungefär hälften av vad jag hade rätt till. HR-avdelningen hade inte gjort detta medvetet, utan bad om ursäkt och betalade ut den korrekta lönen. Men hade jag inte varit insatt, så hade jag nog tagit dem på orden det första varvet.

3 bra saker med att vara förtroendevald

– enligt David Karlsson

  1. Insyn och information. Du vet vad som är på gång i företaget.
  2. Du är en uppskattad kollega. Jag har kontakt med så många fler än jag hade haft om jag inte hade varit förtroendevald .
  3. Egen utveckling. Man lär sig massor, både om hur man hanterar människor, hur man förhandlar och arbetsrätt.

Läs fler berättelser från förtroendevalda

Hjälp oss göra Unionen bättre

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Betyg